Gina Dirawi – Paradiset ligger under mammas fötter

Det här är en bok som jag är övertygad funkar så mycket bättre som ljudbok än i tryckt form. Att Gina läser boken själv år ett riktigt lyft, tror det skulle vara svårt att hitta någon annan som skulle kunna göra den rättvisa. Språket är upplyftande nyskapande och som medelålders vit man är det inte helt enkelt att hänga med i svängarna jämt. Och då beror det inte bara på att min arabiska är lite haltande, det beror lika mycket på att jag inte hänger med i alla referenser till amerikansk nutidskultur. Men visst är uttrycket Bad-hijab-day riktigt upplyftande. I den här boken får vi följa med in i en stängd värld. En värld jag inte känner till speciellt väl, en värld där de muslimska kvinnor dominerar. Jag blir lite förundrad över två saker, först den stora utseende fixering och sen den starka sociala påverkan gruppen eller församlingen har på speciellt dessa unga kvinnor.
Handlingen utspelar sig i en norrländsk småstad är de två unga kvinnorna har sina utmaningar att passa in, både i skolan bland svenskar och i den muslimska gruppen kring moskén. Där efter förflyttar sig handlingen till ett palistinskt flyktingläger där livet har sina andra utmaningar. Förflyttningen av handlingen skapar en dynamisk i handlingen som matchar språket i boken.
Gina Dirawi läser sin egen bok Paradiset ligger under mammas fötter. Boken får en fyra för sitt upplyftande och nyskapande språk om två unga kvinnor och deras kamp mot och i världen.
Uppläsare: Gina Dirawi
Betyg:

Jørn Lier Horst, Thomas Enger – Nollpunkt

Vi har fått lära känna Jørn Lier Horst via kommisarie Wisting och hans journalistdotter Line. I den här boken har han en liknande uppsättning vad det gäller huvudpersoner. Nu är det polisutredare Alexander Blix och journalisten Emma Ramm. De är inte släckt den här gången, men det betyder inte att det inte finns länkar mellan dem. Jag tycker Horst är en mästare att skriva deckare i ett lågt tempo, när han skriver ihop med Thomas Enger så har tempot skruvas upp, rejält. Det här är en mördarjakt i högt tempo. Det svåraste som finns när det det gäller en deckare med flera brott är trovärdigheten. Tror jag på det här? Är frågan jag ställer jag mig varje gång och börjar jag tvivla är det svårt att hämta igen det. I den här boken var jag aldrig nära att tvivla. En riktigt trovärdig, snabb och välskriven bok.
Som vanligt en riktigt bra uppläsning av Jonas Malmsjö. Jag brukar inte recensera bokomslaget, men den här boken har ett ruskigt snyggt omslag som verkligen passar boken.
Nollpunkt av Lier Horst/Enger är årets bästa bok, hittills. Den spännande mördarjakten i högt tempo är värd sin femma i betyg.
Uppläsare: Jonas Malmsjö
Betyg:

Helene Flood – Terapeuten

Psykologen Sara har sin mottagning i sitt hem. Hon och hennes man Sigurd har ärvt ett stort hus i Oslo. Huset är i behov av omfattande renovering men tid och pengar gör att det går långsamt. En dag försvinner hennes man och det blir upprinnelsen till en spänningsroman där vi vill veta vad som hänt. Så långt har boken alla ingredienser för spänning. Jag valde boken för att den fått så bra kritik så mina förhoppningar är riktigt stora. Vi får bit för bit får reda på vad som hänt men jag blir inte fast. Tycker inte boken suger tag i mig, tycker det går lite för långsamt. Historien har några oväntade kast och en spännande upplösning men det räcker inte. En stjärna i kanten för My Holmstens uppläsning.

Jag tycker inte Helene Floods Terapeuten riktigt fångar mig, blir inte så spännande jag hade hoppats på. Så betyget kommer bara upp i en trea.

Uppläsare: My Holmsten

Lotta Luxenburg – Förföljda

I Lotta Luxenburgs tredje bok i serien om poliserna Nick och Klara är det deras grupp som angripen. Det är klart att det blir extra intressant när en series huvudpersoner angrips av mördare, men det kan också bli för mycket av det ”goda”(eller onda). Något som jag tycker är fallet i den här boken. Priset man får betala är att man tappar i trovärdigt när lite för många i en grupp poliser blir angripna och deckare bygger till stor del på trovärdighet. Iallafall för mig. Sen är jag ju väldigt förtjust i persongalleriet i den här serien. De fina Petra och Holly och den onde åklagaren, så den boken har har om inte allt, så mycket. För tillfället är nu min bokhylla tom vad det gäller böcker i serien. Men jag hoppas att det snart kommer nya böcker i serien för jag gillar den.

Förföljda är inte den bästa bok i Lotta Luxenburgs serie. Boken brister lite i trovärdighet men vägs upp av sitt persongalleriet, så en tre är ett rimligt betyg.

Uppläsare: Maria Lyckow

Betyg:

Lotta Luxenburg – Spårlöst

I den andra boken om kriminalpoliserna Nick och Klara så är det en kvinna som blir bortförd efter en blöt möhippa i stan. Det blir upprinnelsen till en jakt, helt i samma stil som i hennes första bok Försvunnen. Jag gillar också att hon behåller och bygger vidare på persongalleriet från den första boken. Det betyder att vi förutom poliserna i Nicks grupp även får träffa Petra och Holly från den första boken. En kvalificerad gissning är att dom kommer hänga med även framöver.
Så måste jag hylla Maria Lyckows uppläsning. Hennes röst ger trovärdighet till berättelsen. Precis som första boken är boken inte så lång, vilket jag uppskattar. På minussidan kan möjligen sättas upp att upplösningen kändes lite väl banal. Men det är taget när boken i övrigt håller hög klass.
Lotta Luxenburgs Spårlöst börjar med att en kvinna kidnappas. Den får en fyra för sina fina och trovärdiga karaktärer och spännande och kompakta historia.
Uppläsare: Maria Lyckow
Betyg:

Lotta Luxenburg – Försvunnen

Lotta Luxenburg har legat i min bokhylla under en längre tid men ett tips från en kompis fick mig att få ”tummen ur”, tack Erika.
Ska man lyckas att ta sig igenom bruset med en deckare i Stockholmsmiljö behöver boken ha något extra. Det tycker jag Lotta har, men det lilla extra är inte helt enkelt att sätta fingret på. Vi får lära känna en grupp med poliser med Nick Johansson och Klara Phil i spetsen. Just dessa två karaktärer är två väldigt levande karaktärer, med fel och brister. Lägg sedan till en historia med ett försvunnet barn i centrum. Ett ämne som inte kan lämna någon oberörd.
En annan sak på plussidan med den här boken är att den inte är så lång, under 7 timmar. Inga onödiga transportsträckor
Bäst av allt, det ligger två böcker till i serien i bokhyllan och väntar.
I Försvunnen försvinner ett barn. Lotta Luxenburg har lyckats fånga spänning, rädsla och medkänsla i en deckare under 7 timmar. En klar fyra i betyg.
Uppläsare: Maria Lyckow
Betyg:

Sara Åström, Anette Sandlund – Vid skogens slut

Nu kan vi pricka in Piteå på deckarkartan. För precis som Visby har sin Maria Wern och Fjällbacka sina poliser har nu Piteå fått sin Sofia Vinter.

Det finns en utmaning när en författare ska skapa tex ett fiktivt MC gäng för att men inte kan använda sig av Hells Angels, det kan lätt bli lite överdrivet och då inte så trovärdigt. I den här boken är det en påhittad sekt som är en blandning av Scientologerna och Knutby man försöker skapa. Jag blir inte helt övertygad.

För att hålla kvar vid trovärdigheten lite så får Sofias grupp med Socialtjänst, polis och skola en oproportionerligt stor roll i ett så pass allvarligt brott som ändå sker, vilket ger lite Kalle Blomkvist känsla.

Nu låter det som jag sågar boken totalt, vilket inte är min avsikt. Det är en både spännande och välberättad och Rakel Molins uppläsning är glimrande.

Åström&Sandlunds Vid skogens slut tappar lite i trovärdighet ibland men gillar man mysdeckare och kommer från Piteå skulle man nog ge den mer än min trea i betyg.

Uppläsare: Rakel Molin

Betyg:

Dick Sundevall – Det farliga Sverige

Dick Sundevall är författaren och journalisten som bl.a. varit med och fått oskyldiga Joy Raman fri efter 8 år i fängelset och skrivit en bok om Torpeden Johan Darwich. Men det jag känner honom bäst som är böckerna om infiltratören Peter Rätz och hans hanterare. Den här boken är som en sammanfattning av allt det. Så har man läst hans andra böcker är det en hel del upprepningar. Det farliga Sverige kom första gången ut 1995 och i en ny version 2013, så den har några år på nacken. Samtidigt känns den mer aktuell än någonsin. Han för i boken ett resonemang om grov organiserad brottslighet, något vi då och nu lägger stora resurser på. Men om vi titta var flest brott begås så är det i hemmet, men det är inte lika intressant att diskutera eller ta politiska poäng på. Dick ger också exempel på hur vi ska kunna se till att färre pojkar, för det är i stort sett bara pojkar, att rekryteras in i kriminalitet. Som en brottsling sa, desto senare ungdomar är ute, desto fler kriminella träffar dom. Så att hålla ungdomar hemma på nätterna är en åtgärd och att inte sätta dom i fängelse är en annan.
Dick Sundevalls Det farliga Sverige är trots några år på nacken en aktuell bok i debatten om kriminaliteten i samhället. En klar trea.
Uppläsare: Carl Jacobson

Betyg:

Lisa Jewell – Familjen Lambs hemlighet

Lisa Jewell är tillbaka med en spännande och ganska invecklad historia. Allt börjar för 25 år sen när polisen blir kallade till ett hus i London. Där finner dom tre döda kroppar och en levande baby. Det står klart att det bott fler i huset. I nutid ärver Libby Jones huset på sin 25 årsdag. Ett hus som är värt många miljoner. Men det är inte helt okomplicerat, den gamla historien med de tre döda rullas upp igen. Historien är både spännande och välberättad men saknar det lilla extra för att vara med och tampas om dom riktigt höga betygen.
Lisa Jewell får en fyra för sin spännande och välberättad historia om Familjen Lambs hemlighet.
Uppläsare: Maria Lyckow
Betyg:

Joakim Zander – Simmaren

Simmaren är en internationell spänningsroman. Den rör sig över Mellanöstern, USA och stora delar av Europa. Att få till trovärdigheten i en bok som spänner över flera kontinenter är inte alltid så lätt, men det tycker jag funkar i den här boken. Vi tar rygg på juristen Klara Walldéen som blir jagad genom Europa. Hennes sårbarhet gör henne till en trovärdig karaktär.

Jag vet inte om jag var lite okoncentrerad under den här boken men fram till halva boken tyckte jag att det var lite svårt att hålla koll på alla karaktärerna. Det är så klart ett minus, men det kan som sagt vara min okoncentration. För annars är det fart och action som gäller i den här boken.

Det var ett tag sen jag lyssnade på Peter Andersson som uppläsare. Han är riktigt bra i den här boken.

Joakim Zander levererar fart och action i sin bok Simmaren. Bra men saknade det lilla extra så en godkänd trea i betyg.

Uppläsare: Peter Andersson

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑