Barbro Guaccero – I skuggan av pilträden

Fyra ungdomar är ute och firar studentexamen i den småländska staden Vidstad. De dansar hela kvällen till Sven-Ingvars och när dom andra släpper av Anna Karin är det sista gången dom ser henne. Hon hittas mördad i ån dagen efter.

En av kompisarna som släpper av henne är hennes pojkvän och tillika kriminalkommissarie Hugo Nilssons son. Det blir på Hugos bord mordet hamnar.

Det visar sig snart att mordet har likheter med tidigare mord och överfall på kvinnor i bygden. Men då polisen behandlat de kvinnor som anmält överfallen så är mörkertalet stort. Sen att alla känner alla i staden kan vara både en för och en nackdel i en mördarjakt.

Den här historien utspelar sig samtidigt som Kårhuset okuperad i Stockholm och amerikanerna planerar att landa på månen. En tid när man hade kaffet i sin TV-kanna och på fritiden dansar man jazzbalett, sjunger i kör eller går i kyrkan, iallafall om man bor i Småland. Det är en snällare värld än idag. Det gör inte mordet på den unga kvinnan som hittas i ån mindre brutalt, men då miljön inte är lika hård som idag så blir deckaren snällare. Jag vet inte om det är en flirt med deckarhistorien men en kvinna i boken läser en Sjöwall Wahlöö deckare innan hon går och lägger sig. Precis som i Sjöwall Wahlöös böcker så tar den här upp samhällsutmaningar för den tid den utspelar sig i. I det här fallet är det bland annat att kvinnor är väldigt underrepresenterade inom polisen, något som får konsekvenser för brottsoffren.

Jag gillar den här boken. Just för att tempot inte är så högt och människorna är hyggliga, utan att bli mesiga. Det finns något fint i att Hugo spelar schack med sin bror över telefon, ett drag per dag.

Måste beröra författaren Barbro Guaccero. Det är inte varje dag man möter en 80-årig debutant. Det är en ålder som gör att hon vet vad hon pratar om när hon förlägger handlingen till 60-talets Småland.

Det är den mycket erfarna Anna Maria Käll som läser boken. Något hon gör med glans. Dock lite ovanligt att ha en kvinnlig uppläsare till en manlig huvudperson.

Den 80-årig debutant Barbro Guaccero bjuder på spänning i 60-tals miljö. I skuggan av pilträden är något så ovanlig som en snäll deckare som inte är mesiga ja ni hör, klart det blir en finfin fyra i betyg.

Uppläsare: Anna Maria Käll

Betyg

Förbjuden ingång: Spännande historisk deckare med kvinnor i centrum

På Enholmen, en liten ö i Slites inlopp mördas svenska soldater under andra världskriget. Det blir ett case för polissystrarna Rut och Svea. De ingår i en motståndscell som leds av grevinnan Lussan Kagg. Med sina pengar leder och bekostar hon cellen som specialtränats på Gotland för att kunna hjälpa till att lösa morden på unga soldater på Enholmen. Med kunskap, träning och en hel del utklädnad beger sig kvinnorna mot Slite. Alla med olika uppgifter.

Samtidigt så myllrar det av spioner och diplomater i Stockholm, speciellt kring Grand Hotel. En miljö som klippt och skuren för grevinnan Kagg. Även om hennes cancer börjar tära hårt på henne.

Det här är andra delen i serien om polissystrarna. Lite ovärdigt kliver jag rakt in i serien här och har med andra ord missat första delen. Något som kanske märktes i början då det var väldigt många namn att hålla reda på. Något som löste sig efterhand även om det krånglades till när karaktärerna började gå undercover.

Det som gjorde att jag blev nyfiken på boken var att det var under den här tiden som min mamma flydde till Sverige från Ösel i Estland och kom just till Slite som första hamn. En flykt hon gjorde med sin syster och min mormor som hette Alide. Ett namn som för övrigt förekommer i boken. Nu är flyktingarna från Baltikum mer av en kuliss i den här berättelsen. En berättelse där det är kvinnorna som står i centrum. Kvinnor med olika drömmar och ofta bromsade av ett samhälle som inte förstod. Inte på den tiden och kanske inte fullt ut idag heller. Men vi har i alla fall kommit så långt att en kvinna kan bli läkare och kan skriva deckarromaner utan att behöva gömma sig bakom en manlig pseudonym.

Det är intressant med historiska deckare. Om den utspelar sig på 70-80-talet så kan jag komma ihåg och i viss mån veta vad som är sant och falskt. Men beger vi oss 80 år tillbaka som i det här fallet är det bara att åka med. Något som måste vara en utmaning för Angela Kovács och hennes inläsning. En utmaning och tagit sig an och lyckats med, jag tror på det som berättas.

I Förbjuden ingång får polissystrarna Rut och Svea återigen rycka ut igen. Christina Wahldén tar oss med på äventyr på Dramaten och på Gotland i slutet på andra världskriget, allt med kvinnor i centrum. Det blir en trea i betyg från mig.

Uppläsare: Angela Kovács

Betyg

Svart blod: Skånsk deckare av Mia Eriksson | Ljudboksrecension

En kvinna hittas mördad i ett naturreservat i Skåne. Utredningen går trögt men när det visar sig att kvinnan är syster till en rikskänd mördare och pedofil börjar det röra på sig. Så med dom pusselbitarna tar sig Mirjan Karlsson sig an utredningen.

My Hed är journalist och barndomskompis med Mirjan. Hon bevakar fallet med den mördade kvinnan. Som den grävande journalist hon nu är så väljer hon att besöka den rikskända pedofilen. Ett möte som i slutändan genererar fler frågor än svar.  Vare sig polisen eller journalisten vill så leder trådar tillbaka till fasansfulla händelser på stranden vid Smygehuk 1975.

När sen morden börjar staplas på hög ökar pressen. På Mirjam att lösa brotten och för My att nysta i sitt liv.

En modern deckare idag är ofta en balans mellan brottet och personliga relationer. Ska man förenkla det hela så blir deckaren ofta hårdare om man fokuserar mer på det första och lite mjukare om fokus ligger mer på relationerna. Personligen kan jag ha lite svårt för deckare som blir mer av en relationsroman. I den här boken så lyckas författaren hålla balansen bra. Lyckas även väva in våra huvudpersoners liv på ett bra sätt. Något som ibland kan bli lite krystat. Sen kan det vara lite många slumpartade händelser som samspelade ibland, men det kan man ta när det finns ett driv i historien.

Med två vassa kvinnor i huvudrollerna så passar Sofia Berntsons lätt raspiga röst bra.

Svart blod är en deckare med som till största delen utspelar sig i Skåne. Mia Eriksson väver smart ihop brotten med huvudpersonernas liv. Så det blir en fyra från mig.

Uppläsare: Sofia Berntson

Betyg:

Hennes sista steg: Ljuddrama om ett mord 1973

Året är 1973 och en man som är ute och rastar sin hund på Lidingö påträffar kroppen av en kvinna.  En kroppen som har utsatts för väldigt mycket våld, närmare 15 knivhugg ka det visa sig när rättsläkaren har räknat efter. Det här är en berättelse om hur en gärningsman överföll en kvinna, mordhotade en annan och mördade en tredje. Allt berättat av en journalist på Sveriges Radio.

Då polisutredningen hade mer att önska så greps ingen för mordet och de andra brotten och således finns frågetecknen kvar.

Det här är en annorlunda berättad historia som har en verklig förlaga. Men det är ingen dokumentär, även om sättet att berätta historien får oss lyssnare att känna så. Det är mycket den här boken inte är. Det är ingen traditionell ljudbok och definitivt inte radioteater. Det är ett smart och annorlunda ljuddrama.

Som ljudboksfantast så gillar jag när man vågar prova nya grepp. Storytel Original har genom åren vågat göra precis just det. Allt har inte flugit men det kan man inte räkna med om man vill ligga i framkant. Den här gången är det Niklas Engdal som står för inläsningen och bara med sitt sätt att läsa förflyttar oss 50 år bakåt i tiden. Om det är möjligt att läsa i svartvitt, eller i alla fall sepiabrunt, så gör han det. Även Viktoria Flodström och Ludvig Josephson gör mindre roller i denna första del i ljudserien Nattens onska. Som om jag förstått det hela rätt kommer att spinna vidare på det som utspelade sig vårnatten 1973 men genom decennierna som följer.

Hennes sista steg är ett ljuddrama om ett mord på en kvinna en vårnatt 1973. Denis Rudberg och uppläsare Niklas Engdal förflyttar oss lyssnare 50 år i tiden. Smart, snyggt och spännande vilket belönas med en fyra i betyg.

Uppläsare: Niklas Engdal, Viktoria Flodström och Ludvig Josephson

Betyg:

Några bilder från releaselunchen.

Döparen: En Spännande deckare i Mardalen | Recension

Mardalen är en mellanstor stad i mellansverige. Visst finns det brottslighet i form av gängvåld och annat, men det är ändå en förhållandevis lugn stad. Så när en lite flicka hittas mördad sittande i en gunga i en lekplats så kommer det som en chock för staden. Och inte minst för själavårdaren på stadens frikyrka Lilja Lenader och mamma till Julia. Lilja blir besatt av mordet då hennes dotter är i samma ålder som den mördade flickan.

På polisen arbetar den nyutexaminerade Mikael som trots att han är ny blir indragen i fallet. Som när det växer, för det gör det, blir svårare och svårare att hantera. På det personliga planet så bär Mikael på ett mörker som han genom sitt arbete försöker sona.

När jag lyssnar på spänningsromaner så är trovärdighet en viktig del. Trovärdighet är inte samma sak som att någonting är sant, eller ens sannolikt. För mig är det en känsla som bygger på vad jag vet och mina fördomar. Om man tar ett exempel. En bok som beskriver gängkriminalitet i Ronna eller Rosengård skulle jag kunna uppleva som trovärdig även om jag inte varit på de platserna själv. Men skulle författaren förlägga handlingen i Alvesta får man jobba hårdare för att få boken trovärdig. Har man med utplacerade lik av barn och eventuella kopplingar till frikyrkor i en mellanstor svensk stad så behöver man jobba lite extra för att få det trovärdigt.

Nu låter jag lite som en grinig gubbe, det finns en hel del både bra och intressant i den här boken. Trots att, eller kanske just för att, boken inte är så lång så lyckas den hålla spänningen uppe.

Jag trodde att Charlotta Åkerblom var en ny bekantskap för mig när det kommer till uppläsning. Men då såg jag att det var hon som läste den spännande psykologiska thrillern Sekreteraren av Renée Knight som jag lyssnade på för ganska precis fem år sen. Bra då, bra nu.

David Renklints Döparen är en deckare som utspelar sig i den fiktiva staden Mardalen. Delvis spännande men jag tycker det brister lite i trovärdighet så det blir en trea i betyg från mig.

Uppläsare: Charlotta Åkerblom

Betyg

Haag och Karlsson – Det vita guldet

När en ung kvinna hittas död efter en överdos på en offentlig toalett i centrala Stockholm är hon tyvärr bara en av flera. Antalet dödsoffer ökar när heroinvågen drar in över Stockholm.

Narkotikapoliserna Wollter och Bergström är naturligtvis bekymrade över utvecklingen, men lyckas av en slump med ett större beslag. Ett parti som kommer från Köpenhamn och ett beslag som visar sig vara farligt för dom personligen. Det visar sig att partiet som våra två poliser kommer över tillhör ett extremt våldsamt internationellt brottssyndikat. Ett syndikat som inte tvekar att döda två enkla svenska poliser om det skulle behövas. Trådarna leder mot Köpenhamn där Dorte Jacobsen dragit sig tillbaka efter uppgörelsen i Sollentuna. Så även om hon inte har en så stor roll i den här boken så blir hon naturligtvis inblandad. Förutom allt kaos som heroinvågen skapar i Stockholm så korsas Wollers väg av en ung man från Gambia.

Det ständiga tjatet mellan kollegorna Wollter och Bergström fortsätter och i den här boken är det kampen mot heroinet som står i centrum. Men vi får även möta både nya och gamla bekanta som kämpar med att få rätsida på sina liv. Som Sarin som börjat sälja grönsaker på Hötorget eller den underbara scenen när en mycket skeptisk Dorte ska gå till en ”hjärnskrynklare” för första gången.

Nu efter tre böcker ska jag försöka sätta fingret på vad det är jag tycker så mycket om med den här bokserien. Det jag kommer fram till går att summera i orden värmen och mänskligheten. För det beskrivs inte bara i feelgood-böcker som utspelar sig på den franska landsbygden. Det kan lika väl beskrivas i en skitig knarkarkvart i Stockholm eller genom att gå med en ung tjej på en anhörigdag eller till och med när Wollter slår en internutredare på käften. Allt detta förstärks med att det är Fredde Granberg som läser. Mänsklighet och värme rakt igenom.

Det vita guldet är den tredje boken om poliserna Wollter och Bergström. Med den visar Karlsson och Haag ännu en gång att det går att kombinera grova brott och mänsklig värme i samma berättelse. Fantastisk och väl värd en stark fyra i betyg.

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg:

Camilla Lagerqvist – Det hemliga sällskapet

Året är 1920 och Ester Tillman har precis blivit änka. Något hon inte är speciell ledsen över då äktenskapet mer var en boja för den unga Uppsala kvinnan. Så med den nyvunna friheten och ett arv följer hon sin dröm och öppnar hon en detektivbyrå.

När Ester är med sin mamma på seans så faller en man ner från en balkong under mystiska omständigheter. Något som leder till Esters första fall.

Men Ester är inte ensam i sin verksamhet. Av en slump träffar hon den före detta akrobaten Jirina och den vilsna själen Olga. De hjälper Ester med allt från spaning till att laga mat.

Spåren som detektivbyrån följer leder till ett hemligt sällskap som inte skyr några medel för att bevara sina hemligheter.

Det övergripande temat i den här boken är kvinnlig frigörelse. Både för kvinnorna i detektivbyrån och för kvinnor i stort i Sverige.

Det är svårt att inte dra paralleller till Katarina Wennstams Döda kvinnor förlåter inte, även om den utspelar sig 25 år tidigare. Kvinnor från olika samhällsklasser som löser brott i en värld som egentligen är stängd för kvinnor. I båda böckerna är det också Katarina Ewerlöf som står för uppläsningen. Något hon gör väldigt bra.

Camilla Lagerqvist sätter den kvinnlig frigörelse i centrum i sin debutdeckare. I Det hemliga sällskapet arbetar tre kvinnor som detektiver i 1920-talets Uppsala något som jag belönar med en fyra.

Uppläsare: Katarina Ewerlöf

Betyg

Ninni Schulman – Käraste Lena

Lena, en kvinna i 30-årsåldern hittas död i sitt hem utanför Mora. Då hon hänger i en lampkrok så talar det mesta för att det är ett självmord. Något Lenas föräldrar vägrar tro.

Det är hösten 1983 och Ingrid Wolt gömmer sig forfarande för sin före detta man utanför Mora. Där startade hon Siljans detektivbyrå sommaren innan i samband med den unga pojkens försvinnande. En detektivbyrå hon sen lade ner men Lenas föräldrar övertalade ändå henne att ta en titt på Lenas död.

Historien är berättad växelvis ur två perspektiv, Ingrids försöka ta reda på vad som hänt och Lenas påväg mot sin död. Som en skugga över allt reser sig Ingrids hämndlystna före detta man som jagar henne.

Jag tycker att det här både snyggt och spännande. Lägg till dimensionen av nostalgi med referenser som slagningar i telefonkatalogen, Falcon Creast på tv och den exotiska rätten plankstek.

Att förlägga handlingen på 70, 80, eller 90-talet är en stark trend i spänningslitteraturen just nu. För mig, och andra, som växt upp under den tiden är det a walk down memory lane som ofta är trevligt. Men det är viktigt att nostalgin och tidsandan håller sig till att vara en krydda till historien. Något jag tycker Ninni Schulman lyckats väldig bra med både i den här boken och i Som vi lekte.

Det här är en serie jag verkligen längtar efter nästa bok i.

Även den här gången är det Mirja Turestedt som gestaltar Ingrid och även denna gång med den äran.

Ingrid fortsätter lösa fall kring Siljan och den här gången gäller det ett förmodat självmord. Med Käraste Lena levererar Ninni Schulman ännu en gång trovärdighet, spänning och nostalgi. Det blir en fin fyra från mig

Uppläsare: Mirja Turestedt

Betyg

Hällpetters Maria Bergström – Daglösa

Uppe bland slagghögarna vid Falu koppargruva hittas en död kvinna av en förbipasserande. Det konstateras snabbt att hon är mördad då kroppen är skenad och hon är iklädd endast en rosarutig bikini mitt i vintern. Den enda ledtråden till hennes identitet är ett svartvitt fotografi föreställande två tonårsflickor.

Vid polisen i Falun blir det kriminalkommissarie Anders Mareé och hans grupp som får ta sig an fallet. Mareé är en snäll man, omtyckt som chef och efter en skilsmässa också en ensam man. Så han går helt och fullt upp i fallet. Han kan inte att släppa fotografiet på tonårsflickorna. Det måste var en ledtråd till fallets lösning.

Det här är en lågmäld och fin deckare. Tempot är relativt lågt och det går att dra flera paralleller till min favoritförfattare i Norge, Jørn Lier Horst. Mareé och Wisting har flera liknande dra. Två godhjärtad, ensamma män som kämpar med relationen till sina barn.

Med målande beskrivningar flyttas vi till Falun med omnejd, men det är inte bara beskrivningar av miljön. Vi får möta lokalbefolkningen som inte vill ha ett nytt skid-VM eller som jobbar i hemtjänsten.

Boken utspelar sig i nutid men skulle lika gärna förläggas till 70,80 eller 90-talet. Uppläsaren Reine Brynolfsson hjälper till att skapa den här tidlösa känslan.

Hällpetters Maria Bergström tar oss med till sitt Falun i sin debutdeckaren Daglösa. Det här är en lågmäld deckare där tempo inte är uppskruvat till max, något jag gillar och belönar med en fyra.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg

Monica Nebelius Lüning – Förtjänst och skicklighet

En av Varbergs mest förmögna män blir brutalt mördad genom att bli överkörd av en bil, flera gånger. Polisen Gabriella får fallet på sitt bord. På andra sidan gatan från polisstationen börjar den nya domaren Ingrid sin tjänst. Hon är tillbaka i hemstaden efter en tur ute i världen. Så för att få en bättre insikt i polisens arbete så får Ingrid följa med Gabriella på jobbet. Parets arbete blir snabbt mer än ett mentorsuppdrag. Detso mer rättsväsendet behöver gräva i den förmögna mannens trassliga familjeliv desto mer svetsas paret samman.

Men det visar sig att det finns fler som bär på trassliga familjeband. Både Gabriella och Ingrid har sina mörker som dom i och med den nya vänskapen vågar blotta för varandra.

Jag tror inte att jag har lyssnat på någon deckare från Varberg tidigare. Så ytterligare en svensk stad har fått en knappnål min deckarkarta. Så ur den synvinkeln är det har en klassisk svensk deckare. En polisstation med några duktiga poliser och naturligtvis ett riktigt svin också. Det som börjar sticka ut är att vi får det från en domares perspektiv också med Ingrid.

När det kommer till karaktärsbeskrivningarna så känns det två huvudpersonerna nästan som två äldre damer. Inte åldersmässigt, men till sinnet. Det ska absolut inte ses som något negativt. Det förstärker bara att det är två mogna karaktärer med medkänsla, långt ifrån den försupna snuten som gillar opera. Ett exempel på värme och medmänsklighet är beskrivningen av narkomanen Liam Andersson. En vindpinad själ som både Gabriella och Ingrid tar till sitt hjärta.

Charlotta Jonsson är en ny bekantskap som uppläsare för mig. Jag ser att hon läst in ett på uppmärksammade romaner och feelgoodböcker innan. Det kanske hjälper till att ge boken den varma stämning jag tycker den utstrålar, trots misshandel och ond bråd död.

Monica Nebelius Lüning sätter Varberg på den svenska deckarkartan. Förtjänst och skicklighet är en spännande deckare som visar mänsklighet och värme. Jag delar ut en fyra i betyg.

Uppläsare: Charlotta Jonsson

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑