Kategori: Roman

Andrev Walden – Jävla karlar

Anderv växer upp med sin bohemiska mamma. Pappor är det inte ont om, dom kommer och går. Men det är Andervs ”riktiga” pappa han längtar mest efter. Efter ett stort bråk julen 1983 i Norrköping får han ändå veta lite om honom. Hans mamma berättar att han bor i ett land långt bort och har hår ner till axlarna, precis som en indian. Det är ju fantastiskt att ha en pappa som är indian, även om han inte bor hos Andrev. För där bor ju en massa andra pappor, som Växtmagiken till exempel. Sen är det inte så svår att lista ut när det är dags att byta pappa. Då samlas mamma och hennes väninnor i köket. Mellan rödvinsglas och cigarettrök hörs med jämna mellanrum hur dom säger, jävla karlar. Då vet man att det snart kommer en ny pappa, förhoppningsvis en med 500 lappar och en häftig bil.

Språket i den här 80-tals skildringen är fantastiskt. Det är flera gånger man får trycka på paus och spola tillbaka för att få med alla klurigheter och underbar liknelser. Som när det är svårt att skilja vilka som är kusiner och vilka som är dagbarn, tills Andrev kommer på att kusinerna är dom som moster kallar ungjävlar. Dom andra är bara dagbarn.

Det är gott om 80-tals nostalgi i den här boken, och det gillar man ju om man är uppvuxen under det årtiondet. Nu ter ju min uppväxt som Bullerbyn jämfört med Andervs men filmerna, musikern och mordet på Palme är ändå det samma.

Jag ser även många paralleller till Torbjörn Flygts Underdog. Tidsandan är den samma och det lite knapra livet. De har jag också Augustprisnomineringen som en gemensam faktor.

Det här är andra boken i år som Gerhard Hoberstofer läser in. Det första är Diamant Salihus När ingen lyssnar. Det är två väldigt olika böcker som har just Hoberstofers fina inläsning gemensamt.

I Jävla karlar då vi följa den unge Andrevs kringflackande liv med sin 68-övervintrade mamma. Anderv Walden bjuder på en nypa humor och ett mått 80-tals nostalgi, allt sammanblandat med ett underfundigt språk. Den anrättning ger jag en fyra i betyg.

Uppläsare: Gerhard Hoberstofer

Betyg:

0

Sölve Dahlgren – Frisparkad

Gerry var en riktigt lovande fotspelare i början på 80-talet. Vägen mot allsvenskan och landslaget låg öppen. En olycklig omständighet satte tyvärr stopp för karriären men nu fyrtio år senare så är han ändå fortfarande kvar på fotbollsplanen. Nu som ansvarig för att klippa gräset. Men han har inte släppt fotbollen helt, under åren som gått har han slagit över hundra frisparkar varje dag. Något som gjort att han kan sätta bollen i mål från de flesta ställen inom rimligt avstånd på en fotbollsplan.

När kommunen beslutar sig för att ersätta Gerry med robotgräsklippare lackar han ur, något som blir startskotten för ett nytt kapitel som 62 åring.

Det här är en bok om fotboll, men lika mycket om sorg och saknad. Det går att dra många paralleller med En man som heter Ove. Framförallt för den ödmjukhet som Gerry tar sig an livet.

Som fotbollsälskare kan jag dock ha en del invändningar till trovärdigheten i flera av Gerrys äventyr. Jag vill inte ge några konkreta exempel här för att inte spoila något. Men ni som lyssnar förstår vad jag menar. Samtidig så kanske man ibland måste lägga trovärdigheten lite åt sidan när berättelsen är så fin.

Frisparkad är något så ovanligt som en fotbollsfeelgood. Sölve Dahlgren gör en Ove när han blandar drömmar, saknad och perfekt frisparkar. Det blir en trea från mig.

Uppläsare: Ludvig Josephson

Betyg

0

Peter Hammarbäck – Zoopojken

Adam Vieri har en stor passion i livet, djur. En passion han haft seden unga år. Efter att ha varit i Afrika och jobbat med djur jobbar han nu på en djurpark i Stockholm. Hans drivkraft är att se till att djuren har det så bra som det går. Det är inte riktigt samma drivkraft som hans nya chef Camilla har, för henne handlar djurparken om showbiz. Hon tar beslutet att ersätta ”tråkiga” djur nordiska djur med mer spännande exotiska djur. Allt för att öka antalet besökare till djurparken. Så när hon för nys om att en cirkus går in konkurs slår hon till och köper in lejon, gorillor och elefanter, utan att fråga Adam. I samband med köpet får Adam träffa djurens nuvarande skötare Nathalie. De två lär känna varandra och är inte helt övertygade om att djurparken är rätt plats för de nya djuren. När vänskapen övergår till kärlek börjar en helt galen plan gro. Tänk om det går att ta djuren till Afrika istället för till djurparken.

Det här är en väldigt fin berättelse om den lite udda men väldigt snälla mannen Adam. Tidigt föräldrarlös och van att klara sig själv.

Så har vi den väldigt annorlunda chefen Camilla får vi en klassisk det onda mot goda drama.

Det här är en fin och varm historia som det är svårt att inte tycka om. Den visar att det går att lyckas även om man inte är som andra. Vad det nu är att lyckas?

För även om det som Adam och Nathalie tar sig för möjligtvis är omöjligt så har historien vid det laget kommit så långt så man tror på det också.

Viktor Åkerblom gestaltar Adam och dom andra lika finstämt som själva berättelsen vilket gör att vi får harmoni. Snyggt jobbat.

Zoopojken är en fin berättelse om djur, engagemang, kärlek och drömmar. Kan vid första anblicken låta banalt men Peter Hammarbäcks bok är så fylld av värme och eftertanke att man bara måste tycka om den, en elefantstor fyra från mig.

Uppläsare Viktor Åkerblom

Betyg

0

John Ajvide Lindquist – Sommaren 1985

Det är rätt enkelt att förstå att den här boken utspelar sig sommaren 1985. Live Aid sommaren 1985. Skådeplatsen är Särsö i Roslagens skärgård. På denna Saltkråkeö har ett gäng ungdomar levt sina somrar så länge de kunna minnas. Denna sommar då dom ska bli 14 år blir inte som någon annan. Och det beror varken på att gänget börjar få smak på vuxenvärlden eller Live Aid.

En dag ska de fyra killarna ge sig ut till den mytomspunna och klippiga ön Svärtan. Där gör dom en otrolig upptäckt. På stranden hittar dom en fastbunden sjöjungfru. Inte en Daryl Hannah-snygg sjöjungfru som i filmen Splash utan en betydligt mer fisklik och läskig. Killarna bestämmer dig för att rädda sjöjungfrun och håller den sen gömd i en sjöbod.

De som känner mig vet att det ska mycket till för att jag ska svälja övernaturliga inslag i böcker och en livs levande sjöjungfru hamnar definitivt i den kategorin. Samtidigt är jag nyfiken och vill ge intressanta böcker en chans. Det finns sina likheter mellan den här och Låt den rätte komma in. Ja, det är stor skillnad på Blackeberg och en skärgårdsö och mellan vampyrer och en sjöjungfru. Men båda böckerna har tidsskildringar som i alla fall får mitt hjärta att slå lite extra.

Jag var 13 år sommaren 1985 och såg också fram emot Live Aid och var nog precis lika naiv och vilsen som Johannes och de andra i boken. Det gör att alla musik- och filmreferenser i den här boken sitter mitt i prick för mig. Jag tyckte också Somebody på Some great reward-plattan var världens bästa låt. Så med andra ord den här boken ligger helt rätt i tiden för mig. Men det är inte bara tiden och året 1985 som Ajvede Lindqvist fångar i den här boken. Även de första tonåren, dom osäkra, naiva och sökande åren.

Boken berättas ur Johannes perspektiv och det är hans tankar, rädslor och funderingar vi får följa. Han får reda på att hans föräldrar funderar på att skiljas. Något som skulle få hans värld att om inte rasa så i alla fall gunga rejält. Så med beskrivningar som avsaknaden av Yatzytäningar mot köksbordet fångar Ajvide Lindqvist vår medkänsla för Johannes.

Historien är också återberättad, dvs. Johannes tänker tillbaka och berättar historien med reflektioner på hur det var då jämfört med idag. Som t.ex. att det inte fanns några mobiltelefoner utan man fick snällt cykla ner till ångbåtsbryggan och se om kompisarna var med på båten.

Att det sen är författaren själv som läser boken ger en dimension till. John Ajvide Lindqvist är helt i klass med Håkan Nesser att läsa in sina böcker, och det vill inte säga lite det.

John Ajvide Lindqvist levererar en ordentlig dos 80-tals nostalgi i Sommaren 1985. Ja visst får vi lite övernaturligt men också en rapp dialog och mycket igenkänning så en fyra är på sin plats i betyg.

Uppläsare: John Ajvide Lindqvist

Betyg

0

Peter Westberg – Edda Headshot

Edda har precis blivit änka och livet är väl inte toppen. Vardagen sniglar sig fram och spenderas mest i sällskap med pudeln Hendrix. Barnbarnet Isak är lagkapten för det framgångsrika e-sportlaget Fragrz. När han mot sin vilja får en vakans i sitt lag föds den tokiga idén att låta mormor Edda fylla den. Efter att ha provspelat använder hon en del av arvet efter sin make att köpa en gameingdator. När hon sen visar sig vara en naturbegåvning vad det gäller gaming så blir hon mot alla odds en del av laget.

Allt detta sammanfaller med att IOK tar beslutet att låta e-sport bli en del av OS. Så Fragrz tar sikte på att kvala in som Sveriges deltagare.

Så rent dramaturgiskt så är det här en klassisk idrottsbok där allt byggs upp mot den stora finalen.

Men den här historien innehåller så mycket mycket mer. Den innehåller kärlek, vänskap, svek och framförallt humor och feelgood.

Boken innehåller flera starka karaktärer med Edda i spetsen. Själv gillar jag även den unge kloka barnbarnet Isak.

Humor är bland det svåraste som finns tycker jag. Gränsen mellan asgarv och pajigt är hårfin. Jag tycker den här boken har en hel del Ove, Benny och Stay Metal över sig. Humor med värme. Något jag gillar.

Sofia Berntson gör en suverän inläsning av den här lite udda boken. Då persongalleri spänner från 80-åriga Edda till unge Isak och många dialoger så får hon verkligen jobba och som hon gör det. Jag tycker hon verkligen lyckas betona fantastisk speciellt när Edda är skeptisk eller medvetet säger ironiskt fel. På det sättet förstärker hon humorn i boken.

När en Edda 80 år börjar spela dataspel uppstår magi och hon blir Edda Headshot. Peter Westberg har med humor, alvar och några hembakta mazariner skapat genren Gamingfeelgood, något som definitivt är värd en pricksäker fyra i betyg.

Uppläsare: Sofia Berntson

Betyg:

0

Jan Guillou- Eventuellt uppsåt-att döda ortens gangsters

Firma Ponti & Hamilton är tillbaka. Pensionärerna Erik och Carl ska åter igen rädda världen. Den här gången andra pensionärer som blir lurade av förortsgäng. Det gör dom genom att sabotera bedragarnas datorer och telefoner. Ja, nu är det ju så att den ena av dom Erik, precis fått en sk smartphone. Så han kan inte bidra med så mycket i just den delen.

När Ryssland invaderar Ukraina ändras förutsättningarna då den före detta underrättelseofficern Carl Hamilton blir inkallad till tjänstgöring igen. Det gör att deras hobbyprojekt får oanade möjligheter till avancerade tekniska lösningar. Vilket dom utnyttjar.

Det här är ett väldigt märkligt universum. Erik Ponti, alias Jan Guillou, är huvudperson. En karaktär som vi fått följa sedan Onskan. Sen har han dykt upp i både Coq Rouge och Brobyggarserien. Inget konstigt med det. I den här boken serien så lägger Guillou in så många detaljer från sitt liv idag i Pontis liv, allt från medverkande i Filip och Fredriks Alla mot alla till krönikor i Aftonbladet. Lägg sen till att Ponti/Guillou umgås med superhjälten Hamilton, som i den här boken blir inkallad för att sätta upp ett avancerat cyberförsvar mot ryska attacker. Men det skruvade är inte slut där. För herrarnas hobbyprojekt går ut på att bekämpa/lösa gängkriminalitet i Sveriges förorter.

I allt så drar firma Ponti/Hamilton en massa smarta slutsatser som att Putin förlorade kriget efter tre dagar mm. Slutsatser som är betydligt lättare att dra efter ett år än efter tre dagar. Men vi som lyssnare ska förstå att dessa slutsatser dras under våren 2022. Allt detta samtidigt som man vill att det hela ska kännas trovärdigt. Jag får inte ihop det.

Med allt detta sagt så måste jag ändå säga att boken är både underhållande och välskriven. Samtidigt så underlättar det om man lyssnar på det mesta Guillou skrivit, då det flyger referenser till både DG och Lauritzen.

Det är tur att vi får Tomas Bolme som ciceron genom allt detta. Det gör mig trygg i all förvirring.

Jag blir inte klok på Jan Guillou nya bok Eventuellt uppsåt. Den är underhållande, tar upp aktuell händelser som jag gillar samtidigt som jag sitter och irriterar mig på hans självgodhet och besserwisser stil. Det får bli en tre i betyg, men jag är långt ifrån säker.

Uppläsare: Tomas Bolme

Betyg

0

Mikael Jisander – Benny älskar baklava

Ove, förlåt Benny, är en enkel man. Han är ungkarl, driver en VVS firma och förutom att ölen ska vara kall och Liverpool vinner sina matcher så vill han att det ska vara ordning och reda. För är man fastighetsägare ska man skotta trottoaren, hur svårt ska det vara.
Så när den syriska kvinnan Farah flyttar in i grannhuset med sina två barn så rubbas Bennys cirklar.

Ja, vi måste ta det direkt. Det finns många likheter mellan Benny och Fredrik Backmans Ove. De är båda fyrkantiga gubbar, även om Benny är betydlig yngre. Båda lär känna en invandrarkvinna som rör om i deras inrutade vardag. Nu tycker
jag att det är bra när författare inspireras av varandra. För jag skulle kalla det här att inspireras och inte kopierat.

Jag har nog en del gemensamt med Benny. Nej, är varken rörmokare eller ungkarl men håller på Liverpool och kan nog ibland uppfattas som en grinig gubbe. Boken börjar med mitt kanske mest hemska fotbollsögonblick, Steven Gerrard snubblar mot Chelsea vilket gör att
väntan på en Premier League titel ännu en gång går upp i rök. Nu behöver man inte vara Liverpool fan för att man ska fastna för den här boken. Fotbollen utgör endast en fond.

Det här är en bok om människor. Människor med fel och brister och också människor med hjärta och omtanke.

Det är också en bok om småstadens för och nackdelar. För det finns ofta en väldigt fin sammanhållning i en småstad. Människor bryr sig, både om andra och om vad andra ska tycka. Något som gör att det är inte alltid som man tänker på
sig själv i första hand. Kan vara bra ibland och mindre bra ibland. Sen finns det baksidor. Som att det inte är lätt att komma utifrån. Även om det kanske lite lättare att komma från Malmö än från Syrien så är det förfarande hot utifrån för den lilla småstaden. Men när man gör skillnad på om utbölingen
kommer från Malmö eller Syrien så är det rasism och det finns inget
förmildrande ens i en småstad. Runt dessa frågor kretsar det mesta i boken.

Jag blev snabbt fast i den här boken. Den är charmig och relativt lättsmält.
Men eftersom jag likt Benny är en grinig gubbe så måste jag klanka ner på några småsaker. Trots att den bara är drygt 9 timmar lång så tycker jag den var på gränsen för lång. Speciellt när man efter drygt halva boken kunde lista ut vad som skulle hända. Så fanns det ett antal episoder i boken jag tycker några karaktärer handlade antingen väl naivt eller var lite för schablonmässigt.
Så kommer vi till Fredde. Han är som klippt och skuren för att gestalta Benny.
Benny älskar baklava är bok om människor i en småstad. Mikael Jisander charmar oss med sin version av Ove och är värd sin fyrkantiga fyra i betyg.
Uppläsare: Fredde Granberg
Betyg

0

Kristin Harmel – Skogen där stjärnorna slocknar

Jag får en känsla av Där kräftorna sjunger när jag lyssnar på den här boken. Det handlar om en ung kvinnas uppväxt utanför samhället. Nej det är inget träsk USA men väl skogar i östra Europa.
Yona blir kidnappad från sina välbärgade föräldrar i Berlin som två åring. Hennes kidnappare tar med henne ut i skogen och lär henne att överleva i den miljön. När kvinnan som kidnappade henne sen dör blir hon väldigt ensam men efter ett tag stöter hon ihop med en grupp människor. Det är mitt under brinnande världskrig och gruppen består av judar på flykt undan tyskarna. Det betyder att dom måste hålla sig i rörelse och leva helt utanför samhället för att överleva. Där är Yonas kunskaper till stor hjälp om inte livsavgörande hjälp. Men trots att Yona delar med sig av sina kunskaper och är lojal så blir hon inte helt och hållet insläppt i gruppen. Där hittar vi essensen i boken. Tillhörighet eller bristen på tillhörighet. Vad är det som gör att du får tillhöra? Är det religion? Landstillhötighet? Ens handlingar?
Boken läses av Gunilla Leining, något som känns tryggt när det ställs en massa stora frågor.
Det här är ingen feelgood roman. Den utspelar sig under andra världskriget, men det är ingen krigsbok. Det är kort och gott en berättelse om livet, en roman.

I Kristin Hermels Skogen där stjärnorna slocknar får vi följa Yona under andra världskriget. Boken kretsar mycket kring tillhörighet vilket är tänkvärt, intressant och värt en fyra i betyg.
Uppläsare: Gunilla Leining
Betyg:

0

Johanna Sernelin – Lagt kort ligger

Att spelskulder kan stöka till livet är något Rickard får lära sig. Efter att förlorat en stor summa pengar och hotats till livet flyr han till Mallorca. Tyvärr är det inte bara hans eget skinn han måste rädda vilket gör att Rickard måste lösa skulden, inom en vecka. Väl på Mallorca träffar han Kristina, en änka som visar sig vara riktigt tät och skulle kunna vara lösningen på Rickards problem. Föga förvånande så blir Rickard kär i den betydligt äldre Kristina, något som gör det svårare att blåsa henne på pengar, något han måste för att lösa sin kniviga situation.
Boken kretsar kring spänning, spänning i jakt på pengar och spänning kring kärlek. När jag började boken hade jag hört att det skulle kretsa en hel del kring erotik, något jag inte riktigt håller med om. Ja, visst hettar det till ibland, men inte så mycket mer än så.
Något som jag där emot är fascinerad över är Rickards utstuderade metoder för att förföra kvinnor. Hur han med utstuderade planer flyttar fram sina spelpjäser på brädet. Här funderar i alla fall jag om en man skulle kunna beskriva det lika bra, och med samma trovärdighet.
Måste också berömma Viktor Åkerbloms gestaltning av Rickard. Toppen!

I Lagt kort ligger blandas det hej vilt. Spänning, poker, kärlek och jakten på pengar. Som tur är håller Johanna Sernelin ihop allt på ett förtjänstfullt sätt och håvar in en fyra i betyg:
Uppläsare: Viktor Åkerblom

Betyg

0

Birgitta Andersson – Fängslade kärlek

Fängslande kärlek är Birgitta Anderssons senaste och om man får tro henne själv sista bok. Den handlar om de rätt nergångna kvinnorna Carina och Marit som finner varandra på kvinnofängelset Hinseberg. När dom myckar så gör dom ett försöka att leva tillsamman då dom inte kan leva utan varandra. Men i deras miljö är det lättare sagt än gjort. För oss som lyssnat på Birgittas självbiografiska bok Blondie så känns det här som en spinn-off. Vi hade kunnat möta både Carina och Marit i den boken. Jag har som tur aldrig behövt leva i dom här miljöerna och under dom här omständigheterna men
beskrivningen av dom känns både skrämmande och trovärdig.
Ja, den innehåller lite snusk. Men vad vore en av Birgittas böcker utan det. Sen är det knappt att man blir röd om kinden innan det är över. Så jag skulle hellre vilja fokusera på framför allt Carinas strävan efter ett bättre liv. Även hennes våndor mellan tryggheten och viljan till lust och åtrå.
I Fängslande kärlek förflyttas vi till samhällets mörkare sida. Men är gror både hopp, åtrå, kärlek och längtan som Birgitta Andersson beskriver både varmt och trovärdigt. En klockren trea i betyg.
Uppläsare: Pia Poppelin
Betyg:

0

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑