Michelle McNamara – Jag försvinner i mörkret

Det finns olika typer av True Crime böcker. En variant är att berätta historien dramatiserat och den andra att berätta om själva utredningsarbetet. Den här boken är mer av det sistnämnda varianten. Man kan också dela in True Crime i att skildra lösta och olösta brott. Även i det fallet är det det senare som gäller här. Därför är det imponerande att som författare ta sig an ett så stort jobb som man inte vet hur och om det ska sluta. Så när McNamara ta sig an historien vet hon att gärningsmannen är via DNA är knuten till 12 mord och 50 våldtäkter. Med sitt ihärdiga arbete kartlägger hon samtliga brotten och via sin blogg får hon kontakt med andra likasinnade och med före detta utredare. Känslan är att vi bit för bit tar oss närmare gärningsmannen. Hennes vilja att skildra offren gör att det inte bara blir än skildring av hemska händelser. I förordet, av Gillian Flynn, får vi reda på att författaren hastigt dör innan boken är helt färdigställd. Ytterligare en obehaglig twist på den här ruskiga historien. Så gillar du amerikansk true crime och vill ha en djupdykning och ett komplement till HBO serien som släpps nu så skulle jag verkligen rekommendera den här boken.
Michelle McNamaras ruskiga, varma, spännande true crime berättelse om Golden State Killer lämnar inte mig oberörd. Boken Jag försvinner i mörkret är ett bra komplement till HBO serien och får en fin fyra i betyg.
Uppläsare: Callin Öhrvall Delmar
Betyg:

Patrick Radden Keefe – Säg inget

Att människor kidnappats, försvunner och torterats i länder som Rwanda, Chile och Syrien har vi ”vant” oss vid. Men att ett land som Storbritannien som vi tycker liknar Sverige i närtid har haft ett inbördeskrig med precis samma inslag är svårare att greppa.
I den här boken får vi en skrämmande och blodig inblick i konflikt “The Troubles” på Nordirland. Där slåss protestanter och katoliker mot varandra. Två kristna grenar som gemene man i Sverige knappt kan förklara skillnaden mellan dessa. Boken är en blandning av fakta, dramadokumentär och true crime och ger oss lyssnare en ordentlig historielektion. Den kryper in och berättar om människorna som levde mitt i konflikten, på båda sidor. Det är ett imponerande arbete författaren, som själv är amerikan, lagt ner. För i slutet på boken löser han ett av Nordirlands stora mysterier.
Patrick Radden Keefe berättar på ett spännande sätt om den blodiga och fasansfulla konflikten på Nordirland. Säg inget är både lärorikt, läskig och underhållande och förtjänar verkligen sin fyra i betyg.
Uppläsare: Mattias Linderoth
Betyg:

Daniel Ezpeleta – Var är Olle?

Jag är en stor förespråkare av att bryta normer. Vem har sagt att en bok måste följa ett visst mönster. Vid en första anblick så ser den här boken ut som en podcast inom true crime, men det är inte hela sanningen. Skillnaden mellan den här boken och podcast som P3 dokumentär och Spår är att Daniel Ezpeleta har med sin bandspelare dokumenterat allt och använder det i den färdiga boken. Vi får vara med när han öppnar brev från tingsrätten eller när han åker till sjukhuset och besöker Olles pappa. Och bara för att man som journalist/författare får en tråd att följa krävs ett manus för att det ska bli spännande att ta del av för oss som lyssnar. Något jag tycker Ezpeleta lyckats riktigt bra med. Sedan finns det några men. Jag tycker inte historien är riktigt så spännande som man hoppas på, det är forfarande lite för många frågetecken kvar och jag blir illa berörd av hur historien tärt på Olles pappa och syster. Jag har inga problem att sätta mig in i deras ovisshet och vilja att få veta vad som hänt, men att det ska genomsyra större delen av deras liv är tragiskt. Gränsen mellan viljan att veta och besatthet är hårfin och jag tycker tyvärr att dom går över den flera gånger och då finns det en risk att det blir lyteskomik.
Daniel Ezpeleta lyckas skapa ett helt nytt ”bokformat” med sin Var är Olle? Sen tycker jag inte historien och människorna håller för mer än en fyra i betyg.
Uppläsare: Daniel Ezpeleta och Björn Andersson
Betyg:

Dick Sundevall – Det farliga Sverige

Dick Sundevall är författaren och journalisten som bl.a. varit med och fått oskyldiga Joy Raman fri efter 8 år i fängelset och skrivit en bok om Torpeden Johan Darwich. Men det jag känner honom bäst som är böckerna om infiltratören Peter Rätz och hans hanterare. Den här boken är som en sammanfattning av allt det. Så har man läst hans andra böcker är det en hel del upprepningar. Det farliga Sverige kom första gången ut 1995 och i en ny version 2013, så den har några år på nacken. Samtidigt känns den mer aktuell än någonsin. Han för i boken ett resonemang om grov organiserad brottslighet, något vi då och nu lägger stora resurser på. Men om vi titta var flest brott begås så är det i hemmet, men det är inte lika intressant att diskutera eller ta politiska poäng på. Dick ger också exempel på hur vi ska kunna se till att färre pojkar, för det är i stort sett bara pojkar, att rekryteras in i kriminalitet. Som en brottsling sa, desto senare ungdomar är ute, desto fler kriminella träffar dom. Så att hålla ungdomar hemma på nätterna är en åtgärd och att inte sätta dom i fängelse är en annan.
Dick Sundevalls Det farliga Sverige är trots några år på nacken en aktuell bok i debatten om kriminaliteten i samhället. En klar trea.
Uppläsare: Carl Jacobson

Betyg:

Martin Borg – Brotten som skakade världen, del 4

Antalet böcker om spektakulära brott har exploderat de senaste åren. Att jag är svag för att veta mer om historiska händelser vet de som följer min blogg. Men för mig är att det inte blir för snaskigt. Jag tycker att Martin Borg håller sig på en bra saklig nivå. Det utan att bli tråkig. Inget av de ämnen han tar upp är något nytt, men det gör inget. Alltid är det någon ny vinken som kommer fram, oavsett om det gäller Tjernobyl eller Josef Fritzel.
Det är lagom långa berättelser som man inte behöver vara allt för koncentrerad för att ta till sig. Kan behöva den typen av böcker ibland mellan deckare och romaner.
Martin Borgs fjärde del i Brotten som skakade världen får vi korta sakliga berättelser om allt från Pablo Escobar till Srebrenicamassakern. Sakligt utan att bli tråkigt, värt en trea i betyg.
Uppläsare: Björn Wahlberg
Betyg:

Matilda Gustavsson – Klubben

Den här boken är skriven av Matilda Gustavsson som skrev artikeln i DN som fick Svenska Akademin i gungning. Vi får följa hennes arbeta före, under och efter publicering av artikeln som beskriver hur den så kallade Kulturprofilen sexuellt trakasserat och utnyttjat och våldtagit kvinnor under åren. För någon vecka sedan så lyssnade jag på Jonas Bonniers bok om pastorn i Knutby. Det är nästan läskigt att det går att lägga ett karbonpapper mellan dessa historier. Både Kulturprofilen och pastorn stod i skuggan och var beskyddad av en framgångsrik kvinna, frun resp. Kristibrud. Båda var egentligen inte utbildade för det ”yrke” de utgav sig för att de behärskade. Kulturprofilen hade ingen kulturutbildning och pastorn var inte pastor. Deras kunskap och kompetens är sådan som inte är mätbar, det räcker att omgivningen tror att de kan. De verkade båda i en relativt liten krets där de som utnyttjades var livrädda att bli utkastade från. De ljög, manipulerade och gjorde sina övergrepp helt öppet.
Det finns säkert fler likheter men man blir bara nedslagen av att tänka på dem. Boken blottar ju ytterligare vilken ”lekstuga” Svenska Akademin har blivit. En samling som tror att man kan stå över lagen.
Det är intressant att höra hur Matilda Gustavsson skrev DN artikeln som fick Svenska Akademin i gungning. Historien om Klubben är skrämmande lik historien om Knutby och värd sin fyra i betyg.
Uppläsare: Ella Schartner
Betyg:

Jonas Bonnier – Knutby

Berättelsen om Filadelfiaförsamlingen i Knutby är en historia där verkligen överträffar dikten. Vi vet hur alla hur det slutar att barnflickan på patorna order dödade pastorns fru. Så det är inte handlingen som överraskar i den här boken. Det här är ingen dokumentär bok, Jonas Bonnier har valt att berätta historien som en roman. För att skydda de inblandades har han bytt ut allas namn och det tar ett tag att pussla alla rätt men efter ett tag sitter det. Jag har aldrig varit aktiv i någon församling men det som beskrivs i är ett parallellt universum. Ett universum som styrs av några få som med titta-på-uppenbarelser får sin vilja och framförallt sina lustar tillfredsställa. Att det finns karismatiska människor som kan styra andra är inte så ovanligt, men det är ändå intressant att det samlandes så många i lilla Knutby som ”ville” bli styrda. Boken ger inga svar på just den frågan. Vi får inte veta så mycket nytt, men det jag fick upp ögonen för var den så kallade Kristi bruds, i boken kallad Eva Skog, roll. Det här är en här en välskriven True Crime berättelse om ett av de mest spektakulära brott som skett i Sverige.
Jonas Bonnier berättar den skrämmande, kittlande och ofattbara historien om församlingen i Knutby. Katarina Ewerlöfs uppläsning ger historian liv och den belönas med en fyra.
Uppläsare: Katarina Ewerlöf
Betyg:

Hannes Dükler – På osannolika skäl

Att antalet True crime böcker har exploderat kan inte undgått någon. För att föda denna genren krävs fantastiskts historier. Det här är en historia som jag inte hört talas om tidigare, vilket gör den extra intressant då jag inte visste hur den slutar.

En helt vanlig höstdag 2008 hade Ingemar och Agneta planerat att titta på friidrott på tv. Ingemar bestämmer sig för att klippa gräset innan och Agneta tar hunden på en promenad. När friidrotten börjar har Agneta inte kommit tillbaka vilket gör att Ingemar blir orolig och ger sig tillslut ut och letar. När han kommer ner till sjön hittar han henne död, med en svårt sargade kropp. Det blir startskottet på Ingemars helvete, i dubbel bemärkelse. Det är det helvetet den här boken handlar. Jag tycker att vi får följa Ingemar och hans närmaste på ett intressant, varmt och spännande sätt. Thomas Hanzon genuina och fina uppläsning ger historien en extra dimension.

Journalisten Hannes Dükler berättar Ingemars True crime historia, På osannolika själ, på att varmt och intressant sätt. Det belönar jag med en stark trea i betyg.

Uppläsare: Thomas Hanzon

Betyg:

Christopher Berry-Dee – Seriemördare: Världens värsta brottslingar berättar

Visst finns det något väldigt kittlande med seriemördare. Det är ju därför floran av film och litteratur i ämnet är så stor. De som inte har spärrarna som håller tillbaka dom från att göra de mest vidriga saker. Men dom spännande böckerna och filmerna skulle ju inte vara lika nervpirrande om man inte visste att dessa mördare faktiskt finns där ute. I den här boken får vi möta dom riktiga seriemördarna, öga mot öga. Kriminologen Christopher Berry-Dee har intervjuat dom värsta av dom värsta.

Vi får höra några av USAs värsta seriemördare själva berätta om sina mord. Till det så ger författaren en del bakgrundinformation. Det görs att man fångas av historierna. Men just för att det är dom värsta såg gör ju det också att berättelserna blir där efter och författaren sparar inte på detaljerna. När man får höra om mördare som sprättar upp kroppar från skötet till halsen och tar ur inälvorna så har man passerat min gräns vad jag tycker är anständigt att lyssna på. Sen förstår jag att dessa detaljer måste vara med för att göra historierna rättvisa.

Det blir lite för mycket av det goda/onda i Christopher Berry-Dee bok Seriemördare: Världens värsta brottslingar berättar. Lite för mycket snaskiga detaljer för min smak gör att det bara blir en två i betyg.

Uppläsare: Carl Jacobson

Betyg:

Carina Bergfeldt – Sju dagar kvar att leva

Jag tycker att dödstraff är skillnaden mellan en civiliserad stat och en ociviliserad. Det tycker långt ifrån alla i Texas. I den här boken/serien(9 delar) tar Carina Bergfeldt med oss till till just Texas. Vi får möta Vaughn Ross som är dömd till döden för ett dubbelmord och har just sju dagar kvar att leva. Vad tänker man på, hur säger man hej då osv. I serien får vi möte nästan alla roller som är inblandade i en avrättning. Den dödsdömda, den dödsdömdas anhöriga, offrets anhöriga, pastorn, fängelsedirektören, polisen, journalister, stödpersoner med flera. Carina belyser avrättningen från alla tänkbara vinklar både med fakta och personliga berörande möten.

Ett av de möten som berörde mig mest var när hon mötte en pastor som vad den som samtalade med den dödsdömde precis innan giftet ska injiceras. Den här serien har inte på något sätt ändrat min syn på dödsstraffet. Tvärt om, jag kan inte förstå hur en stat kan ta sig rätten att mörda sina medborgare.

Det är en riktigt bra uppläsning av Marie-Caroline Biver, men visst skulle man vilja höra Carinas trovärdiga stämma.

Journalisten Carina Bergfeldts Sju dagar kvar att leva är en stark, intressant och viktig skildring av dödsstraffets USA. Den får en fyra för blandningen av personliga skildringarna, historiska tillbakablickar och ren fakta under sju dagar i Texas.

Uppläsare: Marie-Caroline Biver

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑