Veckans gäst är Ulf Kvensler. Han ligger bakom succéserier som Solsidan och Vår tid är nu. 2022 debuterade han med en roman som lär ha avskräckt vissa från fjällvandring.
Vi diskuterar mottagandet av debuten kontra Brandmannen, den psykologiska thrillern som släpptes i höstas.
Vi pratar även om klarinetten, detta fantastiska instrument som haft en så betydande roll i Ulfs liv. Eller?
En kvinna hittas mördad i ett naturreservat i Skåne. Utredningen går trögt men när det visar sig att kvinnan är syster till en rikskänd mördare och pedofil börjar det röra på sig. Så med dom pusselbitarna tar sig Mirjan Karlsson sig an utredningen.
My Hed är journalist och barndomskompis med Mirjan. Hon bevakar fallet med den mördade kvinnan. Som den grävande journalist hon nu är så väljer hon att besöka den rikskända pedofilen. Ett möte som i slutändan genererar fler frågor än svar. Vare sig polisen eller journalisten vill så leder trådar tillbaka till fasansfulla händelser på stranden vid Smygehuk 1975.
När sen morden börjar staplas på hög ökar pressen. På Mirjam att lösa brotten och för My att nysta i sitt liv.
En modern deckare idag är ofta en balans mellan brottet och personliga relationer. Ska man förenkla det hela så blir deckaren ofta hårdare om man fokuserar mer på det första och lite mjukare om fokus ligger mer på relationerna. Personligen kan jag ha lite svårt för deckare som blir mer av en relationsroman. I den här boken så lyckas författaren hålla balansen bra. Lyckas även väva in våra huvudpersoners liv på ett bra sätt. Något som ibland kan bli lite krystat. Sen kan det vara lite många slumpartade händelser som samspelade ibland, men det kan man ta när det finns ett driv i historien.
Med två vassa kvinnor i huvudrollerna så passar Sofia Berntsons lätt raspiga röst bra.
Svart blod är en deckare med som till största delen utspelar sig i Skåne. Mia Eriksson väver smart ihop brotten med huvudpersonernas liv. Så det blir en fyra från mig.
Det skulle vara det perfekta brottet. Ett smugglingsuppdrag skulle räcka för att hovmästare Alexander och hans kompanjon för att kunna starta upp drömresturangen. Alla detaljer och scenarior hade gåtts genom minutiöst. Detaljmannen lämnar inget åt slumpen. Ändå slutar allt i kaos och med två skjutna poliser. Alexander flyr och blir på köpet huvudmisstänkt för två polismord. Så hur gör man för att både hålla sig undan och samtidigt rentvå sig själv.
Det finns inget som får polisen att jobba så hårt som ett polismord. Så två skjutna poliser är något utöver det vanliga. Arbetet leds av Rut på Uppsalapolisen och hennes grupp. En grupp full av motsättningar. Det blir inte bättre när Ditte från Skånepolisen förstärker Uppsalagruppen. Det visar sig att Ditte har en dold agenda för det här jobbet.
Det här är en spänningsroman med med riktigt bra driv. Ett driv som gjorde att jag i princip sträcklyssnade på boken. Den har en jagad huvudperson som är intelligent och öga för detaljer och de som jagar, polisen, är långt ifrån några Kling och Klang. Men det finns slitningar i spaningsgruppen som ger dramatiken en extra krydda. Visst finns det paralleller till filmen Jagad med Harrison Ford, och det gillar man ju.
Att få, eller se till att få, Jonas Malmsjö som uppläsare är nästan alltid en vinstlott. Speciellt som debutant. Jonas går ju omkring på den här jorden just för att läsa upp böcker som Detaljmannen.
Debutanten Fredrik Lundh levererar spänning och driv på hög nivå. Detaljmannen ger mig vibbar från 90-tals filmen Jagad med Harrison Ford och det gillar jag, så det blir en stark fyra från mig.
Den varma sommaren 1974 bestämde de styrande att svarta studenter skulle bussas till vita stadsdelar i Boston som ett led i att underlätta integrationen. En beslut som fick rashatet att stiga till kokpunkten, speciellt i de irländska området Southie. I det området bor den ensamstående mamman Mary Pat med sin 17 åriga dotter.
Efter en kväll ute med sina kompisar kommer dottern inte hem. När Mary Pat börjar höra sig för så sågs hon nära en tunnelbanestation där en ung svart man hittats död samma natt. Trots att de två händelserna inte ser ut att hänga ihop så knyts de närmare och närmare varandra ju mer Mary Pat gräver i den irländska maffians förehavanden kring tunnelbanestationen.
Trots att det är 50 år sen den här historien utspelade sig i de fattiga områdena söder om Boston så känns den kusligt aktuell. Ja, bilar, politiker och cigarettmärken har kommit och gått under åren men segregationen och rashetsen är tyvärr i mångt och mycket den samma.
Vi får möta Mary Pat och andra i Southie. Där är rasismen utbredd och en del av samhället de lever i. Det är viktigare med lojaliteten till sina grannar än att stå upp för rättigheter, och speciellt rättigheter för svarta. Fattigdomen har skapat ett hårt samhälle. Samtidigt får vi möta ljusglimtar i form av polisen Billy och Mary Pats före detta man. Det är även intressant att följa Mary Pats egna inre kamp.
Shit va jag gillar den här typen av skildringar. Jag kan se många paralleller till boken Shuggi Bain, trots att den utspelar sig på andra sidan Atlanten och 8-10 år efter den här så beskrivs samhället och fattigdomen på liknande sätt.
Tyvärr är det här Lehanes sista bok om vi ska tro författare själv. Jag har lyssnat på 11 av hans böcker med höjdpunkter som Gone baby gone och Patient 67. Så tack för allt.
Uppläsaren Odile Nunnus gör en riktigt bra insats. Jag kan konstatera att jag bara mött henne i en bok tidigare, Min fantastiska väninna av Elena Ferrante. Lite lik Katarina Ewerlöf i sitt sätt att läsa, så håll utkik efter henne.
Dennis Lehane tar oss med till Southie i Boston 1974. Hatets hjärta sätter fingret på så väl segregering och rashets som lojalitet och kärlek till sina barn. Jag delar ut en fasansfull, fantastiskt femma i betyg.
Året är 1973 och en man som är ute och rastar sin hund på Lidingö påträffar kroppen av en kvinna. En kroppen som har utsatts för väldigt mycket våld, närmare 15 knivhugg ka det visa sig när rättsläkaren har räknat efter. Det här är en berättelse om hur en gärningsman överföll en kvinna, mordhotade en annan och mördade en tredje. Allt berättat av en journalist på Sveriges Radio.
Då polisutredningen hade mer att önska så greps ingen för mordet och de andra brotten och således finns frågetecknen kvar.
Det här är en annorlunda berättad historia som har en verklig förlaga. Men det är ingen dokumentär, även om sättet att berätta historien får oss lyssnare att känna så. Det är mycket den här boken inte är. Det är ingen traditionell ljudbok och definitivt inte radioteater. Det är ett smart och annorlunda ljuddrama.
Som ljudboksfantast så gillar jag när man vågar prova nya grepp. Storytel Original har genom åren vågat göra precis just det. Allt har inte flugit men det kan man inte räkna med om man vill ligga i framkant. Den här gången är det Niklas Engdal som står för inläsningen och bara med sitt sätt att läsa förflyttar oss 50 år bakåt i tiden. Om det är möjligt att läsa i svartvitt, eller i alla fall sepiabrunt, så gör han det. Även Viktoria Flodström och Ludvig Josephson gör mindre roller i denna första del i ljudserien Nattens onska. Som om jag förstått det hela rätt kommer att spinna vidare på det som utspelade sig vårnatten 1973 men genom decennierna som följer.
Hennes sista steg är ett ljuddrama om ett mord på en kvinna en vårnatt 1973. Denis Rudberg och uppläsare Niklas Engdal förflyttar oss lyssnare 50 år i tiden. Smart, snyggt och spännande vilket belönas med en fyra i betyg.
Uppläsare: Niklas Engdal, Viktoria Flodström och Ludvig Josephson
Mardalen är en mellanstor stad i mellansverige. Visst finns det brottslighet i form av gängvåld och annat, men det är ändå en förhållandevis lugn stad. Så när en lite flicka hittas mördad sittande i en gunga i en lekplats så kommer det som en chock för staden. Och inte minst för själavårdaren på stadens frikyrka Lilja Lenader och mamma till Julia. Lilja blir besatt av mordet då hennes dotter är i samma ålder som den mördade flickan.
På polisen arbetar den nyutexaminerade Mikael som trots att han är ny blir indragen i fallet. Som när det växer, för det gör det, blir svårare och svårare att hantera. På det personliga planet så bär Mikael på ett mörker som han genom sitt arbete försöker sona.
När jag lyssnar på spänningsromaner så är trovärdighet en viktig del. Trovärdighet är inte samma sak som att någonting är sant, eller ens sannolikt. För mig är det en känsla som bygger på vad jag vet och mina fördomar. Om man tar ett exempel. En bok som beskriver gängkriminalitet i Ronna eller Rosengård skulle jag kunna uppleva som trovärdig även om jag inte varit på de platserna själv. Men skulle författaren förlägga handlingen i Alvesta får man jobba hårdare för att få boken trovärdig. Har man med utplacerade lik av barn och eventuella kopplingar till frikyrkor i en mellanstor svensk stad så behöver man jobba lite extra för att få det trovärdigt.
Nu låter jag lite som en grinig gubbe, det finns en hel del både bra och intressant i den här boken. Trots att, eller kanske just för att, boken inte är så lång så lyckas den hålla spänningen uppe.
Jag trodde att Charlotta Åkerblom var en ny bekantskap för mig när det kommer till uppläsning. Men då såg jag att det var hon som läste den spännande psykologiska thrillern Sekreteraren av Renée Knight som jag lyssnade på för ganska precis fem år sen. Bra då, bra nu.
David Renklints Döparen är en deckare som utspelar sig i den fiktiva staden Mardalen. Delvis spännande men jag tycker det brister lite i trovärdighet så det blir en trea i betyg från mig.
Veckans gäster är makarna Johan och Johanna Hurtig Wagrell. De debuterade i våras med spänningsromanen Fasad. Båda är komiker och vi kan intyga, vilket ni också kommer att märka i avsnittet, att de är riktigt underhållande att lyssna på. Vi pratar om alternativa, tråkiga karriärer, att debutera som komiker efter trettio och vi får eventuellt reda på vem av The Hurtig Wagrells som är roligast.
Vi diskuterar naturligtvis innehållet i debuten. Hur kom de på idén och klarar komiker av att skriva en bok som inte är sprängfylld med humor?
Nu när jag lyssnat på mer än 1600 böcker så kan det vara läge för en summering. Så varför inte en topplista med de bästa ljudboksförfattarna, enligt min lista. När jag går igenom min lista kan jag konstatera att jag har lyssnat på nästan 700 olika författare och strax över 350 olika inläsare.
Så om man tittar på vilka författare som har fått högst betyg genom åren så har jag sammanställt en lista nedan. Kriteriet för att få vara med på listan är att jag har lyssnat på minst tre böcker av författaren. Ibland skriver jag författare tillsammans och då har jag försökt fått med det som en fotnot. Det är två författare som sticker ut, Mattias Edvardsson och Stieg Larsson. Båda har fått femmor för alla böcker jag lyssnat på och har således medelbetyget 5,0 vilket är helt fantastiskt.
Sneglar man utanför topp 20 listan så hittar man fantastiska författare som Leffe Grimwalker, Jørn Lier Horst, Pernilla Ericson och Cecilia Sahlström. Alla med ett medelbetyg på 4 eller mer.
Det kan också vara intressant att titta på vilka författare jag lyssnat mest på under åren. Den listan toppas av två amerikaner.
Jag kan konstatera att båda listorna domineras av manliga författare. Det är inget medvetet val från min sida men historiskt har det varit så att det är fler män som skrivit lite hårdare spänningsromaner som är det jag lyssnar mest på. Något som håller på att ändras men då listan sträcker sig över nästan 25 år så hjälper det inte. Skulle jag lyssnat på Feelgood så skulle troligtvis fördelningen varit den omvända.
Det är naturligtvis svårt att göra en topplista som sträcker sig över nästa 25 år. Visst finns det böcker som jag skulle vilja omvärdera betyget på i efterhand för att boken har åldrats bättre eller sämre. Men samtidig så är det nog ändå mest rättvist att sätta betyget direkt efter man är klar med boken.
Jag är säker på att ni inte håller med mig om allt på listan, men det är ju det som är det fina med litteratur, det är okej att tycka olika.
När en ung kvinna hittas död efter en överdos på en offentlig toalett i centrala Stockholm är hon tyvärr bara en av flera. Antalet dödsoffer ökar när heroinvågen drar in över Stockholm.
Narkotikapoliserna Wollter och Bergström är naturligtvis bekymrade över utvecklingen, men lyckas av en slump med ett större beslag. Ett parti som kommer från Köpenhamn och ett beslag som visar sig vara farligt för dom personligen. Det visar sig att partiet som våra två poliser kommer över tillhör ett extremt våldsamt internationellt brottssyndikat. Ett syndikat som inte tvekar att döda två enkla svenska poliser om det skulle behövas. Trådarna leder mot Köpenhamn där Dorte Jacobsen dragit sig tillbaka efter uppgörelsen i Sollentuna. Så även om hon inte har en så stor roll i den här boken så blir hon naturligtvis inblandad. Förutom allt kaos som heroinvågen skapar i Stockholm så korsas Wollers väg av en ung man från Gambia.
Det ständiga tjatet mellan kollegorna Wollter och Bergström fortsätter och i den här boken är det kampen mot heroinet som står i centrum. Men vi får även möta både nya och gamla bekanta som kämpar med att få rätsida på sina liv. Som Sarin som börjat sälja grönsaker på Hötorget eller den underbara scenen när en mycket skeptisk Dorte ska gå till en ”hjärnskrynklare” för första gången.
Nu efter tre böcker ska jag försöka sätta fingret på vad det är jag tycker så mycket om med den här bokserien. Det jag kommer fram till går att summera i orden värmen och mänskligheten. För det beskrivs inte bara i feelgood-böcker som utspelar sig på den franska landsbygden. Det kan lika väl beskrivas i en skitig knarkarkvart i Stockholm eller genom att gå med en ung tjej på en anhörigdag eller till och med när Wollter slår en internutredare på käften. Allt detta förstärks med att det är Fredde Granberg som läser. Mänsklighet och värme rakt igenom.
Det vita guldet är den tredje boken om poliserna Wollter och Bergström. Med den visar Karlsson och Haag ännu en gång att det går att kombinera grova brott och mänsklig värme i samma berättelse. Fantastisk och väl värd en stark fyra i betyg.
Året är 1920 och Ester Tillman har precis blivit änka. Något hon inte är speciell ledsen över då äktenskapet mer var en boja för den unga Uppsala kvinnan. Så med den nyvunna friheten och ett arv följer hon sin dröm och öppnar hon en detektivbyrå.
När Ester är med sin mamma på seans så faller en man ner från en balkong under mystiska omständigheter. Något som leder till Esters första fall.
Men Ester är inte ensam i sin verksamhet. Av en slump träffar hon den före detta akrobaten Jirina och den vilsna själen Olga. De hjälper Ester med allt från spaning till att laga mat.
Spåren som detektivbyrån följer leder till ett hemligt sällskap som inte skyr några medel för att bevara sina hemligheter.
Det övergripande temat i den här boken är kvinnlig frigörelse. Både för kvinnorna i detektivbyrån och för kvinnor i stort i Sverige.
Det är svårt att inte dra paralleller till Katarina Wennstams Döda kvinnor förlåter inte, även om den utspelar sig 25 år tidigare. Kvinnor från olika samhällsklasser som löser brott i en värld som egentligen är stängd för kvinnor. I båda böckerna är det också Katarina Ewerlöf som står för uppläsningen. Något hon gör väldigt bra.
Camilla Lagerqvist sätter den kvinnlig frigörelse i centrum i sin debutdeckare. I Det hemliga sällskapet arbetar tre kvinnor som detektiver i 1920-talets Uppsala något som jag belönar med en fyra.