Lotta Luxenburg – Förföljda

I Lotta Luxenburgs tredje bok i serien om poliserna Nick och Klara är det deras grupp som angripen. Det är klart att det blir extra intressant när en series huvudpersoner angrips av mördare, men det kan också bli för mycket av det ”goda”(eller onda). Något som jag tycker är fallet i den här boken. Priset man får betala är att man tappar i trovärdigt när lite för många i en grupp poliser blir angripna och deckare bygger till stor del på trovärdighet. Iallafall för mig. Sen är jag ju väldigt förtjust i persongalleriet i den här serien. De fina Petra och Holly och den onde åklagaren, så den boken har har om inte allt, så mycket. För tillfället är nu min bokhylla tom vad det gäller böcker i serien. Men jag hoppas att det snart kommer nya böcker i serien för jag gillar den.

Förföljda är inte den bästa bok i Lotta Luxenburgs serie. Boken brister lite i trovärdighet men vägs upp av sitt persongalleriet, så en tre är ett rimligt betyg.

Uppläsare: Maria Lyckow

Betyg:

0

Lotta Luxenburg – Spårlöst

I den andra boken om kriminalpoliserna Nick och Klara så är det en kvinna som blir bortförd efter en blöt möhippa i stan. Det blir upprinnelsen till en jakt, helt i samma stil som i hennes första bok Försvunnen. Jag gillar också att hon behåller och bygger vidare på persongalleriet från den första boken. Det betyder att vi förutom poliserna i Nicks grupp även får träffa Petra och Holly från den första boken. En kvalificerad gissning är att dom kommer hänga med även framöver.
Så måste jag hylla Maria Lyckows uppläsning. Hennes röst ger trovärdighet till berättelsen. Precis som första boken är boken inte så lång, vilket jag uppskattar. På minussidan kan möjligen sättas upp att upplösningen kändes lite väl banal. Men det är taget när boken i övrigt håller hög klass.
Lotta Luxenburgs Spårlöst börjar med att en kvinna kidnappas. Den får en fyra för sina fina och trovärdiga karaktärer och spännande och kompakta historia.
Uppläsare: Maria Lyckow
Betyg:

0

Lotta Luxenburg – Försvunnen

Lotta Luxenburg har legat i min bokhylla under en längre tid men ett tips från en kompis fick mig att få ”tummen ur”, tack Erika.
Ska man lyckas att ta sig igenom bruset med en deckare i Stockholmsmiljö behöver boken ha något extra. Det tycker jag Lotta har, men det lilla extra är inte helt enkelt att sätta fingret på. Vi får lära känna en grupp med poliser med Nick Johansson och Klara Phil i spetsen. Just dessa två karaktärer är två väldigt levande karaktärer, med fel och brister. Lägg sedan till en historia med ett försvunnet barn i centrum. Ett ämne som inte kan lämna någon oberörd.
En annan sak på plussidan med den här boken är att den inte är så lång, under 7 timmar. Inga onödiga transportsträckor
Bäst av allt, det ligger två böcker till i serien i bokhyllan och väntar.
I Försvunnen försvinner ett barn. Lotta Luxenburg har lyckats fånga spänning, rädsla och medkänsla i en deckare under 7 timmar. En klar fyra i betyg.
Uppläsare: Maria Lyckow
Betyg:

1

Sara Åström, Anette Sandlund – Vid skogens slut

Nu kan vi pricka in Piteå på deckarkartan. För precis som Visby har sin Maria Wern och Fjällbacka sina poliser har nu Piteå fått sin Sofia Vinter.

Det finns en utmaning när en författare ska skapa tex ett fiktivt MC gäng för att men inte kan använda sig av Hells Angels, det kan lätt bli lite överdrivet och då inte så trovärdigt. I den här boken är det en påhittad sekt som är en blandning av Scientologerna och Knutby man försöker skapa. Jag blir inte helt övertygad.

För att hålla kvar vid trovärdigheten lite så får Sofias grupp med Socialtjänst, polis och skola en oproportionerligt stor roll i ett så pass allvarligt brott som ändå sker, vilket ger lite Kalle Blomkvist känsla.

Nu låter det som jag sågar boken totalt, vilket inte är min avsikt. Det är en både spännande och välberättad och Rakel Molins uppläsning är glimrande.

Åström&Sandlunds Vid skogens slut tappar lite i trovärdighet ibland men gillar man mysdeckare och kommer från Piteå skulle man nog ge den mer än min trea i betyg.

Uppläsare: Rakel Molin

Betyg:

0

Dick Sundevall – Det farliga Sverige

Dick Sundevall är författaren och journalisten som bl.a. varit med och fått oskyldiga Joy Raman fri efter 8 år i fängelset och skrivit en bok om Torpeden Johan Darwich. Men det jag känner honom bäst som är böckerna om infiltratören Peter Rätz och hans hanterare. Den här boken är som en sammanfattning av allt det. Så har man läst hans andra böcker är det en hel del upprepningar. Det farliga Sverige kom första gången ut 1995 och i en ny version 2013, så den har några år på nacken. Samtidigt känns den mer aktuell än någonsin. Han för i boken ett resonemang om grov organiserad brottslighet, något vi då och nu lägger stora resurser på. Men om vi titta var flest brott begås så är det i hemmet, men det är inte lika intressant att diskutera eller ta politiska poäng på. Dick ger också exempel på hur vi ska kunna se till att färre pojkar, för det är i stort sett bara pojkar, att rekryteras in i kriminalitet. Som en brottsling sa, desto senare ungdomar är ute, desto fler kriminella träffar dom. Så att hålla ungdomar hemma på nätterna är en åtgärd och att inte sätta dom i fängelse är en annan.
Dick Sundevalls Det farliga Sverige är trots några år på nacken en aktuell bok i debatten om kriminaliteten i samhället. En klar trea.
Uppläsare: Carl Jacobson

Betyg:

0

Lisa Jewell – Familjen Lambs hemlighet

Lisa Jewell är tillbaka med en spännande och ganska invecklad historia. Allt börjar för 25 år sen när polisen blir kallade till ett hus i London. Där finner dom tre döda kroppar och en levande baby. Det står klart att det bott fler i huset. I nutid ärver Libby Jones huset på sin 25 årsdag. Ett hus som är värt många miljoner. Men det är inte helt okomplicerat, den gamla historien med de tre döda rullas upp igen. Historien är både spännande och välberättad men saknar det lilla extra för att vara med och tampas om dom riktigt höga betygen.
Lisa Jewell får en fyra för sin spännande och välberättad historia om Familjen Lambs hemlighet.
Uppläsare: Maria Lyckow
Betyg:

0

Joakim Zander – Simmaren

Simmaren är en internationell spänningsroman. Den rör sig över Mellanöstern, USA och stora delar av Europa. Att få till trovärdigheten i en bok som spänner över flera kontinenter är inte alltid så lätt, men det tycker jag funkar i den här boken. Vi tar rygg på juristen Klara Walldéen som blir jagad genom Europa. Hennes sårbarhet gör henne till en trovärdig karaktär.

Jag vet inte om jag var lite okoncentrerad under den här boken men fram till halva boken tyckte jag att det var lite svårt att hålla koll på alla karaktärerna. Det är så klart ett minus, men det kan som sagt vara min okoncentration. För annars är det fart och action som gäller i den här boken.

Det var ett tag sen jag lyssnade på Peter Andersson som uppläsare. Han är riktigt bra i den här boken.

Joakim Zander levererar fart och action i sin bok Simmaren. Bra men saknade det lilla extra så en godkänd trea i betyg.

Uppläsare: Peter Andersson

0

Andreas Ek – Mörkret inom honom

Jag känner Andreas Ek genom Törst och Raseri, böcker som handlar om att välden drabbas av ett dödligt virus. När den riktiga välden drabbats av ett dödligt virus, kanske inte lika aggressivt som i Eks böcker växlar han in på deckare spåret. Det här är en klassisk deckare där poliser jagar mördare. Jag gillar intensiteten i dialogen, speciellt dialogerna över polisradion känns väldigt trovärdiga. Är inte helt bekväm med slutet men fram till upplösning gillade jag drivet i boken. För att sticka ut i det stora bruset bland alla deckare gäller det att ha något utöver det vanliga. Boken är bra och välskriven men saknar det lilla extra. Samtidigt kommer jag hålla ögonen öppna efter uppföljare.

Boken har också något så ovanligt som en kvinnlig uppläsare trots att både författare och flera av huvudpersonen är män. Borde inte vara så ovanligt men jag kommer inte på någon annan bok nu på rak arm.

Andreas Ek lämnar zombies och levererar en helt ok deckare i boken Mörkret inom honom. Hade inte det lilla extra men en fin trea i betyg.

Uppläsare: Sandra Andreis

Betyg:

0

John Kennedy Toole – Dumskallarnas sammansvärjning

Äntligen, äntligen är den här boken slut så jag kan börja med en ny bok. Det är inte den känslan man ska ha när en bok tagit slut. Men den här boken var både lång och tråkig. Jag hade fått tips om den från någon tyckare på TV med orden ”den roligaste boken som någonsin skrivits”. Där kan vi vara överens om att vi inte ser på samma sätt vad det gäller roliga böcker. Själv tycker jag bara boken är tragisk. Bokens huvudperson Ignatius är en lat, dryg och otrevlig person som man bara ogillar. Tomas Bolme ligger på min top 5 lista över bra uppläsare, men i den här boken är han bara för mycket. Storytel har börjar med en funktion som berättar hur många som lyssnar på boken samtidigt, i det här fallet stod det att jag var den enda som lyssnade på boken. Något jag inte är speciellt förvånad över.
John Kennedy Tooles Dumskallarnas sammansvärjning må vara en klassisk humorbok, men jag tycker bara den är tråkig och tragisk. Jag brukar sällan dela ut en 1:a i betyg, men kan inte sätta något annat här.

Uppläsare: Tomas Bolme

Betyg:

0

Johanna Eldmaa – Grottdykaren

Att bygga en bok på en stark historia är aldrig fel. Om historien sen är sann och känd över hela världen samt berättad av en som var med är kan man räkna med att det iallafall blir intressant. Grottforskaren Mikko Paasis historia om hur han och 12 andra dykare räddade de 12 unga fotbollsspelarna och deras tränare ur en vattenfylld grotta i norra Thailand är både intressant och spännande. För trots att man som lyssnare vet att det kommer att sluta lyckligt så blir man fängslad. Själv har jag inte följt upp så noga exakt hur själva räddningsaktionen gick till men den innehåller många svängningar och utmaningar. Vi får följa den finske grottdykaren Mikko från att han får förfrågan att låna ut sin dykutrustning till räddningsaktionen tills att sista pojken är ute ur grottan och lite av efterspelet. Under berättelsen får vi också tillbakablickar på Mikkos något struliga uppväxt. Just dom tillbakablickarna tycker jag kanske att man kunde hoppa över, men dom stör inte huvudhistorien så mycket.
Grottdykaren Mikko Paasis historia inifrån grottan i norra Thailand där han var med och räddade det instängda fotbollslaget är både spännande och fängslande och värd en fyra i betyg.
Uppläsare: Carl Jacobson

Betyg:

0

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑