När Märta Isberg är ute och plockar hjortron med familjen överraskas de av en löpeld på tundran. Efter att lågorna slocknat upptäcks tre förkolnade lik. När liken obduceras konstateras att de tre var döda innan de brändes på tundran. Strax efter att liken hittas på tundran sker ett sabotage på rymdbasen Estange som till en början inte ser ut att ha någon koppling till liken på tundran. På grund av platsen liken hittas på så kopplas den norska polisen Odd-Harald och hans finska kollega Tapani in för att jobba med Märta. Det betyder att trion från morden vid Treriksröset året innan är återförenade i ännu en mordutredning.
Spåren efter mördaren leder genom både Sverige, Norge och Finland vilket gör att alla tre i den omaka trions egenskaper behövs.
Det här är den andra delen i serien Mord utan gränser. Jag tycker Von Bonsdorff har fått till ett intressant persongalleri här. Förutom polistrion så gillar jag Märtas uppfinningsrika make Rune. Hans outtröttliga optimism i kombination med naivitet är ett upplyftande inslag. Men den viktigaste i persongalleriet är ändå miljön som beskrivs. Nu vore det ju näst intill tjänstefel att inte spela det kortet. Samtidigt ska det göras och här görs det bra.
Även om det kommer många spänningsromaner med Nordkalotten som skådeplats så tycker jag den här serien har något genuint över sig. Just det gränsöverskridande gör att tankarna går till TV serien Bron.
Precis som den första boken så är det Viktoria Flodström som läser in den här. Något hon gör tryggt och säkert även om jag tror serien skulle blivit ännu mer genuin om vi sörlänningar skulle fått oss en dos dialekt här.
I Tundradöden får vi åter följa hur svensk, norsk och finsk polis tillsammans tar sig an mord landets nordligaste delar. Roger von Bonsdorff skildrar miljöer och människor som får mig att vilja åka norr ut. Snyggt, en fyra från mig.
Uppläsare : Viktoria Flodström
Betyg:
ljudboksbloggen.com 
Lämna en kommentar