Stefan Malmström – Hjärntvättad

I den här boken så tar författaren upp två av dom ämnes som vi i Sverige är mest rädda för, sekter och pedofili. Än mer läskigast blir det att det bygger på en verklig händelse. Vi får en djup insikt i den annars då hemlighetsfulla Scientologirörelsen. Ryckt ur sitt sammanhang är deras tankar och idéer mer än lovligt snurriga och på gränsen till tokiga. Men det som slår mig och gör mig väldigt oroliga med den här sekten är deras effektiva och cyniska sätt att övertala sina medlemmar att pantsätta allt dom äger och mer där till för att ”klättra vidare på bron”. Men det här är ingen faktabok utan en spänningsroman, och en riktigt bra sådan. Allt börjar med att ex amerikanen Luke Bergmann hittar sin vän hängd, och hans fyra åriga dotter livlös. Polisen vill avskriva det som självmord, något som Luke vägrar tro. Visst kan man ifrågasätta hur en privatperson kan få fram så mycket som Luke får och den ”oväntade vändningen” på slutet kanske inte är så oväntad. Men då boken har ett riktigt bra driv och är spännande så kan man bortse från det. Att historien är baserad på verkligheten ge den extra kryddan som krävs för att sticka ut. Stefan Malmströms Hjärntvättad får en fyra för sin spännande historia där vi får en inblick i en sekts cyniska värld.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg:

Harlan Coben – Inte utan dig

Jag är inte bara lite svag för Harlan Cobens vassa och lätt sarkastiska språk. Något som han demonstrerar extra tydligt i serien om sportagenten Myron Bolitar. Bolitar dyker förresten upp i en bisats i den här boken. Ett exempel på hans vassa och lätt sarkastiska språk är tex när ha sitter utanför en och väntar på den manlig strippa med namnet Dick Shaftwood, och kommenterar det med att namnet känns taget. Coben har också en förkärlek för att ge sina huvudpersoner lite udda namn vilket han inte gör oss besvikna med här heller eller vad sägs om Napoleon Dumas, som för enkelhetensskull kallas Nap. Den här bokens handling börjar en sen kväll för 15 år den när Naps bror Leo och dennes flickvän hittas efter att blivit överkörda av tåget. Samma kväll försvinner även Naps flickvän. Det är förstås händelser som förföljt Nap under alla år, så när den försvunna flickvännens fingeravtryck dyker upp på en mordplats tar sökandet efter vad som hände den där kvällen ny fart. Spänningsromaner är vi vana med från Coben men jag tycker den boken skiljer sig lite från hans övriga böcker då han bygger mycket av handlingen federala verksamheter, lite som Baldacci eller Grisham. Det är inget fel med det, speciellt så länge han behåller de vassa och snabba dialogen, vilket han gör. En dialog som ”ska” framföras av Reine Brynolfsson.

Så jag ger Harlan Cobens Inte utan dig en fyra för just den vassa dialogen i kombination med en riktigt spännande handling.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg:

img_0862-74

Olle Larsson – Gustav Vasa

Man kan lite slarvigt kalla Gustav Vasa för Sveriges första riktiga kung. En kung som inte var född till kung men som såg till att bli det. Väl där såg han både till att sitta kvar och säkra så att hans söner per automatik fick ärva tronen. Så vem var den man som lyckades med allt det, tja för det första så får vi lära oss att det där med Vasa kom till 200 år efter hans död, han hette och lyssnade till namnet Gustav Eriksson. Författaren Olle Larsson drar många intressanta paralleller mellan Gustav Vasa och den Fursten som Machiavelli beskrev i sin bok med samman namn. Den som blev en smått bisarr instruktionsbok för kungar och andra under 1500-talet. Vi får inblick i hur Gustav kunde använda både list och grymhet för att behålla kronan på sitt huvud. Vi får också en bra inblick hur Sverige och Europa såg ut och fungerade på den här tiden. Allt från kyrkans makt till att får veta att det inte bodde mer än ca 6-7 000 personer i Stockholm på den här tiden. Det här är långt ifrån en hyllning till Gustav Vasa, tvärt om Larsson är väldigt källkritisk och påpekar gång på gång att ta Peder Svarts krönika som mången historiker hämtat information ut med en stor ”nypa salt”. Det för att det med stor sannolikhet är Gustav själv som har dikterat vad som skulle bli hans eftermäle. Något han ändå lyckats väldigt bra med.

Så för den historiesuktande som vill få en inblick i 1500-talets Sverige och hur Gustav Vasa blev den han blev kan jag varmt rekommendera den här ljudboken i två delar. Det blir lite extra tyngd i det när en så välmeriterad uppläsare som Magnus Rosmann tar sig an en historiebok. Så Olle Larssons Gustav Vasa får en stark tre för att det känns som man lärt sig en massa när man lyssnat klart på den, och det är ju alltid en skön känsla.

Uppläsare: Magnus Roosmann

Betyg:

img_0862-74

Anna Kinberg Batra – Inifrån

Anna Kinberg Batra börjar den här boken med att pointera att det här inte är en självbiografi, vilket är alldeles riktigt. Det här är en bok om dom ca 2,5 år som hon var partiledare för Moderaterna. Visst blir det några tillbakablickar för att få ett sammanhang men inga långa passager från barndomen, vilket är skönt.

Vi får följa händelseförloppet inifrån, precis som bokens titel lovar. Visst finns hon utelämnat händelser och personer för att inte skada dem, men hon är ändå förvånansvärt öppen i sin kritik. Att Moderaterna i Stockholm där hon själv varit verksam var drivande i hennes avgång svider lyser igenom. Men det långt ifrån en bitter Kindberg Batra som berättar sin historia. Det är en saklig och reflekterande historia. För visst fanns det en rad händelser som påverkade vårt samhälle under den tiden hon var partiledare som flyktingkrisen, Berxit, Trump mm. Att sen en moderat fd finansminister hade det dåliga omdömet att bokstavligen dra ner byxorna när det stormade som värst gjorde ju inte saken lättare.
Hon har ju alltid framstått som en allt för stel och lite tråkig person trots att alla säger att hon är så mycket roligare privat. I den här boken berättar hon varför hon medvetet inte släppte loss så mycket samtidigt som man då och då skymtar den där lite roligare privatpersonen.
Jag blev berörd av den här boken, både för att jag lider att hon inte nådde sitt mål att bli Sveriges första kvinnliga stadsminister och av insikten vilket tungt jobb det är att vara en partiledare i dagens Sverige. Som jag alltid tycker så är det bra när författaren själv läser in sen egen bok. Extra bra blir det när historien handlar om författaren själv. I slutet av boken klipper hon in sitt tal som hon håller när hon meddelar sin avgång, det är ett riktigt bra uppbyggt tal som framförs med riktig inlevelse. Anna Kinberg Batra får en fyra för sin ärliga, roliga och insiktsfulla beskrivning av sina år som partiledare.

Uppläsare: Anna Kinberg Batra

Betyg:

img_0862-73

Markus Lutteman – Floden

Markus Lutteman har gjort sig känd för verklighetsbaserade böcker med samhällsengagemang, som El Choco och Patrik Sjöberg uppmärksammade självbiografi. Samhällsengagemanget finns kvar men verkligheten har bytts mot ett fantasiland i den här boken. Det tar ett tag att komma in i det men väl där är det både spännande och intressant. Vi får följa Jonatan, en helt vanlig revisor i Mellansverige som en dag blir in vinkad av polisen. Via polisbussen hamnar han på en flotte på Floden. Bit för bit får vi veta mer om Jonatans och hans medresenärers liv…..och död. Då det oförutsägbara är en stor del av spänningen så går det inte att säga så mycket mer om handlingen. Men rädsla, förståelse och viljan att inte bli som sin far är viktiga komponenter i den här ganska mörka boken. Jag tycker oftast att det är ett plus att författaren läser din egen bok och det här är inget undantag. Och då Markus och jag vuxit upp i samma lilla stad vore det förmätet att klanka ner på dialekten då jag låter lika dant.

Intressanta dilemman ur verkligheten i en spännande fantasivärld gör att jag ger Markus Luttemans Floden får en suggestiv 4:a.

Uppläsare: Markus Lutteman

Betyg:

Christian Catomeris – Efter attentaten

Christian Catomeris känner vi igen från tv-nyheterna så fort det ska rapporterasfä från Paris. Då står han där med sin halsduk och sitt perfekta franska uttal och rapporterar om gott och ont från franska huvudstaden. Den här boken tar sin början kvällen den 13 november 2015. Allt börjar med en kraftig sprängladdning utanför fotbollsarenan Stad de France norr om Paris. Men exakt när historien egentligen börjar är svårt att veta. Det vi vet är att tidningsredaktionen för Charlie Hebdo attackerades 10 månader tidigare. Så boken handlar om tiden efter dessa attentaten mot Paris och Parisarna. Via intervjuer har Catomeris fått information som gör att han kan berätta historier på ett väldigt nära och personligt sätt. Dessa historier blandas sedan upp med nyhetsfakta om hur det franska samhället ändras efter attentaten. Ett sådant exempel är debatten om burkinin på franska stränder under 2016. Hur världens kanske mest modeintresserade land kan rasa så över ett badplagg är vid första anblicken skrattretande men vid eftertanke skrämmande. Att en (manlig) borgmästare kan kommendera polisen att gå ut på stranden och avvisa kvinnor som inte vill bada i tillräckligt små badkläder är mycket oroande tycker jag. Vi får också följa på hur attentaten påverkade det senaste franska presidentvalet. En extra krydda är att författaren själv läser boken. Trots att jag inte kan tala franska gillar jag hans franska uttal av namn och platser i boken.

Uppläsare: Christian Catomeris

Betyg:

David Baldacci – Lång väg till rättvisa

David Baldacci är en av de författare jag lyssnat mest på och det finns ju en anledning till det. Han är en mästare på att skriva spänningsromaner med koppling till amerikansk politik. En anledning till att Baldacci håller kan vara att han inte sliter ut sina karaktärer. Nu börjar han åter igen på en ny serie. Den här gången med den kvinnliga FBI agenten Atlee Pine. Som fd tyngdlyftare på nästan OS nivå har hon fysiken och i boken visar hon också upp att hon har intellektet. Men minst lika intressant är hennes assistent på lokalkontoret i Arizona, sexbarns mamman Carol. Så dessa två kvinnor tar sig an utmaningar som räddar världen. I bakgrunden finns hela tiden Atlees försvunna tvillingsyster Mercy. Bokens engelska titel Long road to Mercy speglar det lite bättre än den lite konstiga svenska titeln Lång väg till rättvisa. En spännande bok med driv som Reine Brynolfsson berättar för oss gör att Baldaccis nya får en stark fyra.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg:

Stina Jackson – Silvervägen

En 17 årig flicka försvinner vid en busshållplats ut efter väg 95, Silvervägen, i Norrlands inland. Hennes pappa kan inte släppa letandet efter henne, trots att det gått tre år. Ungefär vid den tiden flyttar Meja med sin udda konstnärsmamma till området. Vi får följa dessa två olika människors olika sökande efter olika saker.

Boken är kategoriserad som deckare, och har vunnit ett antal priser i den kategorin. Med tanke på att det knappt är någon polis med i boken så sticker boken ut. Den stora behållningen är pappan Lelles ensamma sökande efter sin dotter.

Jag tycker dock boken kändes lite väl lång innan den vänder. Stina Jacksons debut får en 4:a för skildrandet av människorna längs Silvervägen och för modet att sticka ur i deckargenren.

Uppläsare: Marie Richardsson

Betyg:

Jens Henrik Jensen – Lupus

Efter att Dannehof en gång för alla krossades i förra boken hade jag lite svårt att se hur bokserien skulle kunna fortsätta. Men när den Mossman kontaktar Oxen för att rota i något som skavt i fd PET chefens sko är det igång igen.

Ganska snart visar det sig att vargen, Canis Lupus på latin, har en central betydelse. Vargarnas stigar visar sig också korsa händelserna som orsakade att Margareta Franck förlorade sitt ben.

Så min oro över att historien att skulle vara slut kom helt på skam. Vi känner igen oss i jakten på de korrumperade elementen i det danska samhället.

Det hjälper ju också att jag är svag för smarta hjältar som Oxen. Det tillsammans med Sauks uppläsning ger Lupus av Jens Henrik Jensen fyra av fem i betyg.

Uppläsare: Stefan Sauk

Betyg:

Elizabeth George- Det straff hon förtjänar

Ibland måste man våga prova nya saker, som att göra ljudboksrecensioner i video format.

Ni får gärna komma med ris och ros till mitt nya grepp. Men jag kommer inte släppa det skrivna ordet. Så nedan har ni den ”vanliga” recensionen också.

Jag har nyss avslutat Elizabeth George senaste bok om Lynley och Havers, Det straff hon förtjänar. Det är Georges 20:e bok i serien om Lynley och Havers. Det är inte många författare som håller i en serie så länge, och med sådan kvalité. Spontat kommer jag bara Michael Connolly och Lee Child.
I den här boken får Inspektör Havers och polismästaren Ardery lämna London för den lilla staden Ludlow., där en diakon blivit anklagad för pedofili och när han häktas hittas död i sin cell. Efter Havers lilla äventyr i Italien senast så ligger hon inte på polischefernas topplista. Man skulle kunna säga att det här är hennes sista chans….igen.
Förutom att lösa själva brottet är det här en klassisk kamp mellan det onda och det goda. På den onda sidan har vi har vi polismästaren Isabell Ardery som ogillar Havers som pesten. Det samtidigt som hon brottas med sina alkoholproblem.
På den goda sidan har vi naturligtvis den eviga gentlemannen Thomas Lynley. Det alltid lika charmerande överklassmannen som alltid gör allt för att ingen ska komma i kläm. Och i mitten hittar vi Barbara Havers.

Barbara Havers måste vara en om de bästa karaktärerna som finns i den morderna litteraturen idag. Man kan ju inget annat än älska denna kantiga, opolerade och fullständigt omöjliga kvinnan. Ännu mer älskvärd blir hon när hon i den här boken börjar på steppdans med en kollega. Naturligtvis som en elefant i den berömda glasbutiken.

Den här serien har haft ett antal olika uppläsare. De flesta jag lyssnat på är med Katarina Everlöf som passar väldigt bra. Den här gången är det Tomas Norström, som gör det helt ok.

Spännande, välskriven, kanske lite i längsta laget men Havers i laguppställningen får Det straff hon förtjänar av Elizabeth George en stark 4:a.

Uppläsare: Tomas Norström

img_0862-74

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑