Skugglik av Jeanette Bergenstav

Plötsligt byts kvällstidnings webbplats mot en livestream där tittarna får se ett sovande barn och i bakgrunden hörs den välkända barnpsalmen Tryggare kan ingen vara. Jennifer Sundin som var online när streamen började visas kan snart konstateras att det finns en maskerad person och barnets mamma och efter viss efterforskning kan det konstateras att de är i ett hus långt från närmsta bebyggelse.

När proceduren med att kapa kvällstidningens webbplatsens ett för ett direktsänt våldsbrott med tillhörande bakgrundsmusik upprepas döps gärningsmannen till Vaggvisemördaren i pressen.

Jennifer håller på att bygga upp sitt liv efter skilsmässan och när hon får vara med i en specialgrupp som både bevakar och jagar mördaren ser hon sin chans till revansch.

Det här är den fjärde boken om den orädde och drivne journalisten Jennifer Sundin. Efter en avstickare ut i havsbandet i förra boken är hon nu tillbaka inne i Göteborg i sitt rätta element, som grävande journalist. 

Det här är en bok där det händer saker hela tiden. Just för att tempot är så högt och man som lyssnare hela tiden vill veta mer så kommer historien undan med att det inte alltid är så trovärdigt med en så driven seriebrottsling som vi har att göra med här. Även om specialgruppen Jennifer är med i leds av en avstängd polis så känns det som de alltid ligger steget före polisen. Även här kan man fundera lite på trovärdigheten.

Jeanette är tidigare kvällstidningsjournalist och det märks och även om det är ett yrke som vänds upp och ner på de senaste åren så märks det att hon vet vad hon pratar om.

I den förra boken delade Sofia Berntson uppläsaruppdraget med Jonas Malmsjö. Den här gången kör hon själv 

I den fjärde boken om Jennifer Sundin är hon tillbaka inne i Göteborg igen. Jeanette Bergenstav sparar inte på spänningenskrutet i Skugglik. Ja, det kan gränsa till det otänkbara ibland men det sväljer man när man sitter där på nålar. Det blir en fyra i betyg från mig.

Uppläsare: Sofia Berntson 

Betyg:

Jeanette Bergenstav – Havsgrav

På den lilla ön Utposten längst ut i det bohuslänska havsbandet samlas en grupp främlingar för att bli renade från sin skuld och sin skam. Deltagarna får lämna alla personliga tillhörigheter och raka av sig håret, allt under överseende av den karismatiska ledaren. De utsätts för hemska och farliga prövningar under sin rening som tillslut spårar ur och det går inte att veta vems som är vän och vem som är fiende.

I samma skärgård kämpar Jennifer Sundin med sina psykiska och fysiska problem. Hon har satt journalistyrket på paus för att blir frisk. Men när en ung kvinna hittas död och hennes mamma ber Jennifer om hjälp så blir det svårt att stå emot. Så efter ytterligare ett dödsfall i vatten är hon tillbaka tillsammans med fotografen och hackaren Petter tar hon upp jakten på sanningen.

Efter halva boken så tänkte jag att det här var en väldigt annorlunda deckare, speciellt jämfört med de tidigare böckerna om Jennifer Sundin. Det är första halvan som bygger upp inför det som sedan händer i boken andra del. Så efter halvtid så övergår den mer till att bli en vanlig deckare. Då boken klockar in på över 17 timmar så är det några timmar av förvirring innan saker börjar ramla på plats. Men jag gillar när man vågar ge en ordentlig bakgrund.

Det finns en underbar scen när Jennifer och Petter sitter på en restaurang och Jennifer ”tar hand om” några affärsmän som tafsar på servitrisen. Då vet man att Jennifer är tillbaka.

Sen sticker boken även ut då den har två uppläsare där Jonas Malmsjö läser den mystiske Poseidons delar och Sofia Berntson står för resten. Det är inte så vanlig i Sverige med mer än en uppläsare, och här två tungviktare. Det gillar man ju.

I tredje boken om Jennifer Sundin tar Jeanette Bergenstav oss till det yttersta havsbandet. Havsgrav är en spännande och lite annorlunda deckare som får en fyra från mig.

Uppläsare: Sofia Berntson och Jonas Malmsjö

Betyg:

Jeanette Bergenstav – Nattrov

En ung man hittas död under en bro. Att mannen är naken förbryllar polisen. Ungefär samtidigt kidnappas en ung kvinna efter en utekväll. Då journalisten Jennifer Sundin någon dag senare har en intervju inbokad med den unga kvinnans mamma blir hon insyltad i historien. Eftersom mamman inte vill samarbeta med polisen för att inte riskera dotterns liv utvecklar det sig så att Jennifer blir länken till polisen. Då kidnapparna satt en deadline för när lösensumman ska vara betald så får vi in en tickande klocka i historien också. Något som ofta tätar till och gör så att spänningen stegras, den här boken är verkligen inget undantag.
Om första boken Syndoffer kretsade mycket kring och lyfte mycket på grund av huvudpersonen Jennifer Sundin så tycker jag storyn med alla sina tvära kast är den här bokens ryggrad. Med det sagt är ju vår kantiga huvudperson minst lika framträdande här. Hennes kamp mot sin ex man fortsätter. Framförallt henne kamp för sin son som har en form av neuropsykiatriska funktionsnedsättning. Då jag har en son med liknande problem är igenkänningsfaktorn väldigt hög just där.
Tillbaka till sättet att berätta historien. Att lägga in många oväntade vändningar i en deckare är inget nytt. Att likt 90-tals filmen Speed till och med vända när vi i publiken slappnat av och trodde allt var över är ju uppenbarligen också redan gjort. Det jag blir imponerad över här är hur naturligt författaren får in vändningarna.

I Nattrov är det historiens och alla tvära kast som står i fokus. Men trots alla kast så styr kapten Jeanette Bergenstav oss med säker hand. Det blir en fyra det här.
Uppläsare: Sofia Berntsson
Betyg:

Jeanette Bergenstav – Syndoffer

Journalisten Jennifer Sundin har blivit lämnad av sin man, som också lagt beslag på huset och dottern. Hon och sonen har fått flytta in tillsammans på hennes pappas båt. Lägg till att hon har varit sjukskriven de senaste åren. Så livet är inte topp för henne som frilansare på en lokaltidning utanför Göteborg. Så ett reportage om en nyrenoverad bildsal får inte pulsen att öka på henne. Inte ens att det är hennes gamla högstadieskola. Men när hon kommer dit hittar hon två döda och en svårt skadad man. Det blir startskottet på både en våldsserie och på Jennifers journalistkarriär igen.
Det finns ingen som kan säga att ett dubbelmord är en skänk från ovan, men för Jennifer är det just det det är. För även om hon måste använda kryckor och starka värktabletter efter en steloperation är det inget fel på journalistnäsa och hennes slutledningsförmåga. Som ni hör så kretsar mycket kring bokens huvudperson . Det är inget fel med det då hon är en lika kantig som älskvärd person. Hon är långt igenom god och hon är en bra journalist men inte exceptionellt. En människa av kött och blod med fel och brister.
Historien svänger fram och tillbaka. För mig växlar vem som är den huvudmisstänkte fram och tillbaka och även om man förstår att polisen har fel så är det inte självklart vem som gjort det. Vilket är snyggt skrivet. Det finns inte mycket att invända på från mitt håll. Ja det skulle kanske vara att det är lite mycket hundfokus för min smak. Nu har jag förstått att det är ett stort intresse för författaren så jag ser gärna mellan fingrarna med det. En petitess.
Jag måste ta upp Sofia Betssons uppläsning. Hon har en väldigt mogen röst som passar dom hand i handsken för att gestalta Jennifer Sundin.
Jag gillar Jeanette Bergenstavs smarta och spännande berättarstil i Syndoffer. Lägg till den något kantiga frilansjournalisten Jennifer Sundin och det blir en fyra i betyg från mig.
Uppläsare: Sofia Berntsson
Betyg

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑