Jeanette Bergenstav – Nattrov

En ung man hittas död under en bro. Att mannen är naken förbryllar polisen. Ungefär samtidigt kidnappas en ung kvinna efter en utekväll. Då journalisten Jennifer Sundin någon dag senare har en intervju inbokad med den unga kvinnans mamma blir hon insyltad i historien. Eftersom mamman inte vill samarbeta med polisen för att inte riskera dotterns liv utvecklar det sig så att Jennifer blir länken till polisen. Då kidnapparna satt en deadline för när lösensumman ska vara betald så får vi in en tickande klocka i historien också. Något som ofta tätar till och gör så att spänningen stegras, den här boken är verkligen inget undantag.
Om första boken Syndoffer kretsade mycket kring och lyfte mycket på grund av huvudpersonen Jennifer Sundin så tycker jag storyn med alla sina tvära kast är den här bokens ryggrad. Med det sagt är ju vår kantiga huvudperson minst lika framträdande här. Hennes kamp mot sin ex man fortsätter. Framförallt henne kamp för sin son som har en form av neuropsykiatriska funktionsnedsättning. Då jag har en son med liknande problem är igenkänningsfaktorn väldigt hög just där.
Tillbaka till sättet att berätta historien. Att lägga in många oväntade vändningar i en deckare är inget nytt. Att likt 90-tals filmen Speed till och med vända när vi i publiken slappnat av och trodde allt var över är ju uppenbarligen också redan gjort. Det jag blir imponerad över här är hur naturligt författaren får in vändningarna.

I Nattrov är det historiens och alla tvära kast som står i fokus. Men trots alla kast så styr kapten Jeanette Bergenstav oss med säker hand. Det blir en fyra det här.
Uppläsare: Sofia Berntsson
Betyg:

Jeanette Bergenstav – Syndoffer

Journalisten Jennifer Sundin har blivit lämnad av sin man, som också lagt beslag på huset och dottern. Hon och sonen har fått flytta in tillsammans på hennes pappas båt. Lägg till att hon har varit sjukskriven de senaste åren. Så livet är inte topp för henne som frilansare på en lokaltidning utanför Göteborg. Så ett reportage om en nyrenoverad bildsal får inte pulsen att öka på henne. Inte ens att det är hennes gamla högstadieskola. Men när hon kommer dit hittar hon två döda och en svårt skadad man. Det blir startskottet på både en våldsserie och på Jennifers journalistkarriär igen.
Det finns ingen som kan säga att ett dubbelmord är en skänk från ovan, men för Jennifer är det just det det är. För även om hon måste använda kryckor och starka värktabletter efter en steloperation är det inget fel på journalistnäsa och hennes slutledningsförmåga. Som ni hör så kretsar mycket kring bokens huvudperson . Det är inget fel med det då hon är en lika kantig som älskvärd person. Hon är långt igenom god och hon är en bra journalist men inte exceptionellt. En människa av kött och blod med fel och brister.
Historien svänger fram och tillbaka. För mig växlar vem som är den huvudmisstänkte fram och tillbaka och även om man förstår att polisen har fel så är det inte självklart vem som gjort det. Vilket är snyggt skrivet. Det finns inte mycket att invända på från mitt håll. Ja det skulle kanske vara att det är lite mycket hundfokus för min smak. Nu har jag förstått att det är ett stort intresse för författaren så jag ser gärna mellan fingrarna med det. En petitess.
Jag måste ta upp Sofia Betssons uppläsning. Hon har en väldigt mogen röst som passar dom hand i handsken för att gestalta Jennifer Sundin.
Jag gillar Jeanette Bergenstavs smarta och spännande berättarstil i Syndoffer. Lägg till den något kantiga frilansjournalisten Jennifer Sundin och det blir en fyra i betyg från mig.
Uppläsare: Sofia Berntsson
Betyg

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑