Ove är 59. Han kör Saab. Folk kallar honom ”bitter” och ”grannarnas skräck”. Men Ove är fan inte bitter, grymtar han. Han går väl bara inte runt och flinar jämt!
Varje morgon tar Ove sin inspektionsrunda i kvarteret. Flyttar cyklar och kontrollerar källsorteringstunnorna. Trots att det är flera år sedan han avsattes som ordförande på bostadsrättsföreningens årsstämma. Eller ”den där statskuppen”, som Ove själv bara minns den.
Men bortom den vresige ordningsmannen finns en historia och en sorg. Så när de nyinflyttade grannarna i radhuset mittemot en novemberdag råkar förstöra Oves brevlåda blir det upptakten på en komisk och hjärtevärmande berättelse om tilltufsade katter, oväntad vänskap och den uråldriga konsten att backa med släp. Som kommer förändra en man och en bostadsrättsförening i grunden.
Min kommentar: När jag i min barndom läste (eller lyssnade på lokalradion) Sören och Anders Bert och Sune böcker hände det att jag skrattade högt för mig själv. Något som känns lite fånigt när man kommer på att man gör det. Den här boken lägger på en dimensions till. Jag kommer på sig själv att man sitter med en tår i ögat. Backman lyckas med humor, kluriga formuleringar och en stor skopa värme få ihop berättelse om vikten att vara behövd. Mellan alla deckare men lyssnar på är det uppfriskande att få lyssna på en riktig feelgood bok. Många jämför den här bolen en med Jonas Jonassons Hundraåringen vilket till viss del är sant, men jag kommer att tänka på Mike Larssons rymliga hjärta av Olle Lönnaeus som också är en bok man når bra av. Så Fredrik Backman och Ove är väl värda sin 5:a i betyg.
Uppläsare: Torsten Wahlund
Betyg:
ljudboksbloggen.com 