Bengt Liljegren – Winston Churchill, Del 1 och del 2

Bengt Liljegren har skrivit historiska böcker om Hitler och Alexander den store, så varför inte en om Englands store man Winston Churchill. Det är två böcker som täcker över 90 år av Englands nutidshistoria. Trots att han anses vara en av världens stora statsmän är det en historia om en man son inte var så omtyckt och långt ifrån självklart val när det gäller premiärministerposten. Det är också under hans tid som England går från världsherravälde till en stat i mängden. Vilket i sig är en paradox med tanke på hans egen världsbild. Jag hörde nyligen att det finns ett test med 20 frågor man använder för att avgöra om någon är psykopat, utifrån svaren får man sedan poäng. Att Hitler fick höga poäng är det nog ingen som höjer på ögonbrynen över, men att Churchill hade likvärdiga poäng förvånade mig en del då. Men efter att ha hört dom här två böckerna förstår jag att det stämmer. Det är både skrämmande och fascinerande att en som Churchill lyckas ta sig ända till toppen, förlora val och komma tillbaka. Hans vassaste vapen var hans arbetskapacitet och hans förmåga att formulera sig i skrift och tal, men som marknadsförare så kan man se att han också hade en blick för PR. V-tecknet och cigarren bar inget annat en geniala PR symboler, genomtänkta och effektiva.

Böckerna innehåller mycket fakta, intressanta historier. Själv tycker jag inblicken i den engelska överklassen i början på 1900-talet var mer intressanta än alla krigsskildringar.

Uppläsare: Torsten Wahlund

Betyg:

Karin Fossum – Viskaren

Det här är en bok som sticker ut, på ett fint och lågmält sätt. Den är skrivet på att sätt där man från början får reda på att något hemskt har hänt, men inte vad det är. Den genomhumanistiska poliskommissarien Konrad Sejer guidar oss genom förhören varvat med tillbakablickar på den tilltalades liv.

Tyvärr blir boken lite seg innan sanningen börjar rullas upp. Men i sin helhet har boken sin behållning. Det här är den 13 boken i Sejerserien och det var 14 år sen jag läste den första. Kvalitén på böckerna har skiftat men det är intressant hur Sejer har mognat och vuxit ut till den goda och lyssnande polis han är idag. Torsten Wahlund förstärker den denna känsla med sin trygga lugna röst. I den här boken gör han även huvudpersonen Viskarens röst kanon.

Uppläsare: Torsten Wahlund

Betyg:

Boknr: 1035

Bengt Ericson – Spekulanten-En bok om Erik Penser och hans tid


Jag gillar biografier, speciellt när dom speglar vår samtid. Bokens titel ger ju en förhoppning men i det här fallet tycker jag att den inte lever upp till det förväntade. Jo, boken handlar om Erik Penser men inte så mycket om tiden runt honom. Sen tycker jag att det var lite väl mycket ekonomidetaljer och juridik för min smak. Men boken ger en skrämmande inblick i hur män med makt kan med lögner och svek rasera förmögenheter och företag.

Uppläsare : Torsten Wahlund

Betyg:

Bok nr 956

https://www.storytel.se//books/60853-Spekulanten—En-bok-om-Erik-Penser-och-hans-tid?appRedirect=true

Karin Fossum – Carmen och döden

9789174332315_200_carmen-och-doden_ljudbok

I ett obevakat ögonblick har det värsta tänkbara hänt. Ett litet barn har drunknat i en damm. Det ser först ut att vara en olyckshändelse och de unga föräldrarna är förtvivlade. Men under förundersökningen uppvisar modern, Carmen Cesilie Zita, underliga personlighetsdrag, sidor som förbryllar den erfarne kriminalkommissarien Konrad Sejer. Han har en väl utvecklad intuition som ofta leder honom rätt. Men den här gången famlar han i blindo.

Min kommentar: Det var länge sedan jag lyssnade på Karin Fossum. I mina öron hör hon till den ”äldre” skolan av deckarförfattare. Dit hör också Camilla Läckberg, Åke Edvarsson, Helen Tursten och Anna Jansson. De använder en fast uppsättning poliser i persongalleriet och brottet begås inom ett begränsad geografisk område och det har ganska ofta en koppling bakåt i tiden. Det gör att de ibland kan bli något förutsägbara. Det som skiljer Fossum från de övriga författarna jag räknade upp är att hennes historier ofta är något mörkare. Det behöver inte vara negativt. Boken kommer dock inte upp i några himmelska höjder. Den känns som ett par välpassande tofflor.

Uppläsare: Torsten Wahlund

Betyg:

3

Mons Kallentoft – Vindsjälar

vindsjalar

Vad är ett liv värt?

Luften vibrerar av hetta. En ovanlig sensommarstorm närmar sig Linköping och på ett vanskött äldreboende hittas den 79-årige Konrad Karlsson död, hängd i sladden till sin larmknapp.

Det mesta tyder på självmord, men när Malin Fors och hennes kolleger talar med personer i hans omgivning vittnar alla om en man som trots sina krämpor var full av livsvilja. Omtyckt av personalen och ett slags extramorfar för Malins dotter Tove, som sommarjobbar på boendet.

Misstankarna om att Konrad inte själv tog sitt liv förstärks vid obduktionen. En utredning inleds, men ingenting tycks gå ihop. Uppgifterna är motsägelsefulla, händelseförloppen förvirrade. Vem har något att vinna på en sjuk gammal mans död, ens i ett samhälle där kapitalet tycks stå över människovärdet?

Den senaste tiden hade Konrad skrivit flera ilskna insändare om bristerna på äldreboendet och girigheten hos ägaren Hans Morelia. Kanske har någon velat tysta honom, nu när koncernen är på väg att säljas till ett amerikanskt riskkapitalbolag. Eller är det ett barmhärtighetsmord? Är fler gamla människors liv i fara? Malin söker trevande efter ett mönster. Samtidigt känner sig Hans Morelia alltmer hotad. Någon verkar förfölja honom. Och trots att han försöker intala sig själv att allt bara är inbillning kan han inte värja sig. Insikten att hans miljoner inte kan skydda hans älskade nioåriga dotter föder en skräck större än någon han tidigare upplevt.

Min kommentar:  Jag har tidigare tagit upp hur viktig trovärdigheten i en bok är i den här bloggen. Har man börjat tvivla är det nästan omöjligt för en författare att hämta tillbaka läsaren. Jag personligen har svårt att se att privatdrivna äldrevårdshem kan uppbringa sådana känslor så att mord kommer i tanken. Kommer ihåg en bok av Björn Hellberg, Club Karaoke, som handlade om två konkurerande Karaokeägare i en småstad. Lite samma sak. Känslan är att Kalletoft har tagit upp ett samhällspolitisk fråga som han tror engagerar och byggt en deckare runt den. Då är det bättre att skriva en annan typ av bok. Jag gillar annans Kalletofts lite poetiska ”utanför-berättande” stil där man får följa offrets ande efter ett mord, men det väger inte upp den bleka storyn i den här boken.

Uppläsare: Torsten Wahlund

Betyg:

2

Dan Josefsson – Mannen som slutade ljuga

9789175232126_200_mannen-som-slutade-ljuga_mp3-bok

Sture Bergwall, alias Thomas Quick, erkände 39 mord och dömdes för åtta av dem innan han år 2002 avbröt sin terapi och slutade samarbeta med polisen.

Sedan domarna avslöjats som århundradets rättsskandal har de juridiska misstagen rättats till i en världsunik resningsprocess. I dag vet vi att sex olika tingsrätter blev förda bakom ljuset. Men en större fråga är obesvarad: Varför blev tingsrätterna lurade?

Runt Sture Bergwall fanns en sammansvetsad grupp bestående av en åklagare, en förhörsledare,
en psykolog, en advokat och en minnesforskare från Stockholms universitet. Vad drev dem att i åratal turnera runt med en drogad, fabulerande människa i förvissning om att han var en seriemördare? Hur kunde deras tro vara så stark att några till och med ljög i rätten för att få Sture Bergwall fälld?

Svaret är mer konkret än man kan tro. Gruppens övertygelse kom från ett mottagningsrum på Norrtullsgatan i Stockholm. Där arbetade en kvinna i 80-årsåldern som var psykoanalytiker.
Sture Bergwall var hennes patient. Terapeuterna på kliniken i Säter där han vårdades var bara den gamla damens redskap, och hennes analyser styrde polisens tänkande. Utan den gamla damen hade seriemördaren Thomas Quick aldrig skapats.

Mannen som slutade ljuga är resultatet av ett grävjobb som Dan Josefsson inledde efter journalisten Hannes Råstams bortgång i januari 2012. Med hjälp av wallraffande och en omfattande research avslöjar han den häpnadsväckande historien om kvinnan som skapade den falska seriemördaren Thomas Quick ? och om gruppen som följde henne.

Mannen som slutade ljuga är spännande som en thriller, klargörande som en sanningskommission,
och långt mer skakande än någon fiktiv berättelse kan bli.

Min kommentar: Jag tror att de flesta som gillar att läsa/lyssna på deckare är lite farsinerat kittlade av seriemördare. Man tar till sig och förfasas. Problemet uppstår när professionella psykoanalytiker, professorer, poliser och åklagare också känner den kittlingen och gör det så starkt så att men inte skyr några medel för att till och med skapare sig en seriemördare. Dan Josefsson sparar inte på krutet i detaljerna om hur seriemördaren Thomas Quick skapas. Det som gör mig mest rädd är när professionella psykoanalytiker använder grovt störda människor för att bevisa att just deras tes är den rätta. I det här fallet blandar men även in inslag som likar religiösa sekter och till och med politiska inslag. Bokens historia är fantastisk men den blir lite för mycket detaljer kring psykologi för min smak. Är man intresserad av Quick fallet skulle jag hellre rekommendera Hannes Råstams bok Fallet Thomas Quick.

Uppläsare: Torsten Wahlund

Betyg:

2

Fredrik Backman – En man som heter Ove

9173486604

Ove är 59. Han kör Saab. Folk kallar honom ”bitter” och ”grannarnas skräck”. Men Ove är fan inte bitter, grymtar han. Han går väl bara inte runt och flinar jämt!

Varje morgon tar Ove sin inspektionsrunda i kvarteret. Flyttar cyklar och kontrollerar källsorteringstunnorna. Trots att det är flera år sedan han avsattes som ordförande på bostadsrättsföreningens årsstämma. Eller ”den där statskuppen”, som Ove själv bara minns den.

Men bortom den vresige ordningsmannen finns en historia och en sorg. Så när de nyinflyttade grannarna i radhuset mittemot en novemberdag råkar förstöra Oves brevlåda blir det upptakten på en komisk och hjärtevärmande berättelse om tilltufsade katter, oväntad vänskap och den uråldriga konsten att backa med släp. Som kommer förändra en man och en bostadsrättsförening i grunden.

Min kommentar: När jag i min barndom läste (eller lyssnade på lokalradion) Sören och Anders Bert och Sune böcker hände det att jag skrattade högt för mig själv. Något som känns lite fånigt när man kommer på att man gör det. Den här boken lägger på en dimensions till. Jag kommer på sig själv att man sitter med en tår i ögat. Backman lyckas med humor, kluriga formuleringar och en stor skopa värme få ihop berättelse om vikten att vara behövd. Mellan alla deckare men lyssnar på är det uppfriskande att få lyssna på en riktig feelgood bok. Många jämför den här bolen en med Jonas Jonassons Hundraåringen vilket till viss del är sant, men jag kommer att tänka på Mike Larssons rymliga hjärta av Olle Lönnaeus som också är en bok man når bra av. Så Fredrik Backman och Ove är väl värda sin 5:a i betyg.

Uppläsare: Torsten Wahlund

Betyg:

5

Anne Holt – Död i skugga

anneholt

Fredagen den 22 juli 2011 lamslås den norska huvudstaden av ett terrordåd. Samtidigt genomlever Jon och Ellen Mohr en privat katastrof: deras åttaårige son dör i en tragisk olycka i familjens vardagsrum. Bara den unge polisen Henrik Holme fattar misstankar om att allt inte står rätt till i det välmående hemmet i ett av Oslo bästa bostadsområden. Utan erfarenhet men med stor viljestyrka och engagemang lyckas han dra in kriminalpsykologen Inger Johanne Vik i utredningen om Sanders död.

I skuggan av det stora trauma som drabbat landet försöker de omaka parhästarna nysta upp en familjs allra mörkaste hemligheter. Jakten på sanningen bakom åttaåringens död blir en brutal konfrontation med fördomar och skamkänslor, med lögner och mänsklig förnedring.

Min kommentar: Det här är en mycket intressant infallsvinkel att ta upp terrordådet i Norge. Att inte skriva en bok om själva dådet, det är säkert så mång adndra som skriver om, utan använda dess skugga till en historia. Men trots att ämnet till historien är viktigt och intressant och trots att författaren är en personlig favorit tycker jag inte boken riktigt ”lyfter”. När Inger Johanne i slutat sammanfattar vad alla inblandade gjort känns det som en scen ur en Hercule Poirot deckare. Nej det här är inte någon av de bättre Anne Holt bökerna.

Uppläsare: Torsten Wahlund

Betyg:

3

Mark Owen – Ingen lätt dag

ingenlattdag

Den 1 maj 2011 stormar en amerikansk styrka in i huset där Usama bin Ladin befinner sig. Ett ögonblick senare är han död. För första gången ger nu en av de soldater som var med sin bild av hur det gick till.

I Ingen lätt dag får läsaren följa Mark Owen och de övriga tjugotre SEAL-soldaternai den handplockade gruppen när de tränar inför det största uppdraget av alla. Berättelsen som slutar med bin Ladins död är en viktig del av vår moderna historia. Den börjar med en helikopterkrasch som Owen med nöd och näppe överlever och beskriver detaljerat skeendet fram till anropet som meddelar världen att terroristledaren är död.
Dessutom låter Owen läsaren ta del av livet på slagfältet och redogör för hur elitsoldaterna väljs ut och tränas inför sina uppdrag. Han berättar också om sin uppväxt i Alaska och om hur han som medlem i SEAL förväntas prestera på toppen av sin fysiska och mentala förmåga. Med sinne för detaljer beskriver han elitstyrkans många uppdrag och ger en levande bild av hur gruppen växt fram efter den 11 september 2001.

Min kommentar: Ytterligare en av dessa P3-dokumentär-extended-version-böckerna. Som jag har sagt många gånger i mina resencioner här är jag svag för nutidshistoria. Att få se in bakom kulisserna på händelser som berör många människor. Att det sedan är lockande att få följa de bästa av de bästaär naturligt vis också intressant. Även om det ibland kanske blir lite väl mycket vapenporr. I det här fallet skulle det vara minst lika intressant att få följa det politiska spelet bakom tillslaget. Med det finns säkert böcker om det också.

Uppläsare: Torsten Wahlund

Betyg:

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑