Peter Johansson – Det vita spöket

Elin har dragit sig tillbaka efter det otäcka som hände under påskhelgen. Tillflykten har gått till Thailand där hon lagt ner stjäl och hjärta i att bli bäst på Thaiboxning. Polisen Eric blir överfallen i sitt hem som gör att han blir sjukskriven samtidigt som han blir att fall hos internutredningen. Under sjukskrivningen bestämmer han sig för att åka till Thailand för att leta rätt på Elin.

Samtidigt så sitter gangsterrappare Mohammad på kåken där hans musik går bättre än någonsin.Det är spelplanen för uppföljaren till Och sen så är jag död. Precis som i den första boken om Elin är det full fart som gäller.

Jag tycker Johansson har utvecklat språket i den här boken. Det har blivit mer konsekvent och lite mindre av förortssvenska när de karaktärerna ska gestaltats. De korta inäggen med kolon, inte för att det hörs i ljudboken, som tex Läge:skarpt, är snyggt.

Sen stör jag mig på den dåliga människosynen hos karaktärerna i den här boken. Det är få böcker där jag inte kan känna sympati men en enda karaktär. Visst har alla människor både goda och onda sidor, och i en bok om gangsters så överväger ofta dom onda. Men denna frossa i sexism, homofobi och rasism gör mig illa till mods. Ta poliserna vi möter i den här boken. Jag är övertygad om att det finns rasism inom polisen precis som de flesta yrkesgrupper men att vi har oturen att bara möta dessa i den här boken är synd. Sen har vi synen på kvinnor bland bokens karaktärer…nä, den är verkligen inte bra. Så ur den synvinkeln är det här en Feelbad bok. Det är mycket möjligt att jag blivit mer känslig med åren, men observera att det är de uppdiktade karaktärernas karaktär jag stör mig på, inte historien eller författaren.

Men med det sagt så är det en bok med bra driv och spännande vändningar. Jag gillar att vi vidgar vyerna och rör oss utanför Stockholm.

Det var i den första boken i serien jag lärde känna Lars Winclairs härliga stämma och uppläsningen i den här boken är minst lika bra.

Det vita spöket är andra delen om Elin Strand. Peter Johanssons bok välskriven, fartfylld och rå. Kanske lite i råaste laget för min smak. Men en stark och stentuff tre blir betyget.

Uppläsare: Lars Winclair

Betyg