Håkan Nesser – Det kom ett brev från München

Samtidigt som pandemin härjar i världen så bjuder den världsberömda konstnären Ludvig Rude in sina syskon till en gammal skola i Sillingbo. Anledningen är att han inte har så långt kvar att leva. Alla syskon kommer. Dagen efter första kvällen hittas huvudpersonen mördad.

Då den fiktiva byn Sillingbo ligger utanför den fiktiva staden Kävlinge så hamnar det här mordet Barbarotti och Beckmans bord.

På det här sättet skapar Nesser en klassisk låsta-rummet deckare, allt med pandemin som kuliss. Med största säkerhet är det någon av de sex andra som bodde i huset när konstnären mördades som är gärningsmannen. Samtidigt står ett litet fönster på glänt att det kan vara någon utomstående.

Jag har en teori om att många författare väljer att lägga handlingen antingen före eller efter pandemin för att den tiden var så olik allt vi upplevt. Nesser gör tvärt om, han använder sig av den för att begränsa antalet misstänkta och samtidigt försvåra polisens arbete. Ett intressant och annorlunda drag.

Annars är det ju samspelet mellan Barbarotti och Backman som är den stora behållningen. En relation som utvecklas under seriens nio böcker. Först bara som kollegor och i de senaste böckerna som sambos.

Att Barbarotti har sitt eget förhållande till gud har vi fått lära oss. Det blir något som han får användning för i det här fallet då offret också började få se över sitt förhållande till gud.

Visst saknar man Nessers röst vid uppläsningen men tror jag sagt det förr, Reine Brynolfsson har gått från att vara en vara en ersättare till att tagit över dom ordinarie spelare i Nesserlaget.

Jag är ju väldigt svag för Håkan Nesser ibland lite gubbiga språk. I det kom ett brev från München får han till en klassisk låst-rummet deckare med pandemin som kuliss. Snyggt och väl värd sin fyra i betyg.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg