Håkan Nesser har ett väldigt eget och målande språk. Jag förstår om vissa ser det som gubbigt men jag älskar det. Bara titeln Schack under vulkanen är ju underbar. När författare börjar försvinna i Kymlinge blir kommissarie Barbarotti något motvilligt inkopplad. Då hans kollega och livskamrat Eva Backman är bortrest får han ta sig an fallet på egen hand. Det här är ett typisk Nesser mysterium där vi bit för bit får reda på vad som hänt.
Jag har funderat på hur författare ska behandla 2020 då pandemin ändrade vårt sätt att leva. Hittills har de böcker jag lyssnat på förlagt handlingen antingen före eller efter pandemin för att inte behöva förhålla sig till den. Så det här är den första boken där den blir en del av historien. Ingen stor del, men en del.
Det här är inte den bästa i Barbarottiserien. Historien är lite rörig ibland och sluten kunde vara bättre i min smak. Men som jag varit inne på tidigare så vägs det upp av språket. Vem gillar inte titeln på en påhittad bok med namnet ”18 samtal med en häst, om jag hade en”. Det är Nesser i en liten ask.
Visst saknar man att Nesser läser sina egna böcker på sin gnälliga närkingska. Det finns ingen som kan leverera svordomar och citat som han. Med det sagt så har Reine Brynolfsson tagit över de senaste böckerna i serien med den äran.
I Schack under vulkanen försöker Gunnar Barbarotti lösa mysteriet kring ett antal försvunna författare. Kanske inte den bästa boken i serien men det vägs upp av Håkan Nessers underbara och unika språk. Blir en fyra i betyg från mig.
Uppläsare: Reine Brynolfsson
Betyg:

Bara titeln Den sorgsne busschauffören från Alster skvallrar om att det är en bok av Håkan Nesser. Om vi räknar bort De vänsterhäntas förening där Barbarotti gästspelade så är det åtta år sen senaste vi hade glädjen att träffa Gunnar Barbarotti och Eva Backman, då i Styckerskan från Lilla Burma. Serien om Barbarotti är en av de mest ojämna bokserier jag kan komma på. Den här boken tillhör en av det bättre och är uppe och snuddar på den bästa, En helt annan historia. Jag har förståelse för dom som inte klarar av Nessers lite gubbiga språk men själv njuter jag av det. Ännu bättre blir det när han läser själv med sitt gnälliga kumlamål, men även om det är Reine Brynolfsson som läser den här gången så kan jag höra Nessers röst i huvudet ibland. Det här är en snillrik historia, helt in Nesser anda, om den före detta akademikern och till lika före detta busschauffören Albin Runge. Bit för bit får vi veta vad som hänt vår sorgsne huvudperson och författaren lämnar tillräckligt med ledtrådar så vi som lyssnar får en chans att gissa på vad som verkligen hänt honom. Jag har tidigare utsett Jørn Lier Horst till den långsamma deckarens mästare, men kanske måste se över den titeln. Här är tempot inte speciellt högt och man hinner med att tänka själv. Varken Barbarotti, Backman eller någon annan av karaktärerna i boken får pulsen att skena, allt hänger på historien vilket har sin charm. Som ni hör är jag svag för Nesser och hans sätt att berätta kluriga historier. Det händer att han trasslar in sig men det gäller inte den här gången. Det är spännande ända till slutet.
Håkan Nesser är tillbaka med en ny bok om Gunnar Barbarotti efter 8 år. Den sorgsne busschauffören från Alster är en skickligt berättad historia i sann Nesser-anda, jag har njutit i 10 timmar, stark fyra.
Uppläsare: Reine Brynolfsson
Betyg: