Kategori: Biografi

Chas Newkey-Burden – Tayler Swift – Hela Berättelsen

Att Taylor Swift är vår just nu största och mest lysande stjärna på musik himlen är svårt att argumentera emot. Hennes prisskåp, list och ekonomiska framgångar talar sitt tydliga språk. Lägg till hennes i döden lojala fanskara av Swiftis världen över. I den här boken får vi följa hennes karriär från tonårsidol till megastar, via alla albumen, pojkvänner, med och motgångar.

Den brittiska journalisten har riktat in sig på att skriva den här typen av biografier över välkända artister. På listan hittar vi bl.a. Adel, Paris Hilton, Michael Jackson och Amy Winehouse.

Jag har inget förhållande till Taylor Swift musik. Ja, det är klart att man känner igen vissa av hennes låtar men skulle du be mig räkna upp några skulle jag få problem. Så vi kan börja med att konstatera att jag inte finns med i målgruppen för den här boken. För boken är helt klart skriven för Tayler Swifts fans. Artisten beskrivs som en blandning av grannflickan och gud. För även om författaren lite plikttroget även refererar till minder smickrande recension så kommer de ofta med en ursäkt eller förklaring vad det kan bero på. Det går till och med så långt att författaren försvarar artisten när hon anklagas för textstölder.

Det står En Biografi på bokens framsida. Det som tilltalar mig med en biografi är att man kan få höra historierna bakom redan kända historier eller kanske till och med helt okända historier om huvudpersonen. Gärna från källan själv eller åtminstone från någon närstående. Det saknas helt i den här boken. Det märks tydlig att författaren aldrig varit i närheten av huvudpersonen. Extra tydligt blir det när författaren citerar skvallerkällor med  ”Taylor ska ha skrattat åt allt Jake sa när dom åt glass och frozenyougurt och Taylor valde regnbågsfärgat strössel….”

Nä, jag är som sagt inte målgruppen för den här boken men var ändå nyfiken på att lära mig mer om en av vår tids största artister. Ja, jag har lärt mig mer men samtidig har jag suttit och varit irriterad över denna opartiska och opersonliga hyllning som boken visar upp. Det finns en riska att jag betraktas ännu mer som den gråa medelålders man jag nu är. Men det här var inte bra.

Skådespelaren Alexandra Dahlström gör med den här boken en av sina första inläsningar. Hon gör vad hon kan för att rädda upp boken och hennes. Hennes lite spröda och ibland lite naiva röst passar bra, speciellt för Tayler Swift tidiga år.

Den brittiska journalisten Chas Newkey-Burden har skrivit ”Biografin” Tayler Swift – Hela Berättelsen. Jag vet att jag inte är i målgruppen för den här boken men den är inte bra. En opartiska och opersonliga hyllning kittlar inte mig och jag delar ut en två i betyg.

Uppläsare: Alexandra Dahlström

Betyg:

0

Sofia Rutbäck Eriksson, Sanam Gharaee -Glöm aldrig Tintin

Söndagen den 8 januari 2023 skulle 8-åriga Tintin ha umgänge med sin pappa Alexander. Ett umgänge som varken Tintin eller hans mamma Sanam ville skulle ske. Ett umgänge som slutade med att pappan dödade Tintin.

Boken börja med just den händelsen, en händelse som är det värsta som en förälder kan uppleva och en handling som är den värsta en förälder kan begå. Sen backar vi bandet till när Alexander och Sanam träffades, blev kära och skaffade barn som många i deras ålder gör. Men det här förhållandet skulle inte utvecklas som vanliga förhållanden. För trots att Alexander framstod dom en svärmorsdröm så började fasaden så sakta krackelera. Det började med småsaker och när Tintin föddes växte det till större saker. Alexander vill snart ta en paus i förhållandet och sakta glider Sanam och Alexander isär. Där hade historien kunna slutat.

Vi får ta del av hur Alexander utvecklas till en rättshaverist. Men framförallt får vi lära känna Tintin. Pojken som under åren, trots den psykiska misshandeln han utsätts för, blommar ut till en klok, snäll och omtänksam liten kille.

Det här är en jobbig bok att lyssna på. Det skär i hjärtat när man får höra vad Sanam blir utsatt för, men ännu jobbigare är det när den psykiska misshandeln drabbar Tintin. Den första gången jag grät i boken var när Tintin var tvungen att gå hem den första skoldagen för att hans pappa inte skrivit på papperna till skolan. Det kan uppfattas som en skitsak i allt som de blev utsatta för men det kändes.

Men boken är långt ifrån bara gråt. Jag skrattade rakt ut när han kallade Jimmy Åkesson för pungråtta eller när har resonerade hur barn blev till med sin mamma.

Glöm aldrig Tintin är en fantastisk hemsk och fin bok som får mig att gråta. Mamma Sanam och Sofia Rutbäck Eriksson berättar den sanna historien om pojken som blev mördad av sin pappa och vars mammas nu gör allt för att det inte ska hända någon annan. Jag ger boken en finfin fyra i betyg.

Uppläsare: Philoméne Grandin

0

Dragomir Mrsic – Där jag kommer ifrån

Vi känner honom som skådespelaren som alltid får spela skurk. I Där jag kommer ifrån får vi möta Dragomir ”Gago” Mrsic innan de hyllade filmrollerna.  Som lite flyttade han med sin familj från en liten by i forna Jugoslavien till Stockholmsförorten Fittja. En förort som på den tiden inte var präglad av kriminalitet på samma sätt som idag. Under Gagos uppväxte skedde en förändring och han blev en del av både förorten och tyvärr även kriminaliteten.

Vi får följa honom både i lyckliga ögonblick som hyllad kampsporter och mindre lyckliga ögonblick då han suttit i fängelse efter rekordstora rån.

Jag kan konstarterna att trots att det bara skiljer några år mellan Gago men han har vuxit upp långt från mitt Bullerbyliv. Samtidig är det just det som gör det intressant och spännande. Samman land och samma tid och ändå så olika.

Boken är skriven tillsamman men Theodor Lundgren som har skrivit flera böcker som utspelar sig i förortsmiljö. Nu senast den mycket uppmärksammade Ett ord för blod av Faysa Idle.

I Där jag kommer ifrån får vi lära känna Dragomir Mrsics goda och lite mindre goda sidor. Vi får följa den lilla pojken från Jugoslavien till firad skådespelare och jag delar ut en trea i betyg.

Uppläsare: Dragomir Mrsic

Betyg:

0

Babben Larsson – Barbro före Babben

Vi känner henne som Babben, den där roliga charmiga programledaren. Ja hon som pratar gotländska. Men enligt bokens titel så skulle det alltså finnas en Barbro innan hon blev Babben med hela svenska folket.

I den här boken får vi möta skitungen i gummistövlar som bor och stundtals jobbar på gården på Gotland. Vi får följa med henne när hon sköter djur, rider, går vilse, blir kär och rymmer till Stockholm. Kort sagt en klassisk självbiografi.

Det här är Babbens andra bok om sitt liv och det är om den första delen av hennes liv. Den delen som brukar vara den tråkigaste delen av biografier, enligt mig. Med det sagt så tror man kanske att det ska bli tråkigt. Men nej nej nej. För vi känner igen gotländskans humor och tajming. Något som förstärks av att hon läser boken själv.

Det finns en liten tvist på boken nämligen att den är skriven för sin pappa. Hon vänder sig då och då direkt till honom och frågar eller förklarar varför hon gjorde som hon gjorde. Ett intressant grepp som funkar.

Så är man ute efter en lättsmält bok påväg till eller från fjällen så är det här ett tips.

För den som tvivlade så fanns det en Barbro före Babben så kommer här lugnande besked . I denna självbiografi berättar Babben Larsson om den tiden på ett roligt sätt och med sin tajming. Blir en trea från mig.

Uppläsare: Babben Larsson

Betyg

0

Hanif Azizi, Markus Lutteman – Förortssnuten

Två av dom hetaste politiska frågorna de senaste åren har kretsat kring integration och polisen. Dom flesta politiska partier vill skjuta till mer pengar till polisen, speciellt efter händelserna på Drottninggatan. Vad det gäller integration så går meningarna isär och frågan har varit känslig. I den här boken får du följa en ung pojke som kommer hit med sin lillebror och utan sina föräldrar i början på 90-talet. Vi får följa hans brokiga uppväxt och hans val att bli polis. Och framförallt får vi följa hans jobb som polis i Stockholms mest utsatta delar. Det är väldigt befriande att höra honom berätta om utmaningarna, för gud ska veta att dom finns, men också om ljuspunkterna. När media rapporterar från dessa områden är det ofta bara problemen som visas upp. Hanif, som Förortssnuten heter, har skrivit boken tillsammans med journalisten och författaren Markus Lutteman. Jag kommer att tänka på när Markus skrev boken Heroin tillsammans med Mons Kallentoft. En historia som utspelar sig i en fiktiv förort som Hanif skulle kunnat jobba i. Den fiktiva historien är naturligtvis mer spetsad med visst finns det likheter.
Det som gör den här boken så bra är Hanifs ödmjukhet. Hans nakna sätt att visa att man inte behöver vara perfekt för att lyckas, att det till och med finns fördelar att inte vara perfekt. En annan sak som lyfter boken och bidrar till trovärdigheten är att Hanif läser den själv.
Hanif Azizi berättar tillsammans med Markus Lutteman om sin uppväxt och sitt jobb som polis i boken Förortssnuten. Det gör han på ett ödmjukt och naket sätt samtidigt som han inte duckar för utmaningar. Det ger boken en fyra från mig.
Uppläsare: Hanif Azizi
Betyg:

0

Lena Ebervall, Per E Samulson – Stotmfågel

För oss som under åren lärt oss älska Ebervall och Samuelsons böcker vet att det alltid handlar om ett känt eller mindre känt livsöde. Ett livsöde som inte alltid är enkelt att tycka om eller känna sympati med en ett livsöde som berör. Jane Horney är inget undantag. Hon var inte en kvinna man tog där man satte henne. Men till skillnad från de flesta av författarnas andra huvudpersoner skulle jag inte kalla Jane för rättshaverist. Levnadsglad absolut, lite naiv ibland kanske men inte rättshaverist.
Jane är en ung, vacker och äventyrslysten kvinna som med sin sociala kompentens kan ta sig in i alla typer av världar. Då det är brinnande krig och hon rör sig mellan Stockholm, Köpenhamn och Berlin så är det världar av både SS-soldater och befrielsemän. I denna mansdominerade värld är det lätt att både utnyttja och bli utnyttjad.
För mig var Janes livsöde helt okänt innan jag började med den här boken men nu när man precis har slutat skulle man som vanligt efter Ebervall och Samuelsons böcker vilja veta mer.
Om det beror på min högt ställda förväntningar eller något annat vet jag inte men det tog över halva boken innan jag blev fast. Samtidigt så när jag väl blev fast gick det inte att lägga ifrån sig den. Så i mina ögon är det inte den bästa i deras serie om sex böcker men klart värt sina timmar.
Ebervall och Samuelson skildrar ytterligare ett spännande livsöde i sin bok Stormfågel. En passande titel på en bok om den vackra och äventyrslystna Jane Horney. Spännande och lärorikt som alltid. Inte den bästa från författarparet men en mycket stark 4:a i betyg.
Uppläsare: Lisa Werlinder
Betyg:

0

Michelle Obama – Min historia

Michelle Obama är en kvinna att se upp till. Att med goda föräldrar i ryggen ta sig från södra sidan av Chicago via fina universitet ända till Vita huset är en både underhållande och spännande.
Jag tror att jag som vit man i Sverige inte riktigt kan sätta mig in hur det är/var att växa upp som svart kvinna i USA. Men Michelles berättande gör det ändå lite mer begripligt. Vi får följa hennes uppväxt och hennes eviga strävan att vara en duktig flicka som ska vara alla till lags.
Jag är nog mer intresserad av det politiska spelet, speciellt på vägen fram mot presidentposten. Det kan vara det som gör att jag tycker boken tappar intresse när Michelle flyttar in i Vita Huset. Därifrån tycker jag boken väger över och blir lite för präktig för min smak. Ja, föräldrar gör allt för sina barn, ja det är viktigt att äta nyttigt, ja det är viktigt att röra på sig och ja det är viktigt att stötta minoriteter. Allt detta skriver jag under på men jag tycker att det blir för mycket. Borde finnas så mycket mer spännande att berätta om när man lever i maktens centrum. Jag förstår att jag inte är bokens primära målgrupp så har förståelse att alla inte har samma uppfattning.
I Min historia berättar Michelle Obama underhållande och öppenhjärtigt om sin uppväxt och tid i Vita Huset. Jag tycker den blir lite väl präktig på slutet men en 4:a i betyg är den helt klart värd.
Uppläsare: Anna-Maria Käll

0

Johanna Eldmaa – Grottdykaren

Att bygga en bok på en stark historia är aldrig fel. Om historien sen är sann och känd över hela världen samt berättad av en som var med är kan man räkna med att det iallafall blir intressant. Grottforskaren Mikko Paasis historia om hur han och 12 andra dykare räddade de 12 unga fotbollsspelarna och deras tränare ur en vattenfylld grotta i norra Thailand är både intressant och spännande. För trots att man som lyssnare vet att det kommer att sluta lyckligt så blir man fängslad. Själv har jag inte följt upp så noga exakt hur själva räddningsaktionen gick till men den innehåller många svängningar och utmaningar. Vi får följa den finske grottdykaren Mikko från att han får förfrågan att låna ut sin dykutrustning till räddningsaktionen tills att sista pojken är ute ur grottan och lite av efterspelet. Under berättelsen får vi också tillbakablickar på Mikkos något struliga uppväxt. Just dom tillbakablickarna tycker jag kanske att man kunde hoppa över, men dom stör inte huvudhistorien så mycket.
Grottdykaren Mikko Paasis historia inifrån grottan i norra Thailand där han var med och räddade det instängda fotbollslaget är både spännande och fängslande och värd en fyra i betyg.
Uppläsare: Carl Jacobson

Betyg:

0

Helen Stommel Olsson – Den nakna flickan

Det här är en fruktansvärd historia om en flicka som går från ett helvete till något som kanske inte är så mycket bättre. Skulle du måla upp en skräckbild över en säckt med en dystopiskt ledare så skulle du måla upp en bild av Guds barn alias familjen. En sjuk pedofil som skickar brev till sina församlingar runt om i världen. Det här får ju Knutby att framstå som en kindergarten.
Som utomstående kan man inte förstå hur man kan bli manipulerad på det sättet.
Jag tycker historien är intressant, och skrämmande, så länge Viktoria, som huvudpersonen heter, är kvar i säkten. I andra halvan av boken tycker jag boken spårar ur, om man nu kan säga så om en sann historia. Det är naturligtvis inte lätt att säga hur man ska agera när man kommer ut från en säkt, men det måste finnas hur många andra jobb som helst förutom strippa. Jag retar mig lite på att författaren vill att vi lyssnare ska tycka synd om Viktoria trots att hon tar en massa dåliga beslut. Både vad det gäller sig själv och sina barn. Lo Kauppis uppläsning höjer boken.
Helen Stommel Olssons Den nakna flickan är en lika hemsk som fascinerande historia om en flicka som går ur askan i elden. Men trots att historien är sann så tycker jag inte den håller, blir bara en trea i betyg.
Uppläsare: Lo Kauppi
Betyg:

0

Tara Westover – Allt jag fått lära mig

Antalet personer som lever, eller vill leva, utanför samhället är inte så många. Det kan ha många olika orsaker som miljömedvetenhet, politiska eller religösa. I den här berättelsen är nog orsaken att familjen Westover vill leva utanför samhället en blandning av de två sistnämnda. De är mormoner och är väldigt skeptiska mot regeringen och allt dom står för. Dit hör skola och sjukvård. Så Tara har tex inget födelsebevis, hon vet inte när hon är född. Men så länge hon bor på gården i Idaho i Texas är det in icke fråga. Det räcker gott att veta att men har födelsedag någon gång i slutet på september. Men när Tara sakta men säkert börjar ta sig ut i världen är det lite mer knepigt. Det här är en helt fantastiskt, otrolig, skrämmande historia om Taras resa. Det kanske skulle vara enkelt att måla upp ett diktatoriskt styrt mormonskt hem, skylla allt ont på uppväxten och hjälten kommer ut på andra sida och slutet gott allting gott. Men då det här är en berättelse från och om livet så är det betydligt mer komplicerat. Vi får följa pappans psykiska sjukdom, lojaliteten till familjen och kampen till sin egen uppfattning om sig själv. Just att författaren inte fokuserar det religionen tycker jag är bra, då jag inte tror det är det stora ”problemet” i det här fallet. Det här är en välskriven berättelse om en otrolig resa.

I Allt jag fått lära mig berättar Tara Westover om sin helt fantastiska resan från gården i Idaho och ut i världen. Hon får en fyra för sin historia som visar att verkligheten överträffar dikten.

Uppläsare: Katharina Cohen

Betyg:

Betyg 4
0

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑