Två av dom hetaste politiska frågorna de senaste åren har kretsat kring integration och polisen. Dom flesta politiska partier vill skjuta till mer pengar till polisen, speciellt efter händelserna på Drottninggatan. Vad det gäller integration så går meningarna isär och frågan har varit känslig. I den här boken får du följa en ung pojke som kommer hit med sin lillebror och utan sina föräldrar i början på 90-talet. Vi får följa hans brokiga uppväxt och hans val att bli polis. Och framförallt får vi följa hans jobb som polis i Stockholms mest utsatta delar. Det är väldigt befriande att höra honom berätta om utmaningarna, för gud ska veta att dom finns, men också om ljuspunkterna. När media rapporterar från dessa områden är det ofta bara problemen som visas upp. Hanif, som Förortssnuten heter, har skrivit boken tillsammans med journalisten och författaren Markus Lutteman. Jag kommer att tänka på när Markus skrev boken Heroin tillsammans med Mons Kallentoft. En historia som utspelar sig i en fiktiv förort som Hanif skulle kunnat jobba i. Den fiktiva historien är naturligtvis mer spetsad med visst finns det likheter.
Det som gör den här boken så bra är Hanifs ödmjukhet. Hans nakna sätt att visa att man inte behöver vara perfekt för att lyckas, att det till och med finns fördelar att inte vara perfekt. En annan sak som lyfter boken och bidrar till trovärdigheten är att Hanif läser den själv.
Hanif Azizi berättar tillsammans med Markus Lutteman om sin uppväxt och sitt jobb som polis i boken Förortssnuten. Det gör han på ett ödmjukt och naket sätt samtidigt som han inte duckar för utmaningar. Det ger boken en fyra från mig.
Uppläsare: Hanif Azizi
Betyg:
ljudboksbloggen.com 
Kommentera