Dag Öhrlund – Tryggare kan ingen vara

Ibland kan det vara svårt att sätta fingret på varför man tycker om något eller någon. Vad det gäller den här boken är nog svaret att den är spännande och har en bra grundstory. Vad det gäller Evert Truut är det lite svårare. Evert är ju ett gångbart namn i svenska deckare, tänker då på Bäckström och Grens. Det gör att det är lätt att den här väldigt vanliga komisarien lätt försvinner i mängden. Men det är synd, för det är en man med stort hjärta men ändå med en massa fel och brister. Det är kanske det som gör honom så verklig. Att av kärlek till en son och ett barnbarn kunna totalt byta sina omoderna åsikter/fördomar är en av de saker som gör Truut till en människa att tycka om. Det här är en uymärkt avslutning på ett fantastiskt bokår 2016. När jag räknar efter i min lista har jag hunnit med 93 böcker i år. Och tittar jag tillbaka måste jag nog utse Malin Persson Gilitos Störst av allt till den bästa, mycket för att den var så nyskapande. Men jag kan också konstatera att Dag Öhlund har släppt två böcker i år och båda har jag gett högsta betyg.

Uppläsare: Stefan Sauk

Betyg:


Bok nr 966
https://www.storytel.se//books/77854-Tryggare-kan-ingen-vara?appRedirect=true

Anders Jallai – Mördarkomandot

Jallai lyckas med något som inte så många klarar, att väva in en fiktiv person i verkliga händelser. Det här är den sjunde boken om Anton Modin och i den här har han lyckats mycket bra med det. Tidigare har det varit Palmemordet, Estonia och u-båts kränkningar. För mig som gillar nutidshistoria och deckare är det här en riktigt bra kombination. För att det här ska bli trovärdigt måste man använda riktiga namn på de inblandade personerna och hålla sig så nära grundstoryn, vilket Jallai gör. Det underlättar också om historien inte är allt för omskriven den senaste tiden, som historien om Cats Falk. I den här boken får vi möta den 19-åriga Anton Modin vilket gör att vi som följt honom i de tidigare böckerna vet en hel del om vad som kommer att hända se, speciellt med förhållandet till bl.a. Loklint. När en författare är inne på sin sjunde eller åttonde bok i en serie brukar de börja bli lite sämre, lite mer ointressant eller lite mer på släntrian men Jallai har inte gått i den fällan. Jag väntar redan på den åttonde boken.

Uppläsare:Reine Brynolfsson

Betyg:

https://www.storytel.se//books/77496-Mordarkommandot?appRedirect=true

David Baldacci – De bortglömda


Det här den andra boken om John Puller, en militärpolis som löser brott utanför tjänsten. Känns upplägget igen? Lee Childs Jack Reacher, precis. Nu är det svårt att jämföra en bok med en serie på över 20 böcker om Reacher. Men i kategorin deckare-om-amerikanska-militärpolisen leder nog Reacher över Puller. Jag är svag för deckarhjältar som kan dra intelligenta och ibland överintelligenta slutsatser utifrån fakta. Men då gäller det att en amatör som jag inte får tvivla på slutledningsförmågan. I den här boken drar Puller vid ett tillfälle slutsaten att en bil har körts 460 kilometer under en månad. Det ger då 16 km om dagen. Så börjar han leta efter en plats 8 km bort. Smart. Om personen kört samma sträcka varje dag. Om personen bara åkt varannan dag skulle sträckan vara den dubbla. Det är sådana små detaljer som kan få mig att tvivla på en hjälte och som gör att boken inte får högsta betyg. Men det här är en spännande och välskriven bok av mannen som skrivit böckerna om Kamelklubben, vilket är en kvalitetsstämpel om något.

Uppläsare: Mats Eklund

Betyg:

https://www.storytel.se//books/67540-De-bortglomda?appRedirect=true

Stephen King – Sista vakten

Det här tredje boken om Mercedesmördaren och polisen som jagar honom. Jag var glatt överraskad när skräckbokens mästare skrev en deckare som var den första boken i den här serien. Den andra var lite seg i början men tog sig och var riktigt spännande på konserten på sluter. Så mina förväntningar på den här boken var höga. Men den levde inte riktigt upp till dom. Trots att jag kände till huvudpersonerna från de tidigare böckerna var det många att hålla ordning på i början. Det blev inte bättre när det började smyga sig in hokus-pokus och en hel del övernaturligt. Jag tror inte det kommer fler böcker i den här serien, och det är nog lika bra.

Uppläsare: Johan Svensson 

Betyg:


Bok nr 961

https://www.storytel.se//books/56044-Sista-vakten?appRedirect=true

Varg Gyllander – Det som vilar på botten


Varg Gyllander skriver spännande romaner med många detaljer vad det gäller polisens forensiker. Det kanske inte är så konstigt då han jobbar som presschef vid polisen i Stockholms län. En annan intressant detalj med hans böcker är att dom inte innehåller en enda namngiven geografisk plats.

Åter till boken som utspelar sig till stor del på ett kryssningsfartyg. Storyn är hyfsad men suger inte tag i mig som man hoppas att den här typen av böcker ska göra. Trovärdigheten i detaljerna räcker inte för att få boken att lyfta.

Uppläsare: Magnus Roosmann

Betyg:


Bok nr: 960
https://www.storytel.se//books/1932-Det-som-vilar-pa-botten?appRedirect=true

Harlan Coben – Löftet

Det här den 8:e boken om Myron Bolitar. Som deckare är dom ganska ordinära men jag gillar dom. Det som är bra är den snabba och ironiska dialogen. Speciellt mellan Myron och hans kompis Win och Reine Brynolfsson gör den så bra. Att läsa dom här böckerna känns lite som att titta på en gamsl välkänd TV serie. Så har man kommit igenom dom första 8 avsnitten/böckerna så kommer de sista två i serien nog också slinka ner.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg


Bok nr 959

https://www.storytel.se//books/37182-Loftet?appRedirect=true

Markus Lutteman – Blodmåne

Ännu en viktig bok av Markus Lutteman. Efter ett par böcker tillsammans med Mons Kallentoft är han tillbaka med en egen skönlitterär bok. Som hans tidigare böcker så finns det ett viktigt samhällsengagemang som jag beundrar i hanns böcker. Det här är en thriller som spänner över fyra världsdelar med en Arboga grabb i centrum. Något som jag tycker är en extra krydda till boken. Det är imponerande att få ihop en spännande story på handel med noshörningshorn där han belyser att det inte alltid är så enkelt att få stopp på.

Uppläsare: Stefan Sauk

Betyg


Bok nr 955

https://www.storytel.se//books/65738-Blodmane?appRedirect=true

Lars Keppler – Kaninjägaren

Skönt att paret Keppler är tillbaka med en Joona Linna bok efter varit ute och famlat med Playground. Det här är en tät och spännande seriemördartriller. 

Men det känns som om den här boken redan är skriven. Utan att avslöja för mycket så är grundstoryn att en mordserie utlöses, den har kopplingar till en händelse 30 år bakåt i tiden med upprinnelse på en internatskola utanför Stockholm(känns det igen?) 

Jag tycker också att det lätt blir lite för spektakulärt när man ska skildra seriemördare. En fälla Keppler också är väldigt nära att gå i.

Hade inte boken varit så välskriven hade den lätt blivit ointressant. Men missförstå mig rätt, boken är spännande.

Uppläsare : Jonas Malmsjö

Betyg:

Bok nr 954
https://www.storytel.se//books/60724-Kaninjagaren?appRedirect=true

Stefan Ahrhem – Minus arton grader-del 1 och 2

Stefan Ahrhem är tillbaka med sin tredje bok om Fabian Risk i Helsingborg. Det här är en ganska komplicerad polisdeckare med många stickspår och vändningar. Just det tycker drar ner betyget på boken. Annars gillar jag Ahrhems stil att skiva, att kunna blanda in Risks familj utan att det blir sliskigt. Boken lämnar ett antal lösa trådar som gör att man ser fram emot bok fyra i serien.
Uppläsare: Magnus Roosmann

Betyg:

Bok 951 och 952

https://www.storytel.se//books/67646-Arton-grader-minus—Del-2?appRedirect=true

Rosenlund Thunberg – Björndansen

björndansen

Allt är inövat. Sekund för sekund. Varje rörelse på plats. Det kommer inte finnas ett enda vittne som kan återge vad som hände. Inte en enda polis kommer hitta spår som leder till gärningsmännen. Efteråt är det berusning och lättnad. En stor guldfiskskål fylld med pengar.

Många år tidigare, tre bröder som svetsas samman medan familjen går sönder. En pappa som lär dem att alltid slå tillbaka, en mamma som vill bryta sig loss. Björndansen är en roman om den mest hänsynslösa och samtidigt mest uppfinningsrika liga vi sett. Om bankrånarna som kom från ingenstans. Men också om en familj, om broderskärlek som är starkare än allt, om fäder och söner. Om verklighet som blir dikt. Leo, Felix och Vincent- du kommer aldrig att glömma dem.

Min kommentar: Deckarparet Rosenlund/Hellström är enligt mig ett av de bästa författarparen de senaste åren. Deras storhet är att de blandar samhällsaktuella ämnen med en bra dialog. När Rosenlund nu hittat en ny parhäst lämnar han också tillsvidare lagt Evert Greens på hyllan. Tillsammans med Thunberg ger han sig på historien om Militärligan, en liga som gäckande svensk polis under början av 90 talet. Rånen i sig skulle fylla boken med råge, men varför nöja sig med det. Rosenlund/Thunberg berättar historien med ytterligare en dimension nämligen historien om en familjs öde. Man får sig en riktig tankesställare hur en pappa kan påverka en hel familj. Det här är en av de bästa böcker jag lyssnat på i år. Thomas Hanzons uppläsning är toppklass.

Uppläsare: Thomas Hanzon

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑