Torbjörn Flygt – Outsider

Tio år har förflutit i Johan Krafts liv. Och i landet Sverige. Medelåldern närmar sig, och med den insikten om att det börjar bli för sent. Johan pluggar juridik i Lund och har ihop det med Helena. Hon drömmer om att köpa hus, skaffa barn, hela familjekittet. Men Johan är inte redo. Han bor i korridor på Malmö Nation, och lever sitt liv på nationen och pubarna. Här finns bland andra KL, mästare på att dryga ut studielånet med olika ”affärer”. Traktor, bondson med hård press hemifrån på att ta över lantbruket. Annika, svartklädd teolog från Stockholm. Sofia, inget ljushuvud men med ekonomiskt stöd hemifrån och det uttalade målet att bli hemmafru till förmögen man. Vi träffar dem i med- och motgångar, en samling unga människor som ofrivilligt kommer att dela några år i Lund. Perspektivet är underklassens, den första efterkrigsgenerationen som fick möjlighet att läsa vidare i stor skala, och hur den förhåller sig till akademiska traditioner utan att ha dem med sig hemifrån. Det är vid den här tiden som Ny demokrati kommer in i riksdagen och Palmemordet kastar ännu sin skugga över landet. Sverige – liksom Johan Kraft – har förlorat något av sin oskuld. Handlingen i Outsider utspelar sig i slutet av åttio- och början av nittiotalet, med framåtblickar.

Min kommentar: Underdog var en av de första böckerna jag lyssnade på och det var också en av de första böckerna utanför deckarvärden som fångade mig. Så att återse Johan, Monkan och Morsan(som har blivit Bodil) känns som ett kärt återseende. Precis som i Underdog är det de målande och träffsäkra tidsbeskrivningarna som är den stora behållningen. Jag växte upp i villa och Johan i lägenhet, jag pluggade i Uppsala och Johan i Lund, jag är 7-8 år yngre ärn Johan men ändå känner man igen sig så väl. Utan att på något sätt avslöja slutet på boken, men det känns som att det kan komma en tredje bok om Johan och jag ser redan fram emot den.

Uppläsare: Författaren själv
Betyg:

Denise Rudberg – Två gånger är en vana

Under mellandagarna sker ett märkligt överfall, riktat mot en av de anställda vid det välrenommerade investmentbolaget The Chinese Wall. Offret återfinns dagen efter, mycket svårt skadad. Uppenbarligen har förövaren varit ute efter att döda. Brottet är extremt hårdbevakat av media, och polisen blir snart varse att The Chinese Wall inte bara är ett lämpligt firmanamn utan också ett begrepp för hur alla inom företaget blockerar informationsflödet till omvärlden. Det är omöjligt att få till ett enda vittnesmål som kan leda utredningen vidare. Offret, som de första dagarna svävar mellan liv och död, lyckas till slut bli så pass bra att ett förhör kan komma till stånd. Men också här blir det tvärnit, och polisen befinner sig i en återvändsgränd. Det är Torsten Ehns nybildade spaningsenhet som utreder fallet. Han, Marianne och Augustin börjar tillsammans att gräva bakåt efter gamla brottskopplingar till företaget. Sakta men säkert växer en alltmer skrämmande bild fram, av en grupp män som strategiskt och med stor beslutsamhet arbetar för en mer konservativ hållning inom näringslivet. Ett av deras mål är att helt utesluta all kvinnlig närvaro på högre befattningar, och det tycks också finnas idéer om hur man inom äktenskapet bäst ska tukta sin kvinna. Och medan jul övergår i nyår, champagnen flödar och raketerna brinner av sker ytterligare ett brott i skuggan av paljettklänningarna och kristallglasen.

Min kommentar: Eftersom det är väldigt trångt i deckarfåran gäller det att hitta nya infallsvinklar där man kan få vara med att lösa brott trots att man inte är polis. Rudberg har valt en åklagarsekreterare och en överklassmiljö.
Det finns en liten detalj jag retar mig på, som inte har med handlingen att göra, det är att investmentbolaget det handlar om heter The Chinese Wall. Om det är kinesiska muren man syftar på så borde ju företaget heta The Great Wall. Som sagt en detalj i en annars hyffsat spännande bok. Jag tycker att Jan Waldekranz läser bra men jag tror att det skulle vara bättre om en kvinna läste den här boken. Katarina Ewerlöf eller varför inte Rachel Mohlin.

Uppläsare: Jan Waldekranz
Betyg:

Jan Guillou – Brobyggarna

När havet tog deras far och farbror fick de tre gossarna på det norska Vestlandet utanför Bergen söka familjens försörjning inne i staden. Av en tillfällighet upptäckte man att de tre små repslagarlärlingarna var ovanligt tekniskt begåvade och med hjälp av välgörenhet utbildades pojkarna till järnvägs- och brobyggare. De tre fiskarsönerna utexamineras många år senare som diplomingenjörer vid universitetet i Dresden. Det är 1901 och mänsklighetens tekniskt mest avancerade århundrade har just inletts. Meningen var nu att de skulle återvända till Norge för att bidra till det mest storartade norska ingenjörsprojektet någonsin, att bygga järnväg mellan Oslo och Bergen. Men kärleken vände upp och ned på planerna. Den ene flydde, bedragen och skamsen, till Tyska Östafrika, men hamnade likväl på ett av tidens största järnvägsbyggen, det mellan Dar es Salaam och Tanganyikasjön. Den andre flydde också på grund av kärlek, men till London. Bara äldste brodern Lauritz återvände till Norge för att kunna återgälda brödernas storartade utbildning genom att ansluta sig till järnvägsbygget på Hardangervidda. Tre bröders öden i ett sekel som ännu var ungt. Där framtidstron överskuggade världens alla orättvisor. Med teknikens stora genombrott skulle alla krig vara utrotade. Föga anade man att man stod inför det mest dramatiska och blodiga århundrade någonsin. Brobyggarna är den första delen i Jan Guillous nya romansvit om Det stora århundradet.

Min kommentar: Guillou har fått en hel del kritik för att utmåla tyskarna som allt för godhjärtade, speciellt i Afrika. Jag har ingen djupare kunskap om européernas härjningar i Afrika vid början av 1900-talet men jag tror, eller i alla fall hoppas, att det fanns godhjärtade européer i Afrika. Både tyskar och engelsmän och kanske också belgare, även om det inte på något sätt framgår i boken. Jag tycker också att omsvängningen från tyskvänner till tyskhatare bland Bergens invånare är bra skillrad.
Annars är det en välberättad historia om tre bröder och alla de möter på sin mycket brokiga väg genom livet. Ser fram emot bok två.

Uppläsare: Tomas Bolme
Betyg:

Kajsa Ingemarsson – Någonstans inom oss

Rebecka är en framgångsrik yrkeskvinna och lever i ett till synes lyckligt äktenskap. Ändå har hennes liv hamnat i en återvändsgränd, ett kaos som driver henne till det yttersta. Finns det en återvändo när det värsta har hänt? En sen höstkväll står en ensam kvinna vid ett räcke på Fjällgatan i Stockholm. Bakom sig har hon karriär, äktenskap, framgång och pengar, framför sig den glittrande staden och nedanför sina fötter ett stup högt nog att krossa den som faller. Rebecka har redan fattat sitt beslut, men i samma stund som det är för sent ångrar hon sig. När polisen knackar på hemma hos maken Mikael krossas också hans värld, och livet blir aldrig mer detsamma för någon av dem. Historien skulle kunna vara slut där, men det är först nu den börjar. Hur ska Rebecka kunna ställa allt till rätta igen? Vid sin sida har hon Arayan, den skyddsängel hon inte tror på och till en början inte vill kännas vid. Ängeln försöker hjälpa henne att försonas med sig själv, sitt liv och det som ledde till hennes beslut. Men Rebecka lyssnar inte. Det enda hon vill är att återförenas med Mikael, och hon dröjer kvar vid sin mans sida för att rädda deras relation. Då hon sammanförs med några andra vilsna själar blir hon motvilligt varse hur avståndet mellan henne och Mikael går djupare än hon velat se. I sin längtan efter närhet tvingas hon konfrontera rädslor och föreställningar om vad som egentligen är kärlek. För Mikael blir Rebeckas död början på ett sökande efter vem hon egentligen var. Ett sökande som för honom allt längre bort. Rebeckas mardröm har blivit verklighet, och hon kan ingenting göra. Men kanske finns det ändå ett sätt att låta kärleken segra. För den som finner modet att släppa sin älskade fri.

Min kommentar: Jag är inte mycket för böcker som handlar om övernaturliga saker som tomtar, rymdvarelser, vampyrer eller änglar. Jag tycket visserligen att ”Låt den rätt komma in” var helt okej men för mig kunde man skippat vampyrdelarna. Så det var med blandade känslor jag började med den här boken. Men jag blev possitvt överaskad och med Kajsas berättare lotsas man genom Rebeckas liv(och död). Att hon är död/är en ängel ”stör” inte berättelsen tycker jag. Någonstan inom oss är värd att lyssna på speciellt eftersom författaren själv läsre den.

Uppläsare: Författaren själv
Betyg:

Henning Mankell – Minnet av en smutsig ängel

I början av 1900-talet inträffade en egendomlig händelse på den afrikanska kontinenten. Då dyker en svensk kvinna plötsligt upp, som från ingenstans, och står som ägare till en av de största bordellerna i huvudstaden i den portugisiska kolonin Moçambique. Och sen, några år senare, försvinner hon lika spårlöst ur historien. Byggt på det lilla vi verkligen vet om henne skriver jag den här boken. De historiska fragmenten fylls ut, blir en helhet. Maj 1905, Hanna Lundmark står vid relingen på skeppet Lovisa av Sundsvallnär hennes döde man, styrmannen Lars Johan Jakob Antonius Lundmark, sänks i havet. I samma stund minns hon sin fars sista ord: En fattig ängel. Det är vad du är. Ett år senare är hon ägare till den största bordellen i Lorenço Marques. Från att ha varit den förtryckta får hon plötsligt en maktställning, från att ha varit en fattig ängel blir hon Den smutsiga ängeln.

Min kommentar: Att Henning Mankell är en av Sveriges bästa berättare kan man ju avläsa i antalet böcker han säljer. Att han känner till den Afrika är det inte heller något någon kan ifrågasätta eftersom han bott där i många år. Men jag tycker inte att den här boken riktigt hettar till. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är. Jag funderade om det var Angela Kovács uppläsning som inte var trovärdig men tror att det var det saknades. Historien om den smutsiga ängeln är intressant och välberättad om ett viktigt ämne, men för mig så har hon lite svårt att få någon riktig fart på vingarna. Hon kanske skulle behöva låna Karlssons propeller för att lyfta.

Uppläsare: Angela Kovács
Betyg:

Karin Alvtegen – En sannolik historia

Helena uppfyller en gammal dröm när hon med sin man och tonårsdotter lämnar vardagsstressen i Stockholm och köper en idyllisk men sliten gård i Norrland för att driva hotell. Men när hennes man efter några år träffar en annan kvinna är skilsmässan ett faktum. Kvar står Helena med ett hotell, enorma skulder och en olycklig tonårsdotter som vantrivs i den norrländska skogen. Anders har levt sin dröm. Eller det han trodde var drömmen. Livet har gått som på räls, men i takt med att pengarna har strömmat in har tillvaron känts alltmer meningslös. Desperat försöker han finna något som kan ge honom känslan av liv tillbaka, men tomheten består. På en raksträcka i Norrland utmanar han ödet, blundar och gasar och tänker att det får gå som det vill. Nu får ödet styra. Han vaknar upp på sjukhus, rejält omskakad men vid liv. Efter sjukhusvistelsen tar han in på ett litet hotell i ett tillsynes idylliskt norrländskt samhälle. Där träffar han Helena. Men idyllen är bedräglig. I det lilla samhället frodas fördomarna och särskilt viskas det om Verner, en gammal kuf som bor avsides i ett torp. Ändå visar han sig vara den med mest öppet sinne, den som ser det ingen vill se eller förstå. I En sannolik historia möts två olyckliga människor som upptäcker att vi faktiskt kan ändra vårt sätt att se på tillvaron och att det finns helt andra val att göra i livet än de vi kanske först tror.

Min kommentar: En tänkvärd bok. Allt och och alla runt omkring en är inte alltid vad det ser ut som. Jag gillar när författaren själv läser sin bok, det känns på något sett trovärdigt.

Uppläsare: Författaren själv
Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑