Utsedda av ödet av Tony Johansson

Allt börjar med ett brutalt mord på en judisk man i Malmö. Misshandeln är så hänsynslös att polisen utlyser en nationell särskild händelse och mobiliserar omfattande resurser för att hitta de skyldiga. När en palestinsk grupp tar på sig dådet och hotar med fler attacker som hämnd för kriget i Gaza skakas hela landet. Händelsen blir snabbt en politisk krutdurk i ett Sverige som är på väg in i en intensiv valrörelse.

Samtidigt arbetar Erik Larsson vidare med ett avslöjande som han är övertygad om kommer att påverka valet. Erik, som tidigare avtjänat ett fängelsestraff för utlandsspionage, dras tillsammans med sin sambo Marie allt djupare in i en konspiration som visar sig vara betydligt större än de först anat. När ytterligare ett mord inträffar inser de att de själva har blivit måltavlor.

Utredningen hamnar på polischefen My Englunds bord. Hon ställs inför ett av de mest komplexa fallen i sin karriär, samtidigt som hennes privatliv krackelerar när sonens drogproblem blir allt svårare. Med växande politiska motsättningar, våldsamma gatukonflikter och ett land på gränsen till kaos närmar sig också terroristernas slutliga drag – ett attentat som riskerar att förändra Sverige för alltid.

Det här är den femte boken i serien om My Englund och Erik Larsson, och precis som i de tidigare delarna kretsar handlingen kring ett högaktuellt samhällsämne. Där den förra boken tog avstamp i sprängningen av Nord Stream-ledningarna riktar Tony Johansson denna gång strålkastarljuset mot högerextremism, politisk påverkan och demokratins sårbarhet. Berättelsen känns tydligt inspirerad av samtidens politiska debatt och händelser, vilket ger romanen en stark aktualitet.

Johansson skriver i en tradition som påminner om både Jan Guillou och Stieg Larsson. Här finns den journalistiska nerven, de politiska intrigerna och de stora samhällsfrågorna som driver handlingen framåt. Precis som Guillou använder han sig av verklighetsnära personer och miljöer som ger berättelsen en extra dimension, och liksom i Millennium-serien spelar grävande journalistik en avgörande roll för att avslöja dolda maktstrukturer.

Men även om influenserna är tydliga har Tony Johansson skapat något som känns helt eget. Serien om My Englund och Erik Larsson har utvecklat en egen identitet där samhällskritik, kriminalutredningar och personliga öden vävs samman på ett skickligt sätt. Jag uppskattar särskilt hur han använder spänningsgenren för att spegla samtiden och väcka frågor om vart samhället är på väg.

För dig som gillar thrillers med politiska undertoner, aktuella samhällsfrågor och högt tempo är detta ännu en stark del i serien.

Precis som i de fyra tidigare böckerna är det Reine Brynolfsson som står för inläsningen. Hans trygga och karaktäristiska röst har blivit en självklar del av serien, och han levererar ännu en gång en förstklassig uppläsning. När Brynolfsson läser känns det helt enkelt som att allt är som det ska.

Det börjar närma sig val i Sverige och temperaturen skruvas upp. Erik Larsson och My Englund blir mer eller mindre frivilligt inkastade i ett politiskt spel med dödlig utgång i Tony Johanssons Utsedda av ödet. Lika spännande som aktuellt gör att jag delar ut en fin fyra i betyg.

Uppläsare: Reine Brylofsson

Betyg: 

Iakttagen av Anna Piippolainen

När Bella ärver ett gammalt hus i sin hembygd så får hon den ultimata anledningen att flytta hem. Huset är dock i rätt dåligt skick och enda grannen är en tjurig före detta polis. Men Bella känner ändå att det ska bli skönt att få lugn och ro i sitt nya hus. Det visar sig att det inte blir så lugnt då det vilar en förbannelse över det och Bella har en krypande känsla att hon är iakttagen.

Det här är Anna Piippolainens debut som spänningsförfattare och historiens som berättas utspelar sig i hennes egen hembygd i närheten av Älvkarleby. Vi får lära känna en ung kvinna som letar efter något nytt i livet och hoppas finna det i det ärvda huset. Porträttet av Bella är trovärdigt. Lika delar rationell och framåtsträvande som oskuldsfull och naiv. Så som vi människor är. Förutom Bella så möter vi en girig husmäklare, en förstående advokat, den vresige polisen och en förstående och trevlig veterinär. Det två sistnämnda finner Bella sig attraherade av, på lite olika vis och veterinären får hon anledning att umgås en hel del med då hon blir med katt. Så på spänningsberättelsen bjuds vi på ett triangeldrama.

Jag tycker att historien är lite otydlig ibland, framför allt i början. Även om jag förstår att känslan av att Bella är iakttagen ska komma smygande så gör det tyvärr att bara att jag blir mindre engagerad. Jag upplever som sagt Bella som en intelligent och rationell kvinna som nog skulle behöva mer konkreta händelser för att bli skrämd.

Boken läses av Mimmi Kandler som oftast läser romance och romaner men jag har även stött på henne i en bok av B.A. Paris som är psykologiska thrillers mästare. I riktigt den klassen kommer bok och uppläsning upp i den här gången.

Anna Piippolainen gräver där hon står och berättar en historia om en kvinna som ärver ett hus och flyttar hem. Iakttagen är en psykologisk thriller i miljön kring Älvkarleby. En lite otydlig historia men en trea i betyg.

Uppläsare: Mimmi Kandler

Betyg:

De som fallit i glömska av Charlotte Stode

Journalisten Emy Rapp flyttar hem till Hässleholm efter ett par år i Malmö. En av anledningarna till att hon flyttar hem är att hon inte kan släppa att hennes pappa försvann utan spår för 22 år sen. Så med ett jobb på lokaltidningen hoppas hon kunna komma närmare en lösning vad som hände hennes pappa.

Ett av de första jobb hon får åka på är när kvarlevorna av en människa hittas i en trädgård utanför stan. Hennes första tanke var att det kunde vara hennes pappa som hittats. Men skelettdelarna visar sig vara betydligt äldre så istället för att lösa gåtan med hennes pappa så blir det starten på ett nytt mysterium som Emy får svårt att släppa.

Det här är den första boken om Emy Rapp och hennes ständiga jakt på sanningen som journalist av debutanten Charlotte Stode. Jag tror det här är den femte eller sjätte spänningsdebuten i år som har en journalist i huvudrollen. Så känns som en trend. Här jobbar Emy på en liten lokalredaktion där hennes närmare kollega är den vresiga fotografen Magnus. Han är en precis lagom stor sten i Emys sko. Någon som bidrar lagom lite, eller mycket, för att utgöra en irritation. Annars är det här en trevlig deckare. Då fallen som det rotas i är gamla så är gamla så är det ingen i nutid som utsätts för fara. Bara för att jag definierar boken som trevlig så är den långt ifrån mesig. 

Ibland måste man reflektera över namnval i litteraturen. I det här fallet heter huvudpersonen Emy Rapp, ett namn som inte är så olikt Martin Widmarks unga deckarhjälte Nelly Rapp. Jag kan inte se några kopplingar mellan de två så gissar vara att det är en slump med likheten. Men vem vet.

Det är Kajsa Linderholm som läser boken. En ny bekantskap för mig vilket kan bero på att hon mest läst romance och romaner tidigare. Det är modigt att använda en för spänningsgenren ny uppläsare för en debut. Men jag tycker det funkar fint.

I De som fallit i glömska jagar journalisten Emy Rapp sanningen om vad som hänt i gamla fall. Charlotte Stode debuterar med en mysig deckare från Skåne. Kan väl inte bli annat en en trevlig trea. 

Uppläsare: Kajsa Linderholm

Betyg:

Familjehemligheter av Maria Fehrman

Familjen bestående av Michael, Lea och sonen Max har precis flyttat in på den fina adressen i Nacka. Som goda grannar möter Diana och Adam och Amanda och Carl upp med stora famnen. Något Lea uppskattar medan Michael är mer tveksam till. Hans inställning är mer att det är bra med grannar men de bör hållas på armlängds avstånd. Samtidigt ruvar det nya huset på en mörk hemlighet då de tidigare paret som bodde där flyttade ut under mystiska förhållanden. En morgon efter en gemensam fest hittas Michael mördad i poolen. Så vem bakom områdets fina fasader är den skyldiga? 

Familjehemligheter är en psykologisk thriller som har den där krypterade känslan att något är fel. Vi får små pusselbitar som vi själva får lägga ihop. I berättelsen får vi följa tre familjer, främst genom kvinnornas perspektiv. Alla bär på sina egna hemligheter, problem och livsutmaningar, vilket skapar en tät och trovärdig dynamik mellan karaktärerna. Författaren lyckas skickligt plantera misstankar åt flera håll, och ju mer vi lär känna familjerna desto svårare blir det att lista ut vem som egentligen ligger bakom mordet. Det är en smart uppbyggd spänningshistoria där varje ny pusselbit får läsaren att omvärdera sina misstankar. Som en spänningsroman så vill vi naturligtvis vem som gjorde det, men allt efter historien berättas så blir jag ändå mer nyfiken hur det ska gå för Lea och Max än vem som utförde mordet.

Boken rör sig i överklassen där kvinnor inte ”behöver” ägna sin tid åt arbete. Vi har sett några liknande böcker den senaste tiden som Jina Zachrissons Au pair och Mammas flicka och Emma Levin de Verdiers Exit Djursholm. Förutom att de alla rör sig i de fina familjernas värld så är det Julia Dufvenius som läser böckerna. Så det ser ut som hon hittat en ny nisch.

Familjehemligheter är en psykologisk thriller om hemligheter i fina familjer. Debutanten Maria Fehrman bygger upp en sådan där krypande känsla att något är fel men vi vet inte riktigt vad. Det blir en trea i betyg.

Uppläsare: Julia Dufvenius

Betyg

Skyttarnas dans av Jacob Lindfors

Den norska lyxisbrytaren Amundsen är på väg mot Nordpolen när den plötsligt kapas. Ombord finns några av världens rikaste affärsmän, som snabbt förvandlas till gisslan, isolerade mitt i Arktis, långt bort från räddning och förstärkningar. En omfattande internationell räddningsinsats dras igång, och bland dem som kallas in finns Hugo Mara och hans svenska kollegor. Men att närma sig ett kapat fartyg mitt i den arktiska isöknen utan att bli upptäckt visar sig vara både svårt och livsfarligt.

Samtidigt försöker utredarna förstå hur kaparna lyckats få ombord vapen och sprängmedel. Spåren leder tidigt till hamnen på Svalbard, fartygets senaste destination. För att kartlägga vilka som kan ha hjälpt till skickas de svenska poliserna Alvar Rydinger och Zeke Lodén till ögruppen. Där leder utredningen vidare till mörka gruvgångar och en verklighet där terrorism, ekonomisk brottslighet och politisk makt vävs samman över nationsgränserna. Jakten på sanningen tar dem genom Europa, samtidigt som frågan växer sig allt större: var kapningen av Amundsen egentligen bara början?

Skyttarnas dans är den andra delen i Jacob Lindfors serie om Alvar och Zeke. På omslaget till den första boken syntes den amerikanska flaggan, passande eftersom nedmonteringen av den amerikanska rättsstaten stod i centrum. Den här gången pryds omslaget av EU-flaggan, och det dröjer inte länge innan man förstår att det är Europas skuggsidor som står i fokus.

Lindfors är imponerande påläst. Precis som i den första boken är handlingen så skickligt förankrad i verkligheten att man sällan hinner fundera över vad som är fakta och vad som är fiktion. För mig, som både älskar världspolitik och välskrivna thrillers, är det här rena drömkombinationen.

Det finns faktiskt två tydliga paralleller till 90-talsklassikern Speed. Den första är uppenbar: ett kapat färdmedel som sätter handlingen i rullning. Den andra är ännu bättre. Oavsett hur spektakulärt det inledande brottet är visar det sig bara vara toppen av isberget. Ju längre berättelsen pågår, desto fler lager vecklas ut och desto större blir insatserna.

Persongalleriet är starkt. Här finns smarta, hänsynslösa, maktlystna och eftertänksamma människor som alla driver berättelsen framåt. En bifigur som jag fastnade lite extra för är den svenska gisslanförhandlaren Buster Johansson. Med ett lugn som nästan är provocerande försöker han förstå kaparnas motiv och ta sig innanför deras försvar för att rädda hundratals liv.

Jag tyckte att De laglösas stig var både spännande och tankeväckande, men med Skyttarnas dans tar Jacob Lindfors ytterligare ett steg framåt som författare. Grundidén. ett kapat lyxfartyg i Arktis, är briljant, men det är konsekvenserna och de vidare förgreningarna som gör boken riktigt minnesvärd. Vid flera tillfällen känns det nästan obehagligt realistiskt, som om delar av handlingen skulle kunna dyka upp i kvällens nyhetssändning.

Skyttarnas dans är en politisk thriller som kombinerar hög puls med skrämmande samtidsskildring. För den som gillar internationella konspirationer, intelligenta intriger och berättelser som känns obehagligt nära verkligheten är detta en ljudbok som är svår att stänga av.

Och för den som undrar, det är naturligtvis Magnus Roosmann, en av Sveriges främsta thrilleruppläsare, som står bakom mikrofonen även på denna bok i serien. Som vanligt levererar han en inläsning av högsta klass och lyfter en redan stark berättelse ytterligare ett snäpp.

När en norsk lyxkryssare på väg till nordpolen blir kapat blir det ett fall för Alva och Zeke. Jacob Lindfors Skyttarnas Dans är en politisk thriller på internationell nivå helt i min smak. Det gör att jag delar ut en femma i betyg.

Uppläsare: Magnus Roosmann

Betyg:

Anna Karjala av Per Moritz Stenborg

Året är 1983 när en kvinna hittas död och en avhuggen hand upptäcks utanför en lada skakas det lilla samhället Silvernäs i sina grundvalar. Polisintendent Erland Hjort får hjälp från Stockholm av kriminalinspektörerna Markovic och Ljung, men snart visar det sig att utredningen leder rakt in i byns mörkaste vrår. Mitt i allt finns Anna Karjala, syster till den döda kvinnan och en person vars hemligheter tycks vara nyckeln till hela mysteriet. Även ett par långhåriga unga satansdyrkare finns med på listan över misstänkta. Sen blir det inte lättare att närma sig sanningen när Hjort inleder ett förhållande med Anna Karjala.

Den här debuten hakar på trenden att utspela sig i norra Sverige. Här får vi kliva rakt in i en liten by som ruvar på sina hemligheter och där naturen utgör en del av handlingen. Trots att historien utspelar sig i början på 80-talet så ingen jakt på att fylla raderna med tidsmarkörer, något som annars är vanlig i liknande böcker.  

En stor behållning i boken är karaktärerna som är ovanligt nyanserade för en debutdeckare. Erland Hjort är långt ifrån den stereotypa polis som i ofta ser i deckare. Hans relation till Anna Karjala ger berättelsen ett mänskligt djup som lyfter det hela så att mordgåtan ibland hamnar i skuggan.

Stenborg bygger skickligt upp en krypande obehagskänsla. Tempot lågt men intensivt och vi förstår tidigt att det något inte står rätt till under den stillsamma ytan. En känsla som finns med genom hela boken och gör att det ligger ett mörker över berättelsen.

Det tar ett tag innan historien tar fart och jag gillar ambitionen att vara norrländsk noir. Men jag tycker samtidigt att boken är ojämn. Det finns delar, speciellt runt polisutredningen som är briljanta, samtidigt som berättelsen i andra delar är nästan lite tråkiga.

Jag roar mig också lite åt att poliserna heter Hjort och Ljung, som författarparet som skriver spänningsroman.

Johannes Kuhnke är en välrenommerad skådespelare men det är första gången jag hör honom läsa. Han har en lugn och behaglig röst som hjälper till att invagga mig i en falsk trygghet som rimmar så bra med boken.

I Anna Karjala hittas en avhuggen hand som vänder upp och ner på en by allt detta i början av 80-talet. Jag tycker Per Moritz Stenborg debut är lite ojämn, men en trea i betyg blir det.

Uppläsare: Johannes Kuhnke

Betyg

Skuggspelaren av Sara Bohlin

Lea Bonander jobbar på ett internationellt fastighetsbolag som äger köpcentrum runt om i Europa. En bransch som är hårt pressad av att människor handlar mer och mer av sina varor på nätet. Pressen blir inte mindre när det dyker upp ett lik på ett av bolagets köpcentrum utanför Stockholm. Det första liket följs av ett till på ett annat av företagets köpcentrum. Förutom den kopplingen visar det sig att liken har ett spelkort instoppat i munnen. Det får Lea börjar misstänka att det finns ett samband och spåren leder till anställda på företaget.

Att det finns sprickor i det fina företagets fasad har Lea redan förstått då det är anledningen att hon jobbar där. Hon och vän, till lika journalist, försöker nämligen avslöja oegentligheter om hur företaget behandlar sina anställda men i stället snubblar Lea över en seriemördare. Desto närmare hon kommer Skuggspelaren, desto farligare blir spelet.

Det här är en thriller i businessmiljö. Vi får följa med in på kontoret, med receptionist och analytiker. Själv föll jag för de magre Elias som blir Leas partner in crime inne på kontoret. Denna tillbakadragne norrlänning blir lite av bokens Lisbets Salander med sin analytiska förmåga att se samband. Jag gillar också när det är andra än polisen som har huvudrollen i en spänningsroman. Här lyser polisen nästan helt med sin frånvaro, på gott och ont. Personligen har jag dock lite svårt med trovärdigheten när det kommer till böcker med seriemördare. Speciellt är de lämnar spår, i det här fallet i form av spelkort. Ja, det finns en förklaring till det men då seriemördare är ett så ovanligt fenomen i Sverige så måste förklaringen vara riktigt riktigt bra för att jag ska hoppa på tåget. Jag förstår alla spänningsförfattare som vill ha med seriemördare i handlingen och är inget ovanligt i litteraturen och det för historien framåt. Så missförstå mig rätt, det här är en spännande bok men ibland behöver man inte använda alla instrumenten i orkestern samtidigt för att höras.

Jag gillar också den starka och smarta Lea som trots ett krångligt förflutet ändå har ett driv och en benhård vilja att hjälpa andra. Hon är en huvudperson där hennes mänskliga tillkortakommanden är styrkan. En kvinna som faller för fel man men reser sig. Här finns något att bygga vidare på.

Det är sällan jag kritiserar uppläsare och jag har lyssnat på ett tiotal böcker med Eva Röse och gillar det hon gör, men i den här boken ger hon sig på dialekter och roller hon inte riktigt bottnar i tycker jag. Jag tycker att en uppläsare ska vara som en fotbollsdomare, när man inte tänker på dom är dom som bäst.

Skuggspelaren är en thriller i businessmiljö. Sara Bohlins debut innehåller spelkort, en wallraffande kvinna och en seriemördare. Det blir en spader trea i betyg.

Uppläsare : Eva Röse

Tills ni begravs i aska av Hamit Aktas

På självaste nationaldagen så sprängs fyra tunnelbanatåg i Stockholm nästan samtidigt. Ett av tågen exploderade på Tranebergsbron med konsekvensen att det spårar ur och störtar ner i vattnet. Det var meningen att tåget skulle sprängas några stationer senare för att orsaka större förstörelse men en av självmordsbomberna, Said Rahimi, fick kalla fötter och ångrade sig. Trots att de flesta på tåget dog när det störtade från bron så överlevde Said. 

Hela terrordådet blir ett fall för John Messmer på SGB, Särskilda sektionen för grova brott och Martin Kempe på säkerhetspolisen. De får relativt snart klart för sig att trots omfattningen av de fyra sprängda tågen så kommer det mer. Det gör att de ställs inför ett dilemma. Var går gränsen för att rädda människoliv. 

Spår leder till Imam Hashem al-Zarqawi och Messmer börjar syna honom i sömmarna. Men då imamen ser ut att hela tiden ligga steget före så börjar Messmer misstänka att det finns en läcka på polisen.

Det här är den tredje boken om den egensinniga polisen John Messmer. En karaktär som det inte är så lätt att få grepp om. En karaktär som tar risker som andra inte skulle tagit och som går efter sin egen moraliska kompass.

I den här boken utsätts Stockholm för sitt 11 September, allt med kopplingar till islamistisk fundamentalism. Ett ämne som inte är lätt att skildra men som ändå känns trovärdigt i den här boken. 

Det som sticker ut i den här boken är tempot, på alla fronter. Tempot i berättelsen och tempot själva polisutbildningen. I det sistnämnda går det säkert att ifrågasätta trovärdigheten hur verkligt det är. Men just trovärdighet övertrumfas alltid om berättelsen har driv och är spännande, som är fallet här.

Hamit Aktas har en förmåga fånga mig på ett vis som förvånar mig. Att lyckas sticka ut i en flodvåg av spänningsromaner är inte lätt. Han har gått från seriemördare, till försvunna barn och vidare till terrordåd i en och samma serie, och det med en sådan självklarhet förundrar mig och gläder mig. Hatten av för det.

Att det sedan är Jonas Malmsjö som läser gör inte historien sämre. Det är just i den här typen av böcker hans inläsningsstil, att dra ut på betoningen av vissa ord i slutet på meningar, gör sig som bäst. Lyfter på hatten ännu en gång.

Ett samordnat terrordåd i Stockholms tunnelbana är inledningen av boken Tills ni begravs i aska. En en gång har Hamit Aktas lagt örat mot rälsen och fångat upp strömningarna i samhälle. Lägg till att det är ruggigt spännande och jag delar ut en fyra i betyg. 

Uppläsare: Jonas Malmsjö 

Betyg:

Den sjunde pojken av Johanna Bäckström Lerneby

En 14-årig pojke hittas drunknad i en kanal i Göteborg. Det visar sig att han är tysk och när en pojke försvinner utanför Borås något år senare så är det endast Hanna Back som ser ett samband mellan de två fallen. Hanna Back är en upphöjd och ihärdig journalist som mot sin vilja behöver sluta som journalist. För att kunna betala hyran så börjar hon som civil utredare hos polisen i Göteborg. Allt med ett driv om revansch. Under det dagliga arbetet får hon nys om kopplingen mellan de två tyska pojkarna och hennes journalistiks instinkter slår till. Så trots uttryckliga order från överordnade så fortsätter hon rota i ärendet. Något som sätter både hennes jobb och sin egen säkerhet på spel.

Det här är en spänningsroman där utmaningarna i samhället sätt i centrum. Vem kan man lita på. En fråga som vi får ställa på flera nivåer.  

Jag ser två starka trender inom svensk spänningslitteratur just nu. Den ena är att de utspelar sig i norra Sverige eller att de har en journalist i huvudrollen. Den här utspelar sig i Göteborgsområdet men hakar på journalisttrenden. Det är ju lätt att dra paralleller till Annika Bengtzon i det här läget och visst finns det vissa likheter. Även om vi lever i ett tuffare samhälle idag så är jag säker på att Bengtzon skulle kunna tagit sig an fall där barn farit illa och kopplingar till toppar i samhället.

Just ämnet, barn som far illa, i kombination med miljön som beskrivs gör att det här är en rätt mörk berättelse. Även vår huvudperson Hanna har det inte heller så enkelt. Fått sluta som journalist, har en handledare som inte gillar henne och vi ska inte prata om relationen med dottern. Men hennes utmaningar i livet är en del av det som ger boken en krydda.

Något som också kryddar upp den här anrättningen ordentligt är Lo Kauppis inläsning. Jag tycker hon är en av de bästa inläsarna när man vill ha lite karaktär i berättande.

Den sjunde pojken är en mörk spänningsroman om hur ära, makt och pengar gör att barn far illa. Journalisten Johanna Bäckström Lerneby har satt en missförstådd journalist som utredare vilket funkar. Det blir en fyra i betyg från mig.

Uppläsare: Lo Kauppi

Betyg:

Mannen med ett blått öga av Jalal Lalouni

Ash och hans familj flyr från Iran i mitten av 80-talet. Familjen hamnar i uppländska by och när en man försvinner från flyktingförläggningen de bor på sprider sig oron. I nutid är livet också oroligt. Hans fru har tagit deras son och åkt till Teheran och hans journalistkarriär har gått i baklås. Men kan det vara så att historien om den försvunna mannen på flyktingförläggningen kan hjälpa Ash i hans situation idag?

Det här är en aktuell historia med tanke på allt som händer i Iran just nu. Den belyser hur regimens tentakler når långt, både nu och i mitten på 80-talet.

Historien pendlar mellan just nutid och 80-tal, mellan den vuxne och den 10 åriga Ash. Det är en historia med många bottnar, kanske för många. Det blir bitvis rörigt att hålla ordning på allt samtidigt som det hela tiden finns en vilja att veta vad som hänt och varför. 

Att se Sverige från en tidigare flyktings ögon är tyvärr inte så vanligt i svensk spänningslitteratur. Det som är desto vanligare är deckare med en journalist i huvudrollen. Enda sedan Annika Bengtzons dagar har det poppat upp men just nu släpps en hög med böcker skrivna av journalister med en journalist i huvudrollen. 

Det är Christoffer Svensson som läser den här historien. Kan konstatera att det är ca fem år sen jag lyssnade på något av honom och då var han en av uppläsarna i Mattias Edvardssons En familjetragedi. Men det behövs fler röster till ljudböcker så jag är glad att höra av honom igen.

I Mannen med ett blått öga försöker Ash ta reda på vad som hände en man han kände som liten samtidigt som han försöker komma tillbaka som journalist. Jalal Lalouani har skrivit en debut med många bottnar, kanske för många. Aktuellt, spännande och en fyra i betyg.

Uppläsare: Christoffer Svensson

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑