Karin Fossum – Jag kan se i mörkret

Han  är en mitt ibland oss – och han kan vara en potentiell mördare. Riktor är en man med inrutade vanor. På dagarna arbetar han på ett äldreboende med mycket gamla och sjuka människor. Utåt sett tycks han var den perfekte, omtänksamme vårdaren, men när ingen annan ser plågar han de äldre. Bara lite, så att det inte lämnar synliga spår, men tillräckligt kännbart för att väcka rädsla när han närmar sig.  På kvällarna går Riktor hem till sitt hus. Han bor ensam, har ingen tv och han får aldrig besök. När han är ledig sitter han på en speciell bänk i parken nära arbetsplatsen och iakttar olika personer med cynisk blick. Han förutsätter att ingen av dem går att lita på, och att det kommer att gå dem alla illa. En dag efter jobbet går han en långpromenad och blir vittne till en dramatisk händelse. En skidåkare ute på isen åker ner i en vak. Mannen kämpar för sitt liv men sjunker till slut och drunknar. Riktor står stilla och ser på, adrenalinet börjar pumpa genom kroppen, men han gör inget för att hjälpa skidåkaren.  Av en slump blir Riktor bekant med Arnfinn, den äldre mannen i parken. Han bjuder hem Arnfinn och något liknande vänskap utvecklas. Till en kväll då han kommer på Arnfinn med att stjäla pengar ur hans plånbok. Plötsligt brister något inombords. En livslång, inkapslad vrede flammar upp. Jag kan se i mörkret  är en roman med krypande spänning och knivskarp psykologisk skärpa. Den handlar om en mycket ensam människa, vars obehagliga inre liv en dag börjar ta sig alltmer skrämmande uttryck.  Han är en mitt ibland oss: han är den vänlige vårdaren på äldreboendet, han är mannen på parkbänken, han är en potentiell mördare .

Min kommentar: Det är inte första gången man får följa brottet från brottslingens prespektiv. Men att få följa hans tankar på det nakna sett som Karin Fossum beskriver i den här boken är både skrämmande och farsinerande. Riktor är ju en ganska oförarglig man, MEN. Det är just det ordet men. Anledningen till att boken inte får ett högre betyg är att den bitvis var lite seg.

Uppläsare: Torsten Wahlund.

Betyg:

0

Kaj Karlsson – Operation Nordvind

En före detta officer vid ett hemligt specialförband och en kvinnlig analytiker dras in i en dödlig jakt på terrorister med tusentals svenska liv som insats.
”Tolv meter ovanför ett mörkt, kallt Östersjön kom verkligheten ifatt Gustav med full kraft. De senaste dygnen hade gått i ett rasande tempo. Han hade dödat två personer.”
Gustav Sterner är en före detta officer vid Särskilda skyddsgruppen (SSG), Försvarsmaktens hemliga specialförband. Under ett pågående uppdrag i Centralafrika får han reda på att hans fästmö omkommit i en smitningsolycka. Han lämnar livet som operatör och lever ensam med minnena.
Fem år senare bevittnar han en kallblodig avrättning i Stockholms södra skärgård och är själv nära att bli mördarnas nästa offer. Han kontaktar Katarina Wallin, analytiker hos den militära underrättelsetjänsten och tidigare kollega vid SSG. Hon har uppgifter från den franska säkerhetstjänsten som tyder på att en grupp terrorister befinner sig i Sverige. Med ont om tid och tusentals svenska liv som insats tar de upp jakten, men anar inte att spåret kommer leda dem långt utanför Sveriges gränser och att de står inför upplevelser som kommer att förändra dem för alltid.

Min kommentar: Jag brukar för det mesta ha en klar uppfattning vad jag tycker om en bok direkt efter jag är klar med dem, men i det här fallet vacklar jag. Det här är en mycket spännande, välskriven bok i högt tempo med många oväntade vändningar. Men ibland hade jag lite svårt att tro på storyn. T.ex. jag har lite svårt att tro på att en fd svensk militär, trots upplevelserna i Afrika, skulle utan personlig koppling skulle på eget bevåg utsätta sig för all den fara. Jag tyckte också att den första delen hade en del konstiga tidshopp, speciellt under upplösningen på färjan. Men detaljerna och spänningen som håller upp berättelsen och den är värd sin 4:a.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg:

1

Jo Nesbø – Gengångare

Harry Hole kommer tillbaka från Hongkong efter tre år. Han återvänder med ett enda ärende: att undersöka ett i praktiken uppklarat mord i narkotikamiljö eftersom han vägrar tro att polisen gripit rätt gärningsman. Han får snart träffa den misstänkte mördaren. Det är en pojke på arton år som han inte har sett på länge och knappt känner igen Oleg, sonen till Harrys stora kärlek Rakel. I Oslo har polisen samordnat en stor insats mot narkotikaförsäljningen på gatorna och lyckats minska heroinet kraftigt. Men i dess ställe har fiolin dykt upp, en drog som ger färre dödsfall men är desto mer beroendeframkallande. Det som från början såg ut som ett vanligt drogrelaterat mord växer till en omfattning som Harry inte kunnat förutse. Ett välorganiserat, våldsamt och väldigt farligt nätverk styr Oslo med järnhand. Ingen vill komma i deras väg och ingen vill avslöja något om dem eftersom det är med livet som insats. Men alla spår pekar i en riktning till mycket högt uppsatta personer i staden.

Min kommentar: Vem som sitter på den svenska(eller nordiska) deckar tronen har skiftat genom åren. Från Sjövall/Wahlöö, via Guillou, Nesser, GW Persson och Anne Holt. Men just nu skulle jag sätta kronan på Nesbøs huvud. Trots att Hole har alla typiska deckar attribut som försupen (ex) polis med stort rättspatos lyckas Nesbø höja sig över mängden. Efter att ha sett filmen Huvudjägarna måste han ha en lång kö med filmskapare utanför dörren som vill göra filmer av hans andra böcker. Gengångare kanske inte är den bästa Hole boken men de är ändå värd sin 5:a.

Uppläsare: Jonas Malmsjö
Betyg:

0

Robert Karjel – Gå över gränsen

USA har under stort hemlighetsmakeri lånat ut världens i särklass mest avancerade jaktrobot för flygplan, Amraam till Sverige. Trots ett mycket avancerat säkerhetssystem blir roboten stulen och alla spår pekar mot Ryssland.
Det hela är otroligt pinsamt för den svenska militären och man beslutar att ta in de bästa man har för att lösa problemet; kommandostyrkan Csardas. Fyra elitsoldater som med alla medel ska hämta hem Amraam till Sverige igen. Dessvärre finns det en läcka inom försvaret som löpande förser Ryssland med information om operationen?

Min kommentar: Jag tycker att det är viktigt att handlingen i den här typen av böcker ska kännas som om det skulle kunna hända på riktigt. Jag är inte alls insatt i hur den svenska militären är organiserade, men visst är det lite kittlande med en specialstyrka som kan operera på andra sidan gränsen. Det finns med all säkerhet en sådan styrka men det känns ändå som om det skulle kunna hända och det är ju det som är det viktiga i litteraturens underbara värld. Kännslan av verklighet förstärks naturligtvis av vetskapen att författaren jobbar inom det militära. Jag tycker att det här är en spännande bok med många vändningar. Uppläsaren Mats Eklund har jag inte lyssnat på tidigare men han gör en bra insats.

Uppläsare: Mats Eklund

Betyg:

0

Liza Marklund – Du gamla, du fria

Annika Bengtzon är tillbaka på Kvällspressens redaktion i Stockholm efter tre år som tidningens korrespondent i Washington. Hon har återförenats med sin make, Thomas, som arbetar på justitiedepartementet med internationella säkerhetsanalyser.
En eftermiddag hittas en ung småbarnsmamma död och översnöad bakom ett daghem i förorten Axelsberg i södra Stockholm. Hon är det fjärde offret på kort tid under liknande omständigheter: kvinna, ung, mamma, knivhuggen bakifrån. På Kvällspressen anar man en seriemördare, något Annika avfärdar som vilda fantasier.
Thomas befinner sig på en konferens i Nairobi. Under en rekognoseringsresa vid somaliska gränsen kidnappas hela delegationen – sju personer från olika delar av Europa.
Allt eftersom kvinnomorden i Stockholms förorter blir allt fler, och misstankarna om en seriemördare börjar ta form även hos polisen, dras Annika in i ett våldsamt kidnappningsdrama som skakar både Europa och Östafrika. Kraven från kidnapparna är omöjliga och orimliga. När kraven avvisas avrättas gisslan i delegationen, en efter en.

Min kommentar: Om jag tycket att Claes Claesson var redo för pension så gäller det inte Annika Bengtzon. Trots att det här är den 9 boken om Annika så tycker jag att hon forfarande känns intressant. In anledning kan ju vara att det inte kommit en bok per år de senast åren som det gjort med många andra deckare. Jag tycker också att Liza Marklund lyckats snyggt med att väva in handlingar från sin kollega Tove Alsterdals, Kvinnorna på stranden. Trots att båda böckerna är fiktion så blir kännslan av verkligethe större om man läst om något på två olika håll. Sedan har jag funnit en trend, en koppling till Afrika finns i tre böcker jag lyssnat på den senast tiden. Förutom den här och Kvinnorna på stranden utspelar sig ju delar av handlingen i Buzz även det i Afrika. Till sist måste jag nämna att jag tycker Eva Röse läser bra.

Uppläsare: Eva Röse

Betyg:

0

Karin Wahlberg – Glasklart

När det förflutna gör sig påmint Hilda Glas är snart färdig läkare och har återkommit till sin hembygds trakter för att göra AT-tjänst på Oskarshamns lasarett. Väl där inser Hilda att hon kanske undermedvetet dragits till det sjukhus där hennes mamma avled och när hon råkar komma över sin mors journal inser hon att hon måste ta tag i sin outredda bakgrund. Vad var det för mystisk sjukdom som tog moderns liv och var hennes pappas död verkligen en olycka? Claes Claesson ramlar över ett svårt fall när han firar valborg med familjen i den lilla glasbruksorten Hjortfors och elden abrupt måste släckas för att det ligger en död kropp bland riset. Vem är den döde och vad är det egentligen för intriger som skett under årens lopp på den lilla orten? Glasklart är Karin Wahlbergs åttonde bok om kriminalkommissarie Claes Claesson och hans fru Veronika Lundborg, överläkare på Oskarshamns lasarett.

Min kommentar: Jag har svårt för deckare som övergår i läroböcker i olika ämnen. Även om den här berättelsen utspelar sig runt ett glasbruk så känns det som om författaren har läst på en massa om glastillverkning och väldigt gärna vill glänsa med de kunskaperna. Efter att ha lyssnat på böcker som Snabba cash och Buzz börjar Claes Claesson kännas lite mossig och det kanske är dags för pension.

Uppläsare: Torsten Wahlund

Betyg:

0

Anders de la Motte – Buzz

Buzz inleds i öknen. HP är i Dubai på flykt från sitt förflutna, Rebecca besöker ett afrikanskt land som livvakt åt en svensk minister. Plötsligt hamnar de båda i hotfulla situationer som tvingar dem tillbaka till Stockholm där deras vägar möts igen.
En andlöst spännande, kraftfull och nyskapande thriller. Minst lika het som föregångaren Geim.

Min kommentar: Det är inte ofta en uppföljare till en hyllad debutroman håller en sådan hög klass. Boken är skriven med korta klipp som från en MTV video. Handlingen tar vid där Geim slutar och även om förnuftet säger att det inte kan finnas företag som kontrollerar bloggar och sociala medier som i boken så känns det ändå trovärdigt. Det är befriande med en hjälte som HP som i botten är en looser. Men jag tror att det är bra att lyssna på boken nu och inte om 5-6 år för då är det stor riska att den kommer att kännas gammalmodig. Men jag ser redan fram emot nästa bok. 

Uppläsare:  Mattias Linderoth
Betyg:

1

Tomas Bannerhed – Korparna

Handling: Kortfattat handlar romanen om en familj på den småländska landsbygden i början av 70-talet. Torpet Undantaget har gått i generationer inom familjen. Fadern är besatt av att kedjan inte ska brytas, den tolvåriga sonen måste ta över. Faderns besatthet övergår snart i sinnessjukdom som får hela familjen att utsättas för enorma mentala påfrestningar. Sonen Klas hittar sin tillflykt i ett stort fågelintresse och Veronika, en tjej vars familj flyttat ut på landet i sann ”gröna-vågen anda” Korparna är språkligt väldigt välskriven och hela problematiken kring brytningstiden 60/70-tal och spänningarna med att sticka ut och vara annorlunda i en sluten miljö skildras på ett livfullt sätt.

Min kommentar: Jan Guillou får ofta kritik för sina långa utläggningar om vapen med det står sig slätt mot Bannerheds fågelutläggningar. För den som är intersserade av fåglar skulle jag ändå rekomendera ”Svenska fåglar” eller något liknande. För utom långa utläggningar om fåglar och växter måste jag erkänna att jag inte riktigt fårstår poängen med boken. Jag har gillat de senaste årens August pristagare men den här gången tycker jag dom missat. Om jag ska tro min egen poängbedömning har jag inte lyssnat på en sämre bok på 6 år och då var det Dostojevskijs Brott och straff som fick lägsta betyg. 

Uppläsare: Reine Brynolfsson
Betyg:

0

Lars Keppler – Eldvittnet

I hela världen tar polisen hjälp av andliga medier vid svåra utredningar. De gör det regelbundet trots att det inte finns något enda dokumenterat fall där ett medium bidragit till en lösning. Flora Hansen kallar sig för spiritistiskt medium och har i många år försörjt sig på att låtsas att hon kan tala med de döda. En kväll i augusti läser hon på löpsedlarna om ett fruktansvärt mord som skett på en sluten anstalt för unga kvinnor med destruktivt beteende. Flora Hansen bestämmer sig för att ringa polisen och hävda att hon har kommit i kontakt med den dödas ande. Den tekniska undersökningen pekar entydigt på att mördaren är en av de intagna, en snäll och tystlåten flicka som rymde från anstalten samma natt som mordet skedde. När Joona Linna börjar undersöka hennes förflutna visar det sig att hon inte alltid varit så snäll. Joona har redan stannat längre på denna brottsplats än vad någon annan kommissarie skulle göra. Ändå är han inte färdig, han tänker att han måste se ytterligare någonting för att bli utsläppt från detta fruktansvärda rum, han måste hitta en detalj som kan leda vidare, som kan föra tråden som en nål. Han ser på flickan i sängen. En svag värme utstrålar fortfarande från den nakna huden. Hennes händer ligger över ansiktet, som om hon lekte kurragömma. Han lutar sig försiktigt över henne och upptäcker att någonting har fastnat under hennes vänstra pekfingernagel. Det ser ut som ett djuprött sandkorn, en flisa av en rubin. Han blinkar och försöker skärpa blicken. Det är svårt att koncentrera sig på detta lilla röda korn i ett rum nerstänkt av blod, men han ger sig inte, han lutar sig bara närmare, känner den söta doften från henne och förstår plötsligt vad det är han ser under nageln. Jakten på förövaren tar gång på gång våldsamma och oväntade vändingar. Varje svar tycks bara leda till nya gåtor, och det som nyss var enkelt är plötsligt labyrintiskt. Men trots att utredningen hamnar i en återvändsgränd ignorerar polisen Flora Hansens telefonsamtal. Först begär hon pengar för sina upplysningar, men sedan ber hon dem bara att lyssna, allt mer desperat.

Min kommentar: Som med allt går det trender i vem som är den uppläsare som får läsa in de ”hetaste” böckerna. För några år sedan var det Torsten Wahlund som vad nr 1, därefter kom Katarina Ewerlöf. Nu skulle jag sätta den kronan på Jonas Malmsjös huvud. När jag tittar igenom min lista över böcker jag lyssnat på de senaste åren hittar jag hans namn bakom författare som Jens Lapidus, Dan Brown och nu senast Zlatans bok. Så att inläsningen är förstklassig kan jag börja att slå fast. Vad det gäller handlingen och språket i boken tycker jag även den håller samma klass. Jag måste erkänna att jag var lite skeptisk när jag läste att det skulle vara ett spiritistiskt medium med i handlingen. Jag är inte mycket för det. Men utan att avslöja något om handlingen kom de runt det på ett snyggt sätt.  Sist måste jag kommentera slutet, även det utan att avslöja det. Det är samma känsla som efter man såg actionfilmen Speed för många år sedan. När man trodde att det var slut och man kunde luta sig tillbaka och pusta ut tar historien ny fart. Mycket snyggt.

Uppläsare: Jonas Malmsjö
Betyg:

0

Britt-Marie Mattsson – ”Vi tolererar inga förlorare”

En roman som följer klanen Kennedy från 1910-talets Boston till 2010-talets Washington. Joseph P Kennedy jagade makt och inflytande, men misslyckades med sin politiska karriär. Då ställdes kravet på den äldste sonen att bli USA:s president. Allteftersom sönerna dör överförs ambitionen vidare på näste son.

Min kommentar: Jag gillar att lära mig nutidshistoria samtidigt som jag tar del av en bra historia. Familjen Kennedys historia är en bra historia. Att en och samma familj har så stort inflytande på den ena av 1900-talets supermakter är farsinerande och lite skrämmande. Jag blir också lite beklämd när religionen får en så stort inflytande. I boken brekrivs hur mamma Rose tar hjälp av Påvens bannor för att förskjuta sin älsta dotter, vilket känns lite som medeltiden. Men jag tycker att att Britt-Marie har lyckats att berätta klanen Kennedys historia ur både det presonliga och politiska perspektivet.

Uppläsare: Peder Falk
Betyg:

0

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑