Michael Connelly – Två sorters sanning

Tidigare i somras lyssnade jag på Lee Childs bok nummer 22 om Jack Reacher, då konstaterade jag att det inte är många bokserier som håller så länge. Men det finns minst en till, Michael Connellys serie om Harry Bosch. Precis som Reacher är Bosch inne på bok nr 22 och likheterna upphör inte där. De senaste böckerna om dessa ärrade herrar handlar om ett växande problem i USA, beroendet av smärtstillande mediciner. Förutom historien om smärtstillande mediciner där en far och son på ett apotek blir kallblodigt mördare ställs Bosch heder som polis på spel. I det spelet får Bosch hjälp av sin halvbror Mickey Haller. Något han verkligen behöver. Dessa två historier löper parallellt genom boken och håller på det sättet spänningen uppe enda till slutet. Connelly är en mycket produktiv författare som skriver deckare som är svåra att lägga ifrån sig. Därför är det svårt att säga att någon av hans böcker sticker ut men den här är riktigt bra bok. Jag har aldrig var i Los Angeles men efter alla Connelly böcker så känns det som jag skulle hitta hitta ganska bra där. För att fortsätta dra paralleller till böckerna om Reacher är det Magnus Roosman som läser in den här boken. Det skulle kännas väldigt konstigt om någon annan gestalta Harry Bosch, eller Jack Reacher.

Uppläsare: Magnus Roosmann

Betyg:

Leone Milton – Monstret från Anderna

Det är nästan så att man skäms att erkänna att man är intresserad eller kanske fascinerad av seriemördare. Ett dråp kan ske nästan av misstag. Ett planerat mord kan ske i vrede. Men vad är det som får dessa  män, för det är nästan bara män, att utföra den av mänskligheten betraktat som det värsta brottet om och om igen. Pedro Alonso Lopez, Monstret från Anderna, kan vara världens värsta av dessa. Han har enlig egen utsago mördat över 300 unga flickor i Ecuador, Peru och Colombia under 3 år på 70-talet och det med sina bara händer. 300 flickor på tre år, det är två mord per vecka, i tre år. Det som fick mig att börja lyssna på den här boken är inte att höra snaskiga detaljer om hur han gick till väga att mörda utan varför han gjorde det. Vad får en människa att begå alka dessa avskyvärda brott. Historien berättas av journalisten Leone Milton som är en av de få journalister som har fått intervjua Pedro. Det var ett brev han skrev till Pedro som gav honom möjligheten. Ett väldigt personligt och utlämnande brev. Så parallellt med Pedros hemska historia får vi även i viss mån Leones. Får vi då svar på frågan varför? Både ja och nej, för även om han ger sin förklaring, som i viss mån är begriplig så är handlingarna ändå för grymma för att förstå. Jag är som sagt motvilligt fascinerad och historien är lite annorlunda berättad för att vara en True Crime historia. Att höra hur kallsinnigt Pedro berättar om vissa mord och de bakomliggande orsakerna gör att det går kalla korar på ryggen. Klart värd att lägga fyra timmar på.

Uppläsare : Magnus Schmitz

Betyg:

Andreas Ek – Törst

I den första boken, Raseri, drabbades Sverige av ett utbrott av ett virus som förvandlar vanliga människor till mördarmaskiner. Vi fick följa poliserna Erik och Karin med flera under det första dygnet efter utbrottet. Jag tycket det var illa ställt med Sverige då, men det var bara början. I den här nya boken får vi följa hur livet går från det överraskande kaoset vid utbrottet till någon form av vardag. Det kan ju låta som att serien skulle tappa fart, men icke. För även om boken inte har en röd tråd likt en mordgåta som ska lösas så händer det saker hela tiden. Flera av dom frågor jag hade efter första delen fick sina svar på i den här delen. Bl.a. får vi veta mer om vad som ligger bakom viruset och spridningen. Ludvig Josephsson är en ny bekantskap som uppläsare men gör en stabil uppläsning. Jag är kanske har fallit pladask för ”zombie-genren” men skulle inte tveka att lyssna på fler liknande böcker.

Uppläsare: Ludvig Josephsson

Betyg:

Andreas Ek – Raseri

Jag måste börja med att säga att jag inte brukar lyssna på den här typen av böcker. Det närmaste jag läst tidigare är nog Cujo av Stephen King, och det är nog 30 år sen. Så min inställning när jag började lyssna var nog gubbigt skeptiskt. Men det tog boken snabbt ur mig när dom första ”smittade” började slå till. För det här är en riktigt spännande bok. Efter ett utbrott med ett mycket smittsamt virus förvandlas vanliga och fredliga människor till mördarmaskiner. Med ett ursinnigt raseri ger de sig på ont anade personer.  Vi får följa MMA fightern Pontus, poliserna Erik och Karin i kampen mot dom ”smittade” och jakten att hitta Eriks fru och dotter. Det är en historia om att man är sig själv närmast samtidigt som man är polis med ett uppdrag. För hur beter man dig när medmänniskor blir galna. I en bok som är en dystopi ska man väl inte ställa för många frågor om verklighetsförankring, men jag funderar ändå över hur smittan kunde sprida sig så snabbt och med den stora geografisk spridning. Boken är lite grabbig ibland när vi går den kompletta beteckningen på vapen och bilmodeller, det kunde jag klarar mig utan. Det är ändå bara småsaker i den här fartfyllda bok som är svår att sluta lyssna på. Jag har kanske in blivit frälst på genren, men jag vill gärna veta hur det går för Erik och dom andra så kommer jag att ge mig på den andra delen, Törst, i serien.

Uppläsare: Ludvig Josephsson

Betyg:

Dag Öhrlund – Hollywood, Hollywood – Mitt liv i USA

Dag Öhrlund är en av mina favoritförfattare vad det gäller deckare. Det med serierna om Silfverbielke/Colt och Truut. Ut över dessa han skriver ett antal böcker om brott. Så den här skiljer sig en hel del från dessa, men ändå inte. För det är en skrämmande bok, en bok om hur det är att bo i USA. Det här är en samling av historier som han upplevt när han jobbade som utrikeskorrespondent i Los Angeles i slutet av 80-talet. Jag har aldrig bott i USA och efter den här boken är jag inte ett dugg sugen på det. För även om det hör är ett antal år sen men vet inte om det blivit så mycket bättre. När Öhrlund berättar hur svårt det är att teckna en bil eller hemförsäkring, hur mycket kostar att gå till doktorn utan en sjukförsäkring och hur advokater jobbar får jag kalla kårar på ryggen. Vi må ha ett högt skattetryck och en massa andra problem i Sverige men jag känner inte för att byts, även om solen skiner och det är varmt och skönt i Kalifornien. Men boken innehåller också en hel del roliga och dråpliga historier. Ett minus för att det är ca 30 år sen de utspelade sig men ett plus för att författaren läser boken själv.

Uppläsare: Dag Öhrlund

Betyg:

Mattsson & Hellström – Stay Metal

Jag är uppväxt i en liten mellansvensk stad på 80-talet. På den tiden var livet enkelt, svart eller vitt, man var antingen hårdrockare eller synthare. Själv var jag synthare. Så med det är inte så konstigt att jag skrollade förbi en svart bok med titeln Stay Metal. Men efter ett tips från författaren hamnade den i min bokhylla. Tack för det, för den här boken vill man inte missa. Enköping är en annan mellansvensk småstad, det är världens och kanske hela universums mittpunkt, i alla fall om man frågar Kenny ”Metal” Bladqvist. Enligt honom själv är han gudsgåva till hårdrocken, kvinnorna och mänskligheten, för oss andra är han bara en misslyckad övervintrad rocker. Som ett komplement hans trumiskarriären, som han ser det, kör Metal lastbil och en dag blir han övertalad att ta sig an 18 åriga Lancelot Vik som praktikant. Lance är Metals raka motsats och i smyg under deras långkörningar spelar Lance in deras dialoger, som oftast är monologer av Metal. Dialogen mellan dem påminner lite om den mellan Agne och Svullo på 90 talet, en försynt frågeställare och en bullrig besserwisser. Dessa inspelningar ger Lance sedan ut i podden Stay Metal. Det är upprinnelsen till den här är en rolig men också eftertänksam historia. För under allt buller och vulgärt språk som vår antihjälte häver ur sig så finns det något mer. Ett djup där vänskap, mobbing, religion och kärlek tas upp, ja genom Metals hårdrocksdimmiga filter men ändå. Det är också en beskrivning av småstad vs storstad och nutid vs dåtid.

Jag kommer att tänka på En man som heter Ove när jag lyssnar på den här boken. Det kan till en början vara svårt att se likheterna mellan Ove och Kenny, men dom finns faktiskt. Innerst inne bultar ett stort hjärta i dessa två omaka män.

Jag gillar att bli överraskad av en bok och det blev jag av den här boken. Det finns ingen som kan försvara Metals dåliga människosyn, speciellt vad det gäller hans syn på homosexuella, men hans grabbiga och politiskt inkorrekta språk är ändå väldigt befriande att lyssna på. Alla som är uppväxta i en småstad har nog mött en ”Metal” någon gång och ofta är mycket snack och inte lika mycket verkstad. Så det finns en hel del igenkänning i den här boken.

Sist måste jag berömma Håkan Mattssons inläsningen, underbar. Hans härligt gnällig dialekt påminner om Fredrik Lindström när han levererar Kennys mer än lovligt grabbiga repliker.

Uppläsare: Håkan Mattsson

Betyg:

Håkan Nesser – De vänsterhäntas förening

Jag har full förståelse att alla inte gillar Håkan Nessers sätt att skriva. Det skulle nog kunna beskrivas som klurigt, gubbigt och lite långsamt. Ett talande exempel på just detta skulle kunna vara ”Cash is king, en något ålderstigen monark måhända, men still going strong”. Jag gillar det. Förutom ett stort antal fristående romaner har Nesser skrivit två bokserier. Den mest kända om kommisarie Van Veeteren i Mardam och den andra om Gunnar Barbarotti i Kymlinge. Nu möts dom för första gången. Det är som att Jan Guillou skulle låta Carl Hamilton få möta bröderna Lauritzen. Sin vana trogen har Nesser fått till en komplicerad historia. I det här fallet sträcker den sig över flera decennier och över landsgränser. Med utgångspunkt i den fiktiva staden Mardam som ligger någonstans i nordvästra Europa(tror jag) och med förgreningar till Kymlinge som också är en fiktiv stad men som är placerad i södra Sverige. Jag gillar den här historien som har sitt avstamp i en klubb för ett gäng ganska misslyckade killar som råkar ha det gemensamt att de är vänsterhänta. Att sen få in den sedan länge pensionerade Van Veeteren och Barbarotti i utredningen utan att det känns krystat är också snyggt skrivet. Reine Brynolfsson gör en jättebra inläsning men visst saknar man Nessers gnälliga närkingska. Det här är en av de bästa böckerna från Nesser på många år. I serien om Barbarotti är det bara En helt annan historia som slår den.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg:

Mattias Edvardsson – En helt vanlig familj

Alla familjer har sina hemligheter. I den här boken får vi möta en helt vanlig familj i Lund. Pappa är präst, mamma advokat och deras dotter som är 19 år. De lever ett på ytan lugnt och harmoniskt liv till den dag då dottern Stella blir anhållen för mord. Det här är en väldigt skickligt berättad historia. Den är uppdelad i tre delar. I den första delen är pappa Adam berättaren, vi får händelseförloppet från hans perspektiv. I den andra delen är det dottern Stella och i den sista delen advokaten Ulrika. Det är inte bara berättarperspektivet som byts, även språket ändras. Det är klart att en medelålders präst och en 19 årig ung kvinna inte tänker och resonerar på samma sätt, något som författaren hanterar väldig skickligt. För att understryka det ytterligare så byter man uppläsare. Jag tycker Johanna Lazcanos uppläsning av Stellas del är fantastiskt. Hon fångar denna unga, smarta lite udda kvinna så bra. Förutom att det här är en väldigt spännande historia där vi inte får alla svaren fören i sista meningen så tar boken upp en massa intresserade moraliska frågor. Som t.ex. hur långt är man som förälder villig att gå för att skydda sitt barn, vad är vänskap värt mm. Jag gillar när man blir överraskad, när författare hittar nya och smarta sätt att berätta en historia. Något som Evaldsson verkligen lyckats med. Jag har nästan sträck lyssnat på den här boken, så spännande var den. Det här är en av de bästa böcker jag lyssnar på i år. Spänningsroman när den är som bäst, ljudbok när den är som bäst.

Uppläsare: Magnus Roosmann, Johanna Lazcano, Rebecka Hemse

Betyg:

Bodström & Lampers – Svenska brott: Trippelmordet i Uddevalla

Strax efter kl ett på natten i mars 2015 skjuts tre unga människor ihjäl på en gata i Uddevalla. Två unga män med ett kriminellt register och en ung kvinna som är flickvän till den ene skjutna. Det tar enda till morgonen innan en morgontidig kvinna larmar polisen som drar igång sina undersökningar. Ganska snart riktas intresset mot två bröder som till lika är barndomskamrater till de två skjutna männen. Vi får, som i de andra böckerna i serien Svenska Brott, mycket pedagogiskt följa polisutredningen och rättsprocessen. I alla typer av dokumentärer så måste man titta på vilka som ligger bakom. I det här fallet är en av författarna advokat Thomas Bodström. Det gör att trovärdigheten kring de juridiska frågorna är väldigt hög, men jag tycker det ibland lyser igenom att han ”inte står på polisens sida”. Ja, advokatens roll är väldigt viktig i vårt rättssystem, men det är polisen och åklagaren också. Det här är en spännande och tragisk berättelse om ett antal unga människor i Sverige. Det som slår mig är att det finns en ”undre värld” i en så pass liten stad som Uddevalla.

Uppläsare: Rolf Wrangnert

Betyg:

Leffe Grimwalker – Tick tack, säsong 3

Jag gillar greppet med Storytel originals, en timmes episoder i säsonger som TV serier. Tick tack är en snabb serie i gangster miljö, trots att det är i Stockholm. Jag tycker den första säsongen var outstanding. Den gjorde skäl för namnet Tick Tack med en riktig nedräkning. Det gick man ifrån i säsong 2 och har inte så mycket kvar i den här säsongen. Men det gör den inte sämre. Vår hjälte Niklas blir anklagad för ett antal mord så nu har han inte bara hela Stockholms undre värld efter sig. Efter att massmedia gått ut med namn och bild så är han Sveriges mest jagade man. Som de tidigare säsongerna så är det högt tempo och händelserikt. Finns en tusch av Stig Larsson och fröken Salander, när vi får följa med ner i de djupa mörka delarna av internet. En extra fjäder i hatten för Oskar Skagerbergs inläsning, hans mörka, släpiga och härliga röst är perfekt för den här serien.

Uppläsare: Oskar Skagerberg

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑