Isnatten av Kamilla Oresvärd

Under lucianatten 1989 dör en ung kvinna i en isvak på Värnen. Hon har festat i ett tält med ett antal vänner och efter en utredning pekas en av dessa ut och döms senare mot sitt nekande för att ha dödat henne. Efter en polisinsats 35 år senare i närheten av platsen där flickan dog så får juristen Mona Schiller upp ögonen för fallet. Hon var själv med den ödesdigra lucianatten och börjar nu tvivla på att det är rätt person som har avtjänat straffet för mord.

Men bygden tvekar inte att polisen tog rätt person där för 35 år sen. Så Monas privata utredning ses inte med blida ögon. Och inte nog med det, desto närmare sanningen hon kommer desto farligare blir det för henne.

Det här är den femte delen i serien om Vargön. Jag måste erkänna att jag inte lyssnat på de fyra första. Men det kan vara intressant att se hur väl det går att ta sig in i en serie. I det här fallet hade jag lite problem då jag tyckte det var väldigt många namn och platser jag inte kände till. Det tog ett tag att komma in i boken tyckte jag. 

Annars är det här en klassisk svensk deckare, trots att det inte är en polis i huvudrollen. Vi har en plats, i det här fallet Vargön, och en ett brott i dåtid som kopplas till det som händer i nutid. 

Trots att jag lyssnar på boken mitt i sommaren får jag ändå rysningar när vinterlandskapen kring Värnen målas upp i boken. Även den psykologiska spänningen bidrar till mina rysningar.

Det är, precis som de tidigare böckerna i serien, Marie Richardson som läser. Stabilt, som alltid.

I Isnatten ifrågasättas ett 35 år gammalt mord på en ung kvinna. Kamilla Oresvärd bjuder på ett digert persongalleri den femte delen i serien om Vargön. Det blir en trea i betyg från mig.

Uppläsare: Marie Richardson

Betyg:

Åtel av Inger Scharis

När Charlie Graffs liv fallit samman flyttar hon hem till mamma i sin barndomsby. Att som polis behöva utreda en av samhällets stöttepelare för tjuvjakt på varg är tufft. När stöttepelaren kort efter domen fallit faller offer för ett vådaskott på en jakt börjar Charlie misstänka att händelserna hänger ihop. Under utredningen lär hon känna den före detta främlingslegionären Johan Nijpels. En udda fågeln som också är intresserad av sanningen. 

Boken har två stora huvudroller, Charlie och det lilla samhället. Charlie, eller Charlotte som hon heter, har varit tvungen att flytta hem och möta några av skoltidens plågoandar. Män som fastnar i sina roller de blev tilldelade, eller tog sig under skoltiden. Men skolgångens lekar har här bytts mot jakt. Också en ”lek” där makt och position i gruppen kan praktiseras.

Jag får erkänna att jag inte är speciellt intresserad av jakt, men kan konstatera att det är en bra sysselsättning om man vill komma undan med mord, något som är intressant för en spänningsroman.

Det här är en väldigt mogen debut som är välskriven och med snygga vändningar. Sen tycker jag inte den sticker den inte ut så mycket, trots att författaren slänger in en främlingslegionären för att röra om i byns gryta.

Det är Marie Richardson som med sin trygga röst för historien framåt.

Åtel är Inger Scharis spännande debut om polisen Charlie Graff. En bok om  jakt, svek men framförallt om relationer i ett mindre samhälle. Det blir en trea i betyg.

Uppläsare: Marie Richardson

Betyg:

Killer Queen av Denise Rudberg

Det är 1976 och det efterlängtade kungabröllopet står för dörren. Poliskommissarie Karin ”Kaiser” Johansson är ofrivillig ledighet efter de dramatiska händelserna som ledde till att en nära kollega tog sitt liv. Men efter att en kropp påträffas brutalt mördad i Ryssgraven utanför Kungsängen så blir hon återinsatt i tjänst. Hennes utredning leder via en farlig härva med mörkläggningar och konspirationer hela vägen till den yttersta makten.

I polishusets källare gräver Agneta Thorén vidare i arkivet och tar sig allt större friheter för att kunna stoppa den man hon fruktar mest av allt. Hon hittar politiska samband med Kaisers fall, och poliserna får all anledning att tro att mäktiga krafter vill stoppa utredningen.

Det är en stark trend att bygga spänningsromaner på verkliga händelser nu. En trend jag gillar. Är det sen en duktig författare som Denise Rudberg som håller i pennan blir det riktigt intressant. I det här fallet är det inte uttalat men visst har vi med en uppmärksammad kidnappningshistoria av en minister som det syftas på.

I den första boken i serien, Dancing Queen, tyckte jag författaren försökte lite för mycket med tidsmarkörer för att placera boken i 70-talet. Ett exempel i den här boken är att vi får veta att det kostar 50 kronor att parkera fel. Men jag tycker ändå att hon har tonat ner i den här, vilket jag gillar.

Karaktärerna tycker jag också börjar sätta sig. Både Karin och Agneta blir tydligare, var och en på sitt håll. Kort sagt ett kliv framåt.

Marie Richardson läser tyvärr inte så mycket nu för tiden. Förutom de två böckerna i den här serien så får jag backa till 2017 i min lyssningslista för att hitta hennes namn. Lite synd för hon är duktig.

Denise Rudberg försätter att beskriva det svenska 70-talet i deckarformat. Killer Queen bygger på verkliga händelser vilket jag gillar. Ett kliv uppåt från den första boken och jag delar ut en fyra. 

Uppläsare: Marie Richardson

Betyg:

De 20 bästa ljudboksuppläsarna, enligt mig

När jag nu lyssnat på 1600 böcker så kan det vara läge för en summering. Så varför inte en topplista med de bästa ljudboksuppläsarna, enligt min lista. När jag går igenom min lista kan jag konstatera att jag har lyssnat på nästan 700 olika författare och strax över 350 olika inläsare.

Så om man tittar på vilka uppläsare som har fått högst betyg genom åren så har jag sammanställt en lista nedan. Kriteriet för att få vara med på listan är att jag har lyssnat på minst tre böcker av uppläsaren.

Att hitta Jonas Malmsjö överst på en lista när det handlar om uppläsare i Sverige är kanske inte någon superskräll. Men att ha ett snittbetyg på 4,29 på 75 böcker är mer imponerande. Jämför man det med Viktor Åkerblom så har jag ”bara” lyssnat på fyra böcker med honom. Fyra bra böcker ska säga där en av dom är Shuggie Bain. Sen finns det uppläsare på listan som i princip bara läst in en viss serie, som Niklas Falk som läst in böckerna om Sebastian Bergman som jag gillar.

Uppläsarna med högst medelbetyg

1. Jonas Malmsjö – 4,29(75)
2. Viktor Åkerblom – 4,25(4)
3. Thomas Hanzon – 4,18(11)
4. Niklas Falk – 4,11(9)
4. Peder Falk – 4,11(9)
6. Peter Andersson – 4,09(21)
7. Stefan Sauk – 4,08(68)
8. Björn Bengtsson – 4(12)
8. Björn Granath – 4(6)
8. Niklas Engdahl – 4(4)
8. Alexandra Rapaport – 4(3)
8. Anton Berg – 4(3)
8. Jacob Nordenson – 4(3)
8. Katharina Cohen – 4(3)
8. Maria Samuelsson – 4(3)
8. Ola Rapace – 4(3)
8. Shanti Roney – 4(3)
8. Torbjörn Flygt – 4(3)
19. Lo Kauppi – 3,9(20)
20. Christian Fex – 3,88(9)

Jag väljer sällan böcker efter uppläsaren, men jag tror att listan nedan speglar mina favoriter bättre. I den hittar vi giganter som Magnus Roosmann, Reine Brynolfsson, Katarina Ewerlöf och inte minst nestorn och i mina öron Mr Ljudbok Torsten Wahlund.

Uppläsarna som jag lyssnat mest på

1. Magnus Roosmann – 96(3,76)
2. Reine Brynolfsson – 92(3,79)
3. Katarina Ewerlöf – 81(3,58)
4. Torsten Wahlund – 78(3,15)
5. Jonas Malmsjö – 76(4,29)
6. Stefan Sauk – 68(4,09)
7. Tomas Bolme – 61(3,85)
8. Gunilla Leining – 45(3,64)
9. Fredde Granberg – 33(3,42)
10. Mirja Turestedt – 29(3,72)
11. Mattias Linderoth – 23(3,83)
11. Anna Maria Käll – 23(3,09)
13. Peter Andersson – 21(4,10)
14. Lo Kauppi – 20(3,9)
15. Håkan Nesser – 19(3,42)
16. Per Juhlin – 18(3,56)
17. Martin Wallström – 17(3,53)
17. Marie Richardson – 17(3,29)
19. Mats Eklund – 15(3,27)
19. Niklas Engdahl – 15(3,27)

Precis som när jag listade ljudboksförfattare så innehåller listorna få kvinnor. Det är inget medvetet val från min sida. Jag lyssnar på de böcker jag tycker verkar intressant och det är förlagen och författarna som väljer uppläsare. Sen är min erfarenhet att könet på uppläsaren ofta följer med könet på huvudpersonen i boken. Så med det kan vi konsarera att de spänningsromaner, för det är merpareten av det jag lyssnat på genom åren har övervägande manliga huvudpersoner. Vilket inte är så konstig. Skulle det finnas någon där ute med en liknande lista som lyssnat på Feelgoodböcker är jag övertygad att könsfördelningen skulle vara den omvända.

Klicka på länkarna på uppläsarna för att läsa recensioner jag skrivit om böcker de läst in.

Denise Rudberg – Dancing Queen

Dancing Queen är den deckare som utspelar sig i en helt annan tid än vi är vana vid. En tid som inte känns så längesen när man säger det högt och samtidigt en tid som lika gärna kunde varit medeltiden när man tittar på människosyn och annat. Året är 1976 och det står ett kungabröllop för dörren. Vi får följa två kvinnliga poliser, Karin ”Kaiser” Johansson och Agneta Thorén. Två kvinnor inom polisen som kämpar mot den mansdominerade världen, var och en för sig. Karin på våldsroteln och Agneta med skrivbordstjänst på registercentralen. Karin lyckligt gift med utflugna barn och Agneta ensamstående mor inflyttad från landet. Så olika och så mycket lika i jakten efter korrupta höjdare i samhällets topp.

Det som verkligen sticker ut i den här boken är beskrivningen av tidsandan. Det genomsyrar hela boken i allt från kläder, mat, musik och tv program, allt. I vissa lägen tycker jag det överskuggar själva historien, tyvärr.

Vad det gäller persongalleriet så sticker varken Karin eller Agneta ut i sina personligheter. När man till och med hajar till på en polis med ett sunt och kärleksfullt äktenskap så förstår ni hur lite dom sticker ut. Vilket jag tycker är bra.

Själva historien kretsar kring den stora prostitutionshärvan som hade sina trådar ända upp i regeringen. Även om namn och uttryck är påhittade.

Marie Richardson läser inte in så många böcker nu för tiden, vilket är synd. Jag var tvungen att bläddra tillbaka till 2017 när jag senast lyssnade på något med henne.

Denise Rudberg tar oss med plankstekens och Gula Blends 70-tal. Dancing Queen är en deckare full av tidsmarkörer som jag belönar med en trea i betyg.

Uppläsare: Marie Richardson

Betyg

Stina Jackson – Ödesmark

Stina Jackson är tillbaka efter sin succédebut med Silvervägen. I den nya boken känner vi igen landskapet och människorna som befolkar det, även fast det inte handlar om samma människor. Vi befinner oss i Ödesmark, en liten by utanför Arvidsjaur. Där bor sökande kvinnan Liv hemma hos sin udda pappa Vidar och sin tonårsson Simon. Att dom sticker ut i bygden är inte så konstig, speciellt inte med tanke på att Liv under större delen av sitt liv försökt ta sig från Ödesmark och sin kontrollerande far. Förutom att familjen är udda pratas det mycket på bygden om Vidars stora förmögenhet.
Det här är en spänningsroman i det norrländska inlandet. Det är grannar som inte pratar med varandra, det är kaffeost och myrar. Det är fantastiska skildringar av människor och landskap. Men inte fantastiskt på ett storslaget sätt, det är små små rörelser. Jag tycker det tar lite för lång tid innan själva historien börjar ta fart. Men när den där efter så är man fast. Så jämfört med Silvervägen är det här en tätare historia, speciellt andra halvan. Marie Richardson gör en bra inläsning med sin lite tillbakadragna röst. Den första tanken är annars att det borde vara en norrlänning som skulle läsa den här boken men när jag tänker efter är dom inte så många. Utpräglade dialekter överlag är inte så vanligt.
Vi känner igen landskapet och dess människor i Stina Jacksons uppföljare till Silvervägen. Spänning och miljö ger Ödesmark en klar fyra i betyg.
Uppläsare: Marie Richardson
Betyg:

Ian McEwan – Uppdrag Sweet Tooth

sweettooth

London 1970-tal. I Europa hotar oljekris och kalla kriget kastar sin mörka skugga över västvärlden. Efter Vietnamkriget och i efterdyningarna av den vänstervåg som svept över Europa efter 1968 behöver man en motbild. På MI5:s huvudkontor pågår ett sofistikerat propagandaarbete. Som en del i det har man inlett Operation Sweet Tooth där man genom generösa stipendier rekryterar intet ont anande skönlitterära författare i hopp om att de med sina romaner ska bidra till nämnda motbild. Den unga Serena får som nybliven och oerfaren agent inom MI5 i uppdrag att rekrytera författare till Operation Sweet Tooth. Lotten faller på den unge universitetsläraren Tom som genast nappar på betet. Men snart har Serena och Tom förälskat sig i varandra och inleder ett förhållande. Allteftersom deras kärlek djupnar ställs Serena inför dilemmat att avslöja vem hon egentligen är.

Min kommentar: När jag såg boken går ju tankarna direkt till John Le Carré, speciellt när jag nyligen sett Tinker Tailor Soldier Spy. Jag blev lite lockad att krypa in i den gråa engelska spionvärlden. Men även om allt finns där så blir jag aldrig riktigt fångad av boken. Det kan hända att jag är trög men jag hade svårt att hänga med i alla svängar. Boken hoppar mellan Serenas värld och det hon läser i böcker. Det blir inte bättre av att målet med operationen det kändes lite luddigt. Det är säkert inte otroligt att en stor underrättelsetjänst spenderade pengar på kultur under 70-talet men målet känns ändå inte så trovärdigt. För mig är det så att om man börjar tvivla på trovärdighetet i den här typen av böcker är det svårt att få upp gnistan. Nej det här var ingen bok för mig även om den var välskriven och Marie Richardson gjorde en bra uppläsning.

Uppläsare: Marie Richardson

Betyg:

2

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑