De 20 bästa ljudboksförfattarna, enligt mig

Nu när jag lyssnat på mer än 1600 böcker så kan det vara läge för en summering. Så varför inte en topplista med de bästa ljudboksförfattarna, enligt min lista. När jag går igenom min lista kan jag konstatera att jag har lyssnat på nästan 700 olika författare och strax över 350 olika inläsare.

Så om man tittar på vilka författare som har fått högst betyg genom åren så har jag sammanställt en lista nedan. Kriteriet för att få vara med på listan är att jag har lyssnat på minst tre böcker av författaren. Ibland skriver jag författare tillsammans och då har jag försökt fått med det som en fotnot. Det är två författare som sticker ut, Mattias Edvardsson och Stieg Larsson. Båda har fått femmor för alla böcker jag lyssnat på och har således medelbetyget 5,0 vilket är helt fantastiskt.

Författarna med högst medelbetyg

  1. Mattias Edvardsson – 5,00 (4)
  2. Stieg Larsson – 5,00 (3)
  3. Anders Roslund(Börje Hellström) – 4,67 (12)
  4. Pascal Engman(Johannes Selåker) – 4,63 (8)
  5. Sammy Jeridi – 4,60 (5)
  6. Jeffrey Archer – 4,60 (5)
  7. Dan Brown – 4,57 (7)
  8. Lars Kepler – 4,50 (10)
  9. Erik Lewin – 4,50 (4)
  10. Lena Ebervall, Per E Samulson – 4,43 (7)
  11. Camilla Läckberg – 4,38(8)
  12. Jussi Adler-Olsen – 4,33(6)
  13. Fredrik Backman – 4,33(3)
  14. Peter Nyström, Peter Mohlin – 4,33(3)
  15. Markus Lutteman – 4,29(7)
  16. Kristina Ohlsson – 4,25(12)
  17.  Cilla och Rolf Börjlind – 4,25(8)
  18. Caroline Grimwalker – 4,25(4)
  19. Don Winslow – 4,2(5)
  20.  Peter James – 4,2(5)

Antalet lyssnade böcker inom parantes.

Sneglar man utanför topp 20 listan så hittar man fantastiska författare som Leffe Grimwalker, Jørn Lier Horst, Pernilla Ericson och Cecilia Sahlström. Alla med ett medelbetyg på 4 eller mer.

Det kan också vara intressant att titta på vilka författare jag lyssnat mest på under åren. Den listan toppas av två amerikaner.

  1. Michael Connelly – 36 (3,86)
  2. David Baldacci – 33 (3,82)
  3. Jan Guillou – 30 (3,87)
  4. Dag Öhrlund – 26 (4,04)
  5. Håkan Nesser – 26 (3,50)
  6. Arne Dahl – 18 (3,94)
  7. Dan Buthler – 17 (4,35)
  8. Jo Nesbø – 17 (3,88)
  9. Peter Robinson – 17 (3,71)
  10. Mons Kallentoft – 17 (3,59)
  11. Lee Child – 16 (3,69)
  12. Jørn Lier Horst – 14 (4,00)
  13. Anne Holt – 14 (3,79)
  14. Anders Jallai – 13 (3,92)
  15. Liza Marklund – 13 (3,46)
  16. Anders Roslund – 12 (4,67)
  17. Kristina Ohlsson – 12 (4,25)
  18. Leif GW Persson – 12 (4,00)
  19. Harlan Coben – 12 (3,58)
  20. Kjell Eriksson – 11 (3,09)

Medelbetyget inom parentes.

Jag kan konstatera att båda listorna domineras av manliga författare. Det är inget medvetet val från min sida men historiskt har det varit så att det är fler män som skrivit lite hårdare spänningsromaner som är det jag lyssnar mest på. Något som håller på att ändras men då listan sträcker sig över nästan 25 år så hjälper det inte. Skulle jag lyssnat på Feelgood så skulle troligtvis fördelningen varit den omvända.

Det är naturligtvis svårt att göra en topplista som sträcker sig över nästa 25 år. Visst finns det böcker som jag skulle vilja omvärdera betyget på i efterhand för att boken har åldrats bättre eller sämre. Men samtidig så är det nog ändå mest rättvist att sätta betyget direkt efter man är klar med boken.

Jag är säker på att ni inte håller med mig om allt på listan, men det är ju det som är det fina med litteratur, det är okej att tycka olika.

Peter Robinson – Skuggan av tvivel

Att höra Tomas Bolme läsa en Peter Robinson deckare känns lite som att ta på sig ett par väl ingångna tofflor. Allan Banks och hans kollegor uppe i nordöstra England känns som gamla vänner. Den här boken börjar med en massaker på ett bröllop. Bruden en före detta fotomodell och brudgummen militär. Det går relativt fort att ringa in skytten…..men. Det är detta men som boken bygger på. Som vanligt får man följa med i Banks liv. En reflektion jag gjorde var skillnaden mellan svensk och engelsk inställning till alkohol och bilkörande. Det skulle vara helt uteslutet att skildra att en svensk polis skulle kunna dricka två och sen sätta sig bakom ratten och köra hem.

Det här är en spännande deckare i engelsk lantlig miljö. Det utan att få känslan av Morden i Midsomer. Så har du följt Allan Banks är boken ett måste och har du inte gjort det är det hög tid att börja.

Uppläsare: Tomas Bolme

Betyg:

Bok nr: 1023

Peter Robinson – I mörkrets skugga

7103f69fcadc4e9586dc8819beff7721

När polisinspektör Bill Quinn hittas skjuten med en pil från ett armborst i den rofyllda trådgården till ett vilohem för poliser, kallas DCI Alan Banks in för att sköta utredningen. Eftersom det verkar finns kopplingar till poliskorruption får internutredaren Joanna Passero i uppdrag att följa fallet. Det dröjer inte länge förrän hon börjar ifrågasätta Banks metoder.  Mordet på Reid verkar ha något att göra med försvinnandet av engelskan Rachel Hewitt i Talinn sex år tidigare. Ju mer Banks sätter sig in i fallet, desto mer inser han att han först måste få klarhet i Hewitts försvinnande innan han kan lösa mordet på Quinn. Tillsammans med Passero beger han sig därför till Estland där det snart blir tydligt att någon inte vill att fallet ska klaras upp.  I Eastvale följer samtidigt Banks kollega Annie Cabbot upp andra spår och finner snart kopplingar till människosmuggling och en lånehaj som utnyttjar de mest utsatta individerna i samhället.

Min kommentar: Att träffa Allan Banks igen känns som att träffa en gammal vän som man inte kommer ihåg att man saknar, förrän man ses igen. Peter Robinsson vet hur man blandar bra personbeskrivningar, bra platsbeskrivningar med en spännande historia. Skulle man använda en sliten sport klyscha, Robinson ”har en hög lägsta nivå”. Den klyscha kan man använda om Tomas Bolme som uppläsare också. Peter + Tomas = njutbart och spännande.

Uppläsare: Tomas Bolme

Betyg:

4

Peter Robinson – En förgiftad man

9173486388

Ett sextio år gammalt mord hemsöker Kilnsgate House

Yorkshire Dales är känd för sin naturliga skönhet och förutom de större dalgångarna, som karvades ut ur landskapet av inlandsisen för tusentals år sedan, finns också otaliga, mer eller mindre undanskymda dalar varav flera är obebodda. Kilnsgarthdale är en sådan dal och där uppfördes 1748 Kilnsgate House. En sträng vinternatt 1953 giftmördas husets dåvarande ägare. Mannens fru utpekas som skyldig och avrättas kort därefter genom något så ovanligt som hängning.

Till Kilnsgate House flyttar sextio år senare Chris Lowndes efter att ha rönt stor framgång i Hollywood där han komponerat filmmusik till flertalet prisbelönta storfilmer. Chris har nyligen förlorat sin hustru och flyttar tillbaka till sina hemtrakter i förhoppning om att slå sig till ro och komponera musik vid sin nystämda flygel. Men husets historia lämnar honom inte i fred. Han blir som besatt av att hitta lösningen på den mordgåta som länge nog har hemsökt Kilnsgate House och dess ägare.

Men berättelserna om ”giftmörderskan från Kilnsgate” går isär. När Chris ifrågasätter den officiella versionen öppnar sig nya dörrar i Kilnsgate House, vars labyrintiska inre rymmer nya insikter och sanningar.

Min kommentar: Jag hade inte läst baksides texten innan jag började med boken. Så jag hade ställt in mig på en återträff med Alan Banks, men icke sa nicke. Men när den lilla besvikelsen lagt sig så visade det sig vara en riktigt spännande bok. Jag börjar annars bli lite trött på deckarkonceptet gammalt-mord-kopplingar-till-nutid-allt-knyts-ihop-på-slutet. Men Robinson lyckas återigen blåsa trovärdighet i sina karaktärer. Det finns till och med en viss tjusning i att Chris inte har rätt i alla lägen. En mycket lyssningsvärd bok där Tomas Bolme gör en bra uppläsning.

Uppläsare: Tomas Bolme
Betyg:

4

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑