Dag Öhrlund – Där korparna skriker

En ung rik kvinna försvinner i Stockholm. Ett fall som hamnar på Truut, Herrera och Kahns bord. Men det är inte alltid handlingen utan vad Truut hittar på som är den stora behållningen i Truutböckerna. I den här boken har tex polisledningen köpt in kinesiska elbilar. Alla som känner sin Truut vet ju det inte är en match-in-heaven. Det är ju så böckerna i serien till mångt och mycket är uppbyggda, Ewert ställs inför en massa av dom saker han föraktar eller iallafall ogillar. Ibland ändrar han uppfattning men oftast fortsätter han att ogilla företeelsen, som med dom kinesiska elbilarna.
Jag tycker Dag Öhrlund är en av sveriges bästa deckarförfattare. Han har ett driv i sitt språk och har under åren tagit fram riktigt intressanta karaktärer som Silfverbielke och Truut. Men precis som med Silfverbielkeböckerna så tycker jag att det blev lite för mycket av det goda, eller onda, på slutet av serien. Nu tycker jag böckerna om Ewert Truut är påväg dit. Så för min det får Öhrlund gärna börja på en ny serie. Missförstå mig rätt, jag vill ha mer av Dag Öhrlund och hans drivna språk.
Så måste jag ta upp elefanten i rummet, det faktum att det inte är Stefan Sauk som läser boken. Att populära uppläsare blir en trång sektor får vi nog vänja oss med är jag rädd. För det är en klasskillnad mellan Öhrlund och Sauk när det kommer till uppläsning tycker jag. Att läsa med olika röster för olika karaktärer är en konst, något som gör att dom populära uppläsarna kan bli en bristvara.
Dag Öhrlund är tillbaka med den åttonde boken om den truligs kriminalkomisarien Ewert Truut. Trots ett driv i språket i Där korparna skriker tycker jag serien börjar trampa vatten. Så jag kan inte ge den mer än en trea i betyg.
Uppläsare: Dag Öhrlund
Betyg

Jonas Jonasson – Profeten och Idioten

Den inte fullt begåvade Johan har precis släppt av sin bror Fredrik på Arlanda med den nyinköpta husbilen, som han egentligen inte kan köra. På vägen där ifrån så råkar han köra på den självlärda astrofysikern Petras husvagn. Petra och Johan, eller Profeten och Idioten slår följe och efter en felkörning råkar hamna hos änkan och internetfenomen Agnes. Denna omaka trio ger sig sen ut på en roadtrip genom Europa och senare världen. På den möter dom allt från en dansk gödselexpert till Barack Obama.
Känns receptet igen? Ja, tyvärr. Det är lite för mycket hundraåringen över den här boken tycker jag. Precis som i hundraåringen så får huvudpersonerna träffa en massa kända personer och vara med i historiska händelser. Jag tycker dock att det är lite för mycket konstigheter för att man ska smälta allt. Men med det sagt så är det underhållande bok.

Jag tycker det känns som Jonas Jonasson har tagit receptet till Hundraåringen och skrivit Profeten och Idioten. Ja det är lättsmält, underhållande och roligt men det blir inte mer än en lättuggad trea i betyg från mig.
Uppläsare: Stefan Sauk
Betyg:

Mikael Strömberg – Pestkung

För någon vecka sen var jag på en bokrelease. Där träffade jag en man som började berätta om sin nya bok.
Då den handlade om något övernaturligt/oförklarligt så var mitt intresse rätt svalt till en början. Men efterhand så växte min nyfikenhet. Vet inte om det var hans passion för historien eller namedroppande som Fredrik Strage och Jack Werner som var det som fångade mitt intresse. Just Jack Werner och hans bok Jag skiter att det är fejk men det är förjävligt ändå gillade jag skarpt.
Så sagt och gjort kastade jag mig över boken. Historien är berättad dom en grävande dokumentär där vi får följa författaren, Fredrik och Jacks jakt på fenomenet Pestkung. Då jag som sagt inte är speciellt intresserad av det övernaturliga så krävs något extra för att hålla upp trovärdigheten hos en gubbig skeptiker som mig. Det löser Strömberg med sättet att berätta och just att de är de tre berättarperspektiven som själva läser in sina delar.
Det går inte att berätta så mycket om bokens handling, för att inte spoila något. Men jag gillar böcker som är anordna, den här boken är verkligen anordna.
För mig behöver en historia inte vara sann men den behöver vara trovärdig. Mikael Strömbergs Pestkung är något så ovanligt som en osannolik historia som känns trovärdigt…eller. Hur som helst är den väl värd sin mystiska tre i betyg.
Uppläsare: Mikael Strömberg, Jack Werner, Fredrik Strage
Betyg:

Åsa-Helena Borkesand – Världens vackraste brott

Som ljudboksbloggare får man lite då och då ”tips” från författare. Något jag alltid uppskattar. Det gör ofta att jag provar böcker jag annars inte skulle lyssna på. Världens vackraste brott kvalar in i den kategorin. En fin berättelse om en liten familjs toppar och dalar på livets väg. Familjen består av Linn, Micke och sonen Elias. Vi får följa Elias uppväxt ur mamma Linns ögon. Det är inte speciellt svårt att känna sympati för den lilla familjen. Att förstå våndan hos Linn när Elias liv inte alltid går på räls med sin lugna trygga man Micke vid sin sida. Då det är en självbiografisk berättelse så får den en dimension till. Samtidigt är det svårt att ha synpunkter på själva berättelsen. Jag kan dock tycka att vissa dialoger är lite styltiga. Men det vägs upp av att Åsa-Helena läser boken själv. Något jag ofta tycker är ett plus. Ett extra plus i kanten för bokens kluriga titel.
Världens vackraste brott är en fin berättelse av Åsa-Helena Borkesand. Denna självbiografisk historia om en lite familjs med och motgångar belönas med en trea av mig.
Uppläsare: Åsa-Helena Borkesand
Betyg:

Hillary Rodham Clinton, Louise Penny – I terrorns grepp

Jag gillar politiska thrillers, gärna på hög politisk nivå. Vita huset med insikt av någon som bott och verkat där är riktigt bra förutsättningar. En ny president tar över efter en president som kört landet i diket och tagit utrikespolitiskt tagit en del kontroversiella beslut. Känns igen på något sätt. När det börjar ske ett antal terrordåd i Europa får utrikesminister Ellen Adams det hett om öronen. Det blir inte mindre hett när det visar sig att hennes son är inblandad.
Det är klart att boken får en annan tyngd när det kommer till inblick om vad som händer i den innersta kretsen som styr USA när Hillary Clinton är en av medförfattarna. Samtidigt så är det en uppdiktad historia. Jag tycker historien är spännande och i stora delar trovärdig. Speciellt gillar jag försöken att efterlikna fiktionen som om Trump varit president i boken. Men trots eller just för att Hillary är en av författarna så hänger jag upp mig på ett par saker som drar ner trovärdigheten. Det gäller både inblandning av administrativ personal, nära anhöriga och interna läckor. Jag menar inte att det inte förekommer eller att det inte kan behövas lite fantasi för storyn. Sen var boken lite i längsta laget.
I terrorns grepp är en politisk thriller på högsta nivå. Men trots att den är skriven av Hillary Rodham Clinton och Louise Penny och att den är spännande är det något jag saknar. Blir bara en trea i min bok.
Uppläsare: Katarina Ewerlöf
Betyg:

Jan Guillou – Den som dödar helvetets änglar

För något år sen gick Guillou i mål med sin serie om det stora århundradet. Så därför var jag lite extra spänd på vad som komma skulle efter det. Och svaret blev någon sorts fortsättning. Vi får en berättelse berättad från Erik Pontis
horisont. Att Ponti har många gemensamma drag Guillou själv har inte varit någon hemlighet och det är något som verkligen förstärks i den här boken. Det gör att boken blir väldigt politiskt. Boken ger känslan att Guillou sitter och berättar om sin samtid med en krydda med Hamilton. Ja det finns en historia om hur Ponti och Hamilton hjälper en gammal dam men annars är det mest lösryckta betraktelser från vår samtid. Allt från pandemin, bokbranschen till storpolitik.
Nja, jag fick inget grepp om den här historien. Det känns som ett desperat försök att krama ut det sista av hans karaktärer. Nu hörde jag att det ska vara början på en serie med Ponti och Hamilton. Vi får väl hoppas att nästa bok får en bättre form, en historia som håller ihop bättre. På plussidan är Tomas Bolmes trygga fina röst i uppläsningen.
Jan Guillou har börjat på en ny serie med sin pensionsmässiga karaktärer Ponti och Hamilton. Tyvärr tycker jag Den som dödar helvetets änglar inte håller måttet med sin rörighet. Blir bara en trea från mig.
Uppläsare: Tomas Bolme

Betyg:

Mats Samuelsson – Glimmer

Oj det här var en ovanlig bok. Visst kan man ana det när man läser baksidestexten men jag blev ändå överraskad. Vi får följa ett antal olika personer i olika där varje person har sin egen drivkraft. En av dom är Gustav Stråle som titulerar sig själv beteendedesigner. Lägg till en rasbiologisk forskare i Uppsala och en idrottsledare i det forna Östtyskland. Alla historier berättade med sin tids glasögon på. Jag har funderat på vad dessa tre har gemensamt. En uppenbar sak är att det dom sysslar med inte är helt politiskt korrekt med våra ögon idag. Men det som är slående är deras övertygelse att dom gör rätt. Då historierna är så olika så känns boken lite spretig. Jag blev lite lika fångad av den här boken som jag blev av Samuelssons första bok Hatten, men vill du bryta av med en annorlunda bok är det bara att köra. Det är alltid intressant när författaren själv läser.
Mats Samuelsson är tillbaka med en novellsamling. I Glimmer får vi följa drivkraften hos tre olika personer i olika tidsperioder. Annorlunda, spretig och intressant. Blir en trea i betyg.
Uppläsare: Mats Samuelsson
Betyg:

David Lagercrantz – Obscuritas

Det har gått några år sen Millenniumböckerna men nu är David Lagercrantz tillbaka. Tillbaka med en ny, egen serie. Ett mord på en fotbollsdomare sker utanför Stockholm. En person blir snabbt häktad och allt ser klappat och klart ut. En av dom som tvivlar på den lösningen är polisen Micaela Vargas. I samband med det träffar hon professorn Hans Rekke. Så det något udda paret med en ung polis från Husby och en äldre professor från Östermalm utgör kärnan i den här boken. Berättelsen tar oss ut i världen genom flera olika kulturer.
Jag måste erkänna att det är en bok jag har sett mycket framemot. Mina känslor är lite blandade efter att jag är klar med boken. Ja, han skriver fantastiskt, ja det är ett intressant persongalleri, ja det är en spännande handling. Så vad klagar jag då på? Det saknas något och jag har i ett dygn försökt sätta fingret på vad det är och inte riktigt lyckats veta var jag ska sätta ner mitt finger. Men då det här är den första delen i en serie så har jag inte gett upp utan kommer kasta mig över nästa bok på samma sätt som jag kasta mig över den här boken.
David Lagercrantz är tillbaka Obscuritas som är den första boken i en serie. Boken är spännande, välskriven och….. men. För det finns ett men. Jag tycker det saknas något så blir en trea i betyg.
Uppläsare: Gunilla Leining
Betyg:

Dag Öhrlund – Dom meddelas redan i natt

Vi har redan kommit fram till den tredje boken om domaren Suzanne Eriks. För mig känns det fortfarande som den nya serien. Jag har inte riktigt kommit in i den än. Ja, Eriks vill rensa upp i Sverige. Rensa upp dom som hon stör sig på på ett eller annat sätt. Det kan vara högt i form av våldsmän och sexualförbrytare och lågt i form av kollegor som fiser. Till din hjälp så fortsätter hon att tvinga väninnan och prästen Jessica. Detta omaka och på pappret oförvitliga par begår det ena mordet, brottet övergreppet efter det andra. Visst finns det en handling i boken. Men till slut känns det bara som Öhrlund staplar vålds och sexhandlingar på varandra. Det är tur att Öhrlund skriver så bra annars skulle boken falla ganska platt.
I Dom meddelas redan i natt möter vi för tredje gången psykopaten och domaren Suzanne Eriks. Jag tycker det är tur att Dag Öhrlund skriver så bra, annars skulle boken falla platt. Blir en trea i betyg.
Uppläsare: Anna Maria Käll
Betyg:

Lee Child, Andrew Child – Vaktposten

Lee Child är framme vid bok nummer 25 om sin fd. militärpolis Jack Reacher. Som vanlig börjar boken med att Reacher kliver av bussen i en anonym småstad någonstans i USA och som vanlig blir han indragen i någonting. Den här gången är det en kidnappning IT kille han lyckas förhindra men blir som vanlig indragen i något större. Grundstoryn är att den lilla staden sedan någon vecka är utsatt för en cyberattack där IT killen är ansvarig.

En av dom saker jag hakat upp mig på i de senaste böckerna är Reatchers dåliga teknikkunskap, en okunskap på gränsen till förakt. Ja han är lite äldre men att använda en mobiltelefon idag kräver inte en ingenjörsexamen. Det göra att det krockar en hel del när temat i boken är dataintrång och cyberattacker. Sen är det som vanlig en spännande och välskriven bok. Jag kan inte rå för att jag blir imponerad när Reacher genom att skrämma fyra eller fem motståndare i en uppgörelse bara genom att berätta hur han kommer att göra dom illa. Det i kombination med hans förmåga att lösa problem gör honom till en litterär superhjälte för mig.

Men det här är en av de sämre böckerna i serien. Historien med det utslagna datasystemet i staden håller inte och då hjälper inte ens Reatchers superkrafter för att rädda det hela.

Lee Child har kommit fram till den 25:e boken om Jack Reacher. Tyvärr tycker jag Vaktposten är en av de sämre i serien. Även om huvudpersonen är lika bra som vanlig känns historien inte trovärdig, tyvärr bara en trea i betyg.

Uppläsare: Magnus Roosman

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑