En ung rik kvinna försvinner i Stockholm. Ett fall som hamnar på Truut, Herrera och Kahns bord. Men det är inte alltid handlingen utan vad Truut hittar på som är den stora behållningen i Truutböckerna. I den här boken har tex polisledningen köpt in kinesiska elbilar. Alla som känner sin Truut vet ju det inte är en match-in-heaven. Det är ju så böckerna i serien till mångt och mycket är uppbyggda, Ewert ställs inför en massa av dom saker han föraktar eller iallafall ogillar. Ibland ändrar han uppfattning men oftast fortsätter han att ogilla företeelsen, som med dom kinesiska elbilarna.
Jag tycker Dag Öhrlund är en av sveriges bästa deckarförfattare. Han har ett driv i sitt språk och har under åren tagit fram riktigt intressanta karaktärer som Silfverbielke och Truut. Men precis som med Silfverbielkeböckerna så tycker jag att det blev lite för mycket av det goda, eller onda, på slutet av serien. Nu tycker jag böckerna om Ewert Truut är påväg dit. Så för min det får Öhrlund gärna börja på en ny serie. Missförstå mig rätt, jag vill ha mer av Dag Öhrlund och hans drivna språk.
Så måste jag ta upp elefanten i rummet, det faktum att det inte är Stefan Sauk som läser boken. Att populära uppläsare blir en trång sektor får vi nog vänja oss med är jag rädd. För det är en klasskillnad mellan Öhrlund och Sauk när det kommer till uppläsning tycker jag. Att läsa med olika röster för olika karaktärer är en konst, något som gör att dom populära uppläsarna kan bli en bristvara.
Dag Öhrlund är tillbaka med den åttonde boken om den truligs kriminalkomisarien Ewert Truut. Trots ett driv i språket i Där korparna skriker tycker jag serien börjar trampa vatten. Så jag kan inte ge den mer än en trea i betyg.
Uppläsare: Dag Öhrlund
Betyg
ljudboksbloggen.com 
Kommentera