Etikett: Betyg 3

David Lagercrantz – Memoria

Claire dog för 14 år sen, en död hennes make Samuel vägrar acceptera. När han får syn på en kvinna som liknar Claire på ett semesterfoton från Venedig väcks hans hopp igen. Med kortet som bevis tar han kontakt med Hans Rekke och Micaela Vargas som har väldigt svårt att tro på historien. Men sakta men säkert trillar pusselbitar på plats som gör historien åtminstone sannolik. Något som väcker plågsamma minnen för Rekke.

Parallellt med den historien träffar Rekkes dotter Julia en ny pojkvän. Något on för allt i världen vill hålla hemligt. Vargas har sina utmaningar, där det som vanligt kretsar en hel del kring hennes struliga bror. Men det är något hon lärt sig att leva med.

Allt detta leder hela tiden tillbaka till en person, Rekkes stora fiende i ungdomen Gabor Morovia.

Det här är en spännande deckare där vi fördjupar bekantskapen med det udda paret Rekke och Vargas. En lätt psykotisk professor som bor och lever på fina Östermalm och den unga polisassistenten från förorten.

Historien rör sig mellan nutid och 90-talets bankkris. En massa politik, underrättelsetjänster, kors och tvärs genom Europa. Ni hör, allt som jag gillar. Därför blir jag nästan förbannad på mig själv att jag inte rycks med och slukas av den här boken.

En mer förbannad blir jag efter som jag verkligen gillar David Lagercrantz böcker. Tror jag lyssnat på alla sedan Stjärnfall för över 20 år sen.

Att Reine Brynolfsson ska läsa den här boken är en självklarhet. Möjligtvis skulle Roosmann kunna bära upp Rekke, men Brynolfsson gör den perfekt.

Memoria är den andra boken i serien om Rekke och Vargas. Trots att den har alla ingredienser i historien och det är David Lagercrantz som berättar den så är det något som inte riktigt hugger tag i mig. Det blir en tre i betyg.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg:

0

Sofia Löfgren – Här slutar allmän väg

Cassandra Carlén driver en framgångsrik mediabyrån i Stockholm. Samtidigt när hon en författardröm. När hennes mormor går bort behöver hon åka till Dalarna och restaurera hennes hus innan försäljningen. Där möter hon inte bara sin trasiga familj utan också ungdomskärleken Morgan.

Det är ju lite kul att dela efternamn med bokens huvudperson Cassandra. Förutom efternamnet så jobbar vi båda med media, men där tar nog likheterna slut. Jag kan inte riktigt känna igen mig i Cassandras ibland lite lynniga humör. Samtidigt så gillar man henne och hennes driv. Jag vurmar ju ofta om dom snälla och goda karaktärerna. Där är Morgan just den reko mannen. Det är en typ av karaktärer som inte är helt lätt att mejsla fram då gränsen mellan reko/snäll och mesig/töntig är hårfin. Jag tycker att Morgan håller sig på rätt sida gränsen.

Så tycker jag att den här historien har väldigt fina miljöbelastningar. Jag har inga problem att förflytta mig till Dalarnas skogar där vägen tar slut. Vi får vara med och fira både midsommar och spelmansstämma.

Med risk för att framstå som den gråa gubbe jag faktiskt är så roas jag inte så mycket av förvecklingarna och missförstånden som uppkommer när två vuxna människor håller på att bli kära. Om det beror på att jag aldrig riktigt varit med om det vet jag inte. Jag träffade min fru för över 30 år sen i en tid då dating inte var uppfunnet. Nu är det ju just dom förvecklingarna och missförstånden som är nyckeln i feelgoodböcker, jag vet. Något som gör att jag möjligtvis går miste om eller inte tar till mig alla delar så som författaren tänk det. Men det är ju mitt problem och ingen annans. Samtidigt så är ändå en bok en bok och ska bedöma utifrån det.

Här slutar allmän väg är en feelgood i dalamiljö. Sofia Löfgren blandar grönsaksodling, känslor, hemligheter och humor och resultatet belönar jag med en fin faluröd tre i betyg.

Uppläsare Anja Lundqvist

Betyg

0

Peter Johansson – Det vita spöket

Elin har dragit sig tillbaka efter det otäcka som hände under påskhelgen. Tillflykten har gått till Thailand där hon lagt ner stjäl och hjärta i att bli bäst på Thaiboxning. Polisen Eric blir överfallen i sitt hem som gör att han blir sjukskriven samtidigt som han blir att fall hos internutredningen. Under sjukskrivningen bestämmer han sig för att åka till Thailand för att leta rätt på Elin.

Samtidigt så sitter gangsterrappare Mohammad på kåken där hans musik går bättre än någonsin.Det är spelplanen för uppföljaren till Och sen så är jag död. Precis som i den första boken om Elin är det full fart som gäller.

Jag tycker Johansson har utvecklat språket i den här boken. Det har blivit mer konsekvent och lite mindre av förortssvenska när de karaktärerna ska gestaltats. De korta inäggen med kolon, inte för att det hörs i ljudboken, som tex Läge:skarpt, är snyggt.

Sen stör jag mig på den dåliga människosynen hos karaktärerna i den här boken. Det är få böcker där jag inte kan känna sympati men en enda karaktär. Visst har alla människor både goda och onda sidor, och i en bok om gangsters så överväger ofta dom onda. Men denna frossa i sexism, homofobi och rasism gör mig illa till mods. Ta poliserna vi möter i den här boken. Jag är övertygad om att det finns rasism inom polisen precis som de flesta yrkesgrupper men att vi har oturen att bara möta dessa i den här boken är synd. Sen har vi synen på kvinnor bland bokens karaktärer…nä, den är verkligen inte bra. Så ur den synvinkeln är det här en Feelbad bok. Det är mycket möjligt att jag blivit mer känslig med åren, men observera att det är de uppdiktade karaktärernas karaktär jag stör mig på, inte historien eller författaren.

Men med det sagt så är det en bok med bra driv och spännande vändningar. Jag gillar att vi vidgar vyerna och rör oss utanför Stockholm.

Det var i den första boken i serien jag lärde känna Lars Winclairs härliga stämma och uppläsningen i den här boken är minst lika bra.

Det vita spöket är andra delen om Elin Strand. Peter Johanssons bok välskriven, fartfylld och rå. Kanske lite i råaste laget för min smak. Men en stark och stentuff tre blir betyget.

Uppläsare: Lars Winclair

Betyg

0

Dag Öhrlund – Eldstorm

En kvinnlig politiker tillsammans med sin son hittas innebrända i en lägenhet. En folkpartistisk politiker som Ewert Truut på sitt gammalmodiga sätt etiketterar henne när han får fallet på sitt bord. Förutom, brand- och politikerspåret så lämnas även en lapp som lägger till satanistspåret. Så trots Ewert och hans lilla grupp har trådar att dra i går det trögt.

Det här är den nionde boken om den gammalmodiga, truliga men väldigt duktiga kommissarien Ewert Truut. Det är runt honom allt i serien snurrar. Sen så ser författaren till att utsättas honom för alla sina fördomar som miljöpartister, ickebinära, elbilar, homosexuella och mediokra deckarförfattare. Att Ewert ska vara gubbig och inte hänga med din tid ingår i hans karaktär. Men välden han lever i borde ju ändå vara 2023. Ta exemplet att en karaktär i boken driver en liten resebyrå och åker runt och provbor hotell för att kolla att dom håller måttet. Finns den typen av resebyråer kvar?

Jag vet att det är en väldigt populär serie och jag påpekade redan efter förra boken att serien börjar tappa fart. Så för min del så få kommisarie Truut gärna gå i pension nu och ägna sig åt sina djur och nära och kära. Inte för att Öhrlund på något sätt skriver dåligt, utan för att skivan börjar haka upp sig. Utbrotten på elbilar och andra nymodigheter är redan gjort.

Att det är författaren som läser in boken var en stor sak i förra boken när det byttes från Stefan Sauk, något som känns helt naturligt nu.

I Eldstorm, den nionde boken om den gubbiga kommisarie Truut jagar han en mordbrännare. Jag tycker serien börjar trampa vatten och skulle gärna se Dag Öhrlund börja på en ny serie. Men då språket är bra och historien har driv så blir betyget en trea.

Uppläsare: Dag Öhrlund

Betyg:

0

Lina Areklew – Ur askan

Fredrik Fröding är en överlevare trots alla motgångar i livet. Han överlevde Estoniakatastrofen när hela hans familj inte gjorde det. Eller? Han tror eller hoppas att även hans bror överlevt. Så när han en dag tror sig se sin bror utanför ett hotell i Stockholm kan han inte släppa det. Något som gör att han följer efter hotelldirektören när han lämnar hotellet vid midsommar. Resan blir något längre än han tänkt sig, nämligen till Ulvön utanför Örnsköldsvik. Väl framme blir Fredriks minnesbilder lite dimmiga. Det är inte så bra då ett mord sker på hotellet han tar in på.

I Örnsköldsvik jobbar Sofia Hjortén som polis. Efter några år i Stockholm är hon tillbaka i sin hemstad. Hon får mordet på hotellet på sitt bord och möter då Fredrik som hon haft en affär med i Stockholm för länge sen.

Det här är en klassisk svensk deckare. Den har persongalleriet, den har den lokala förankringen och den har kopplingar bakåt i tiden. Det är ett recept som har fungerat sen Camilla Läckbergs tidiga böcker och fungerar än idag. Det finns dock en risk att om man inte vågar tillsätta något nytt så kan känslan bli att man ätit rätten tidigare. I den här boken tycker jag Fredrik och hans problem med sig själv är den extra kryddan, om nu någons psykiska problem kan vara något positivt. Det gör t.ex. den spontana resan från Stockholm till Örnsköldsvik trovärdig som är en av nycklarna till historien.

Lina Areklews Ur askan är den första boken i Ulvöserien. En klassisk deckare i Maria Wern-stil som jag belönar med en fin tre i betyg.

Uppläsare: Mirja Turestedt

Betyg:

0

Mats Strandberg – Konferensen

Vi har alla varit på konferenser. Dom kan vara inspirerande och givande men också långtråkiga och katastrofdåliga. Då kan man fundera hur man ska överleva. Deltagarna i Mats Strandbergs bok Konferensen tänker också tanken om hur man ska överleva. I deras fall är tanken mer bokstavlig än min bildliga tanke.

Kommunens exploateringsenhet är på konferens vid Kolarsjöns stugby. En anläggning långt från kontorets stress, precis som det ska vara. De är där för att sjösätta ett av kommunens viktigaste men också mest kontroversiella projekt. Det deltagarna inte vet att de är bevakade och när dagens konferenspass är slut väntar en blodig hämnd. Något som gör att kollegorna måste se bortom titlar och andra jobbrelaterade kopplingar. Nu är det teambuildning på riktigt, allt för att överleva.

Jag är inte mycket för skräck i varken film eller bokform, samtidig är det här något mer. Vi får lära känna enhetens anställda med alla dess styrkor och svagheter. Det finns en igenkänning i ”han som dricker lite för mycket” och ”hon som går och lägger sig lite för tidigt för att det är en dag imorgon också” osv. Mats Strandberg har ett öga att fånga detta och göra vardag till spänning.

Visst har man funderat hur man ska överleva en konferens ibland. Men i Mats Strandberg Konferensen är den frågan inte bildlig. Det här är något så ovanligt som en spännande splatterfilm i bokform som jag belönar med en trea i betyg.

Uppläsare: Johan Ehn

Betyg

1

Jan Guillou- Eventuellt uppsåt-att döda ortens gangsters

Firma Ponti & Hamilton är tillbaka. Pensionärerna Erik och Carl ska åter igen rädda världen. Den här gången andra pensionärer som blir lurade av förortsgäng. Det gör dom genom att sabotera bedragarnas datorer och telefoner. Ja, nu är det ju så att den ena av dom Erik, precis fått en sk smartphone. Så han kan inte bidra med så mycket i just den delen.

När Ryssland invaderar Ukraina ändras förutsättningarna då den före detta underrättelseofficern Carl Hamilton blir inkallad till tjänstgöring igen. Det gör att deras hobbyprojekt får oanade möjligheter till avancerade tekniska lösningar. Vilket dom utnyttjar.

Det här är ett väldigt märkligt universum. Erik Ponti, alias Jan Guillou, är huvudperson. En karaktär som vi fått följa sedan Onskan. Sen har han dykt upp i både Coq Rouge och Brobyggarserien. Inget konstigt med det. I den här boken serien så lägger Guillou in så många detaljer från sitt liv idag i Pontis liv, allt från medverkande i Filip och Fredriks Alla mot alla till krönikor i Aftonbladet. Lägg sen till att Ponti/Guillou umgås med superhjälten Hamilton, som i den här boken blir inkallad för att sätta upp ett avancerat cyberförsvar mot ryska attacker. Men det skruvade är inte slut där. För herrarnas hobbyprojekt går ut på att bekämpa/lösa gängkriminalitet i Sveriges förorter.

I allt så drar firma Ponti/Hamilton en massa smarta slutsatser som att Putin förlorade kriget efter tre dagar mm. Slutsatser som är betydligt lättare att dra efter ett år än efter tre dagar. Men vi som lyssnare ska förstå att dessa slutsatser dras under våren 2022. Allt detta samtidigt som man vill att det hela ska kännas trovärdigt. Jag får inte ihop det.

Med allt detta sagt så måste jag ändå säga att boken är både underhållande och välskriven. Samtidigt så underlättar det om man lyssnar på det mesta Guillou skrivit, då det flyger referenser till både DG och Lauritzen.

Det är tur att vi får Tomas Bolme som ciceron genom allt detta. Det gör mig trygg i all förvirring.

Jag blir inte klok på Jan Guillou nya bok Eventuellt uppsåt. Den är underhållande, tar upp aktuell händelser som jag gillar samtidigt som jag sitter och irriterar mig på hans självgodhet och besserwisser stil. Det får bli en tre i betyg, men jag är långt ifrån säker.

Uppläsare: Tomas Bolme

Betyg

0

Jessica Springfeldt Råket – Irena och jag – vänskap på liv och död

På ytan lever Jessica det perfekta livet. Man, två barn och fint hus. Men bakom den perfekta fasaden ser det sämre ut. Hennes man är inte snäll mot henne. Det är i det skedet i livet hon av en slump träffar Irina. Om Jessica inte har det så bra så har Irina det värre. Hon är på rymmen från den ryska maffian.

Mot alla odds uppstår vänskap mellan de två kvinnorna. Djup och innerligt vänskap. Vänskap på liv och död som undertiteln skvallra om.

Det här är en biografi om vänskap. Men det är också en tidsskildring av det svenska 90-talet. En tid innan internet och då Vattenfestivalen var sommarens höjdpunkt. Var mitt 90-tal och det gillar man ju.

Ja det är en otrolig och fin historia. Men hur småsint det än låter så är det något som saknas. Ja, det är ett eller egentligen två livsöden som återberättas så hur kan det då saknas något. Det är en invändning som blir problematiskt när det är en biografi. Det går ju inte att tycka att historien skulle vara bättre om då den beskriver ett livsöde. Så min invändning bygger då troligtvis mer på förväntningar. Jag var på Storytels presskonferens för någon månad sen där ä dom presenterade vårens nyheter och då var Irina och jag med som en av nyheterna. Jessica framträdande på scenen var den som gjorde mig nyfiken.

Irina och jag av Jessica Springfeldt Råket är en berättelse om vänskap. Den är varm, tragisk, fin och genererar en tre i betyg från mig.

Uppläsare: Jessica Springfeldt Råket

Betyg:

0

Oscar Jonsson – Hotet från Ryssland

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion på Ukraina. Men kom det verkligen som en blixt från klar himmel? Nej, säger författaren, doktorn i krigsvetenskap och forskaren på försvarshögskolan Oscar Jonsson.

Vi var en hel västvärld som stod och tittade på när Ryssland relativt odramatiskt intog Krim 2014. Är det en pusselbit i vad som händer i övriga Ukraina nu? Den här boken har gett mig en betydlig större förståelse till varför Putin gör som han gör. En av dom största misstagen vi i väst gör att vi använder vår egen måttstock när vi ska jämför och bedöma Putin och Ryssland.

För hotet från Ryssland är inte bara militärt. Det handlar i lika stor grad om pengar och information. Att vi sett ryska pengar ta sig fram i affärsvärlden och i sportens värld. London och fotbollslaget Chelsea är lysande, eller skrämmande, exempel. När det kommer till information är listan kanske både längre och än mer skrämmande. I den här boken pratar man in om Ryssland påverkade det amerikanska presidentvalet 2016 utan hur. Att Putin till och med lyckades påverka ett demokratiskt val hos sin största motståndare gör mig väldigt rädd. Att påverka med information i dagens digitala samhälle handlar mycket om resurser. Något Ryssland sett till att skaffa sig på det området. Ryska trollfabriker finns och är ett relativt billigt vapen i den moderna krigsföringen. Boken ger exempel på hur de gått tillväga mot bl.a. Sverige.

Ja, det kalla kriget är över, men det vi har nu kanske är ännu värre. Men boken beskriver inte bara ett domedagsscenario. Genom att förklara bakomliggande orsaker blir det lättare för oss som inte är experter att förstå. Och på det sättet lättare tygla rädslan.

Den 24 februari 2022 går Putin in i Ukraina. Experten Oscar Jonsson förklarar det på ett mycket bra sätt i boken Hotet från Ryssland varför. Visst är det en fördel att var intresserad av världspolitik för att ta till sig den här boken men den öppnade mina ögon. Det blir en finfin tre i betyg.

Uppläsare:Carl Jacobson
Betyg:

1

Simona Ahrnstedt – Överenskommelser

Året är 1880 och platsen är Operan i Stockholm. Där möts den föräldralösa unga kvinnan Beatrice Löwenström och den rika stiliga ungkarlen Sett Hammerstaal. Kärlek uppstår men vad hjälper det när det inte är upp till det två unga att bestämma.
Till en början är det väldigt mycket blossande kinder och svaga knän men sen tycker jag att historien tar fart. Tittar vi lite närmare på de två huvudkaraktärerna så är Beatrice både beläst och intelligent. Något som inte bara sågs som något positivt hos en överklass kvinna på den tiden. Går vi över till Sett så är han en driven affärsman och riktig gentleman som vill alla väl, speciellt kvinnor. Gemensamt för båda är att dom är fega när det kommer till känslor och rätt slätstruken som karaktärer. Något som gäller de flesta personerna i boken, dom goda är goda och dom onda är onda.

Det här är den första romanceboken jag lyssnar på så när det kommer till betyg så får jag bedöma boken som jag bedömer andra böcker. Jag blir till exempel frustrerad att det två huvudpersonerna ”inte kommer till skott”. Men det har jag förstått är en del av genren. På plussidan hittar vi miljöbeskrivningarna. Man får känslan av att vandra på Stockholms gator i slutet på 1800-talet, eller vara på i Frankrike eller varför inte på den skitiga bordellen.

Simona Ahrnstedts Överenskommelser har livfulla miljöbeskrivningar men ganska slätstruket karaktärer och lite förutsägbart handling så betyget slutar på tre från mig.
Uppläsare: Mirja Turestedt.
Betyg

0

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑