Tina Trender – En bra man

Thomas liv är inte på topp. Nyskild, uppsagd och en skakig relation till sin nästan vuxna dotter tär på honom. Men utåt gör han vad han kan för att hålla skenet uppe, för han är ju en bra man. Men när rullgardinen är nerdragen så söker han allt oftare tröst i nätporr. Men han är ju egentligen en bra man och en bra man tittar inte på porr. Tyvärr räcker inte alltid porren för att dämpa hans ångest och ett misstag gör att han hamnar i en utpressningssituation.

Det här är en annorlunda spänningsroman som rör sig en hel del i en HBTQ-värld som inte så ofta förekommer i spänningsromaner.

Men framför allt kretsar mycket kring gott och ont i den här. Vi får verkligen lära oss att allt är inte svart eller vitt. Den som gör ont behöver inte vara rakt igenom ond och den som ägnar sitt liv att göra rätt och gott kan göra fel.

Vi vet att huvudpersonen Thomas gör många saker som är fel, riktigt fel, men eftersom han verkligen försöker göra gott och det är svårt att inte känna sympati för honom. Och det är just det här som är det intressanta. Kan man och får man känna sympati för honom?

I en värld av ångest, nätporr och en icke-binär dotter gör Thomas vad han kan för att vara En bra man. Tina Trender har hittat en relativt blind fläck på spänningskartan att förlägga sin debut på och som hon gör det. Det blir en fin fyra från mig.

Uppläsare: Martin Wallström

Betyg:

Jan-Erik Ullström – Flickan i lådan

En äldre bonde är ute och provkör sin nya plog på Västgötaslätten när han gör ett makabert fynd. I leran stöter han på en gammal militärlåda innehållande kvarlevorna av en människa. Den ende han kommer på att kontakta är Birger Nilsson, har har ju ändå varit polis och måste veta på råd. Det är på det sättet Birger och den unga praktiken Sophia dras in i historien om Flickan i lådan.

Den pensionerade före detta polisen och den unge lantbruksstudenten blir lika snabbt som oväntat ett radarpar. Allt med målet att ta reda på vem var flickan i lådan, hur hamnade hon, broschen och den dyra handväskan i en låda på en lerig åker utanför Skövde.

Själva historien är ganska klassisk, att försöka lösa ett gammalt brott som ger svallvågor till nutiden. Spåren leder genom ålderdomshem och militären så att man ibland tro att man hamnat i en pilsnerfilm. Ibland lite naivt men hela tiden berättat med värme mitt i spänningen, för spännande är det.

Annars är det det fina samspelet mellan den äldre mannen och den unga kvinnan som är bokens behållning. Tänk att en god och snäll man kan få vara hjälten. Tillsammans med en lite trasig men ruskigt smart ung kvinna. Kombinationen gör mig glad.

Vem kan leverera värmen, underfundiga formuleringar och nagelbitande spänning bättre än självaste Fredde Granberg? Jag kan inte komma på någon.

Flickan i lådan är både fin och spännande. Jan-Erik Ullström berättar en klassisk deckare med elegans och värme. Snyggt, och värd in fyra i betyg.

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg:

Johan Ajvide Lindquist – Rummet i jorden

Kim Ribbing och Julia Malmros möttes i samband med Midsommarmasaken i Skriften i vattnet. Nu bor Kim i den något udda huset som varit Haitis ambassad. I källaren, Rummet under jorden, håller han doktor Martin Rutbäck som plågade honom med elchocker och annat under Kims uppväxt. Ja, i medicinskt syfte så klart. Men nu är rollerna de omvända. Det där doktor Rutbäck som ligger bältad.

Trots att Kim varit näst intill felfri i sin genomtänkta kidnappning så är kommisarie Jonny Munther och hans kollegor Kim hack i häl.

Det gör att Julia och 14-åriga Astrid som bor inneboende hos Kim blir inblandad, frivilligt eller ofrivilligt.

Det hela utformar sig till en katt och råtta lek på riktigt hög nivå.

Den här serien var tilltänkt att bli fortsättningen på Millenniumserien. Men när uppdraget gick till Karin Smirnoff så valde John Ajvide Lindqvist att forma om karaktärerna och fortsätta på egen hand. Ett beslut jag tycker är bra. Det gör att vi får en Salander 2.0, där känslan är att både Kim och Astrid skapar Salander. Den tuffe Astrid är för övrigt en väl stor behållning och en fin kontrast till bokens övriga karaktärer

Jag gillar verkligen när Ajvide Lindqvist skruvat upp tempot i språket i den här serien. Samtidigt som han behåller sina fyndiga formuleringar.

Sedan Håkan Nesser slutat läsa in sina egna böcker så rankar jag John Ajvide Lindqvist som nummer ett när det kommer till egeninläsning.

John Ajvide Lindqvist är redan framme vi andra boken om det udda paret. Kim Ribbing och Julia Malmros. Rummet i jorden är som spännande en katt och råttalek med glimten i ögat. Ni hör, klart det blir en fyra i betyg.

Uppläsare: John Ajvide Lindqvist

Betyg:

Johanna och Johan Hurtig Wagrell – Fasad

Högstadietjejen Gabby försvinner spårlöst efter en kväll i Kalmar 1995. Ett fall som får stor uppmärksamhet när det sker men faller sedan i glömska. 25 år senare hänger sig en deltagare i en direktsänd realityserie i Stockholm. Sanna Lundgren är en den i produktionen som pekas ut som syndabocken och för att rädda sin karriär så åker hon tillbaka till sin hemstad Kalmar för att göra en dokumentär om Gabby-fallet. Kopplingen är inte så långsökt som den först ser ut. Sanna och Gabby gick nämligen på samma skola. Något som gör att Sanna måste söka upp skolkamrater från en tid hon inte hade så många goda minnen ifrån för att få ihop dokumentären.

Polisispektören Elizabeth Hallman är på väg i motsatt riktning som Sanna då hon ska byta tjänst från Kalmar till Stockholm. Men i takt med att Sanna börjar riva upp damm kring den gamla utredningen så blir Elizabeth mer och mer inblandad. Först mot sin vilja sedan mer och mer för att hon drivs av att ta reda på vad som egentligen hände.

Paret Hurtig Wagrell bygger upp ett digert persongalleri med två smarta kvinnor som grädde på persongallerimoset i form av Sanna och Elizabeth. Vi har två onda/giriga manliga chefer i form av den tillförordnade polischefen i Kalmar och den producenten i Stockholm. Så dom onda har vi koll på men det inte alltid så lätt att peka ut dom goda i historien.

Annars är det småstadsandan och högstadiet i småstaden jag känner igen mig i. Hierarkier i form av vilka som är coola och vilka som är töntiga. Allt detta är Sanna inne och petar i. Förutom högstadiet så är det lite spännande att få kika in bakom kulisserna när det görs TV, oavsett om det är reality, dokumentär eller realitydokumentär. Vad nu skillnaden är.

Det finns en trygghet att ha en Gunilla Leining som uppläsare i en debut. Hon har en fast hand på rodret och kan lotsa oss igenom alla stormar och vändningar i boken.

Paret Hurtig Wagrells debut tar oss med tillbaka till småstaden och högstadiet. Fasad är en spänningsroman med lika många populärkulturella referenser som vändningar. Det blir en fin fyra i betyg från mig.

Uppläsare: Gunilla Leining

Betyg:

Ulf Kvensler – Brandmannen

Isak har växt upp i en liten småländsk ort hos sina morföräldrar eftersom han mamma dog i en brand när han var liten och hans pappa inte ville veta av honom. Nu är Isak vuxen och jobbar inom hemtjänsten och är tillsamman med Madde som flyttat ner till honom från Stockholm. Livet är kanske inte på topp men Isak är ändå nöjd med tillvaron.

En dag hör hans pappa av sig och vill träffas. Det visar sig att han har obotlig cancer och förutom att han vill försonas så lockar han också med att testamentera sin förmögenhet till Isak för att få honom att åka till Gotland. Isak är mycket motvillig, men när till och med hans stöttepelare i livet, morfar tycker att han ska åka så tar han och Madde färjan till Gotland. Något dom inte skulle ha gjort.

Det här är en psykologisk thriller som likt Sarek så vet vi tidig att det här kommer sluta illa. Frågan är bara hur illa och varför. Vi får följa hur Isak steg för steg korsar den ena moraliska gränsen efter den andra. Ibland medvetet ibland omedvetet.

Det är ibland så spännande så att det gör ont i magen. En spänning som kryper fram över stenar och vindpinade träd på Fårö. Vi pendlar mellan den stora glassiga världen där pappan levt sitt liv och den till en början i alla fall rotade Isak. Allt varvat med tillbakablickar. Jag tycker att Kvenslers böcker sticker ut från den idag stora spänningsfloran just för att det finns en krypande spänning. Jag vet inte hur många jag ville skrika till Isak, ”Men för i helvete, gör det inte”. Samtidig så skulle boken inte bli långt ifrån lika spännande om Ulf eller Isak skulle lyssnat på mig.

Jag har inte lyssnat på så många böcker med Alexander Salzberger men vet att jag varje gång tänkt att han borde läsa in fler böcker.

Brandmannen är har en krypande spänning som gör det svårt att sluta lyssna. Ännu en gång låter Ulf Kvensler oss veta att det kommer att gå åt helvete men inte hur. Klart värst en fyra i betyg.

Uppläsare: Alexander Salzberger

Betyg:

Anna Granlund – Min Eld

Den framgångsrika mäklaren går omkring i sin lyxiga lägenhet på 29:e våningen i Norra tornet i Hagastaden som länkar samman Solna med Stockholm. Men likt en irriterande fluga är det något som surrar utanför innan det smäller. Explosionen orsakar stor förödelse och brand som gör att Grupp fyra på Östermalmsbrandstation får en diger uppgift att rädda människor som drabbas av panik i det höga huset.

Det är det rafflande inledningen på den fjärde boken om brandingenjör Jessica Frank. Av personliga skäl behöver hon åka tillbaka till Umeå där hennes brandmanskarriär startade. Hon får konfrontera gamla och nya sanningar. Både Umeå och Stockholm drabbas av flera sprängningar som vid försa anblicken verkar slumpmässiga men allt mer skapar ett mönster.

Det här är mitt första möte med Jessica och brandstationen på Östermalm. Kanske är i senaste laget att hoppa in i en serie i fjärde och sista boken. Samtidigt så är det intressant att det funkar, boken står på egna ben.

För att det är min första bok i serien så kan jag inte göra några jämförelser med de tidigare böckerna i serien. Men det går inte att klaga på allt som händer. Nyhetsredaktionerna skulle fått jobba på om allt detta skulle ske i verkligheten. Det finns alltid en risk när en författare öser på för mycket. Nämligen att boken tappar i trovärdighet. Granlund är nära den gränsen, men inte över enligt mig.

Så har vi Sofia Berntson som med sin lite hesa röst ser till att spänning är på topp under hela boken.

I Min eld så händer allt och lite till. Anna Granlund lyckas klämma in sprängningar, bränder, pridetåg, dyra klockor, narkotika och få en fyra i betyg.

Uppläsare: Sofia Berntson

Betyg:

Sofia Rutbäck Eriksson, Sanam Gharaee -Glöm aldrig Tintin

Söndagen den 8 januari 2023 skulle 8-åriga Tintin ha umgänge med sin pappa Alexander. Ett umgänge som varken Tintin eller hans mamma Sanam ville skulle ske. Ett umgänge som slutade med att pappan dödade Tintin.

Boken börja med just den händelsen, en händelse som är det värsta som en förälder kan uppleva och en handling som är den värsta en förälder kan begå. Sen backar vi bandet till när Alexander och Sanam träffades, blev kära och skaffade barn som många i deras ålder gör. Men det här förhållandet skulle inte utvecklas som vanliga förhållanden. För trots att Alexander framstod dom en svärmorsdröm så började fasaden så sakta krackelera. Det började med småsaker och när Tintin föddes växte det till större saker. Alexander vill snart ta en paus i förhållandet och sakta glider Sanam och Alexander isär. Där hade historien kunna slutat.

Vi får ta del av hur Alexander utvecklas till en rättshaverist. Men framförallt får vi lära känna Tintin. Pojken som under åren, trots den psykiska misshandeln han utsätts för, blommar ut till en klok, snäll och omtänksam liten kille.

Det här är en jobbig bok att lyssna på. Det skär i hjärtat när man får höra vad Sanam blir utsatt för, men ännu jobbigare är det när den psykiska misshandeln drabbar Tintin. Den första gången jag grät i boken var när Tintin var tvungen att gå hem den första skoldagen för att hans pappa inte skrivit på papperna till skolan. Det kan uppfattas som en skitsak i allt som de blev utsatta för men det kändes.

Men boken är långt ifrån bara gråt. Jag skrattade rakt ut när han kallade Jimmy Åkesson för pungråtta eller när har resonerade hur barn blev till med sin mamma.

Glöm aldrig Tintin är en fantastisk hemsk och fin bok som får mig att gråta. Mamma Sanam och Sofia Rutbäck Eriksson berättar den sanna historien om pojken som blev mördad av sin pappa och vars mammas nu gör allt för att det inte ska hända någon annan. Jag ger boken en finfin fyra i betyg.

Uppläsare: Philoméne Grandin

Jeanette Bergenstav – Havsgrav

På den lilla ön Utposten längst ut i det bohuslänska havsbandet samlas en grupp främlingar för att bli renade från sin skuld och sin skam. Deltagarna får lämna alla personliga tillhörigheter och raka av sig håret, allt under överseende av den karismatiska ledaren. De utsätts för hemska och farliga prövningar under sin rening som tillslut spårar ur och det går inte att veta vems som är vän och vem som är fiende.

I samma skärgård kämpar Jennifer Sundin med sina psykiska och fysiska problem. Hon har satt journalistyrket på paus för att blir frisk. Men när en ung kvinna hittas död och hennes mamma ber Jennifer om hjälp så blir det svårt att stå emot. Så efter ytterligare ett dödsfall i vatten är hon tillbaka tillsammans med fotografen och hackaren Petter tar hon upp jakten på sanningen.

Efter halva boken så tänkte jag att det här var en väldigt annorlunda deckare, speciellt jämfört med de tidigare böckerna om Jennifer Sundin. Det är första halvan som bygger upp inför det som sedan händer i boken andra del. Så efter halvtid så övergår den mer till att bli en vanlig deckare. Då boken klockar in på över 17 timmar så är det några timmar av förvirring innan saker börjar ramla på plats. Men jag gillar när man vågar ge en ordentlig bakgrund.

Det finns en underbar scen när Jennifer och Petter sitter på en restaurang och Jennifer ”tar hand om” några affärsmän som tafsar på servitrisen. Då vet man att Jennifer är tillbaka.

Sen sticker boken även ut då den har två uppläsare där Jonas Malmsjö läser den mystiske Poseidons delar och Sofia Berntson står för resten. Det är inte så vanlig i Sverige med mer än en uppläsare, och här två tungviktare. Det gillar man ju.

I tredje boken om Jennifer Sundin tar Jeanette Bergenstav oss till det yttersta havsbandet. Havsgrav är en spännande och lite annorlunda deckare som får en fyra från mig.

Uppläsare: Sofia Berntson och Jonas Malmsjö

Betyg:

Chris Berg – Ikaros

Rickard Häll har lämnat det militära och jobbar nu inom den privata säkerhetstjänsten. Men när vännen och den före detta kollegan Jocke ber om hjälp kommer Rickard. Det två möts upp i en lägenhet där den svenska underrättelsetjänsten håller en skottskadad avhoppad rysk vetenskapsman. Ryssen har rymden som specialitet så han måste så snabbt och obemärkligt flyttas till Kiruna. Men då en förädare upptäcks i de egna leden så får Rickard och Jocke ta på sig uppdraget.

Det visar sig att ryssarna är dom hack i häl, men inte bara dom visar det sig.

Så det utvecklas till en jakt norrut. En jakt att nå fram till Kiruna, en jakt mot klockan att hålla Pjotor vid liv och framförallt en katt och råttalek att hålla sig undan från de som jagar.

Det börjar komma många böcker genren med militärer och spioner. Jag måste erkänna att jag ibland är lite tveksam innan jag börjar lyssna men när jag väl börjar lyssna blir jag ofta fast. Det som jag gillar med Chris Berg är att det finns ett stänk av humor mitt i all spänning. Som när en fånge ska distraheras så använder dom Whams Last Christmas. Det gillar man ju.

Det här är en bok som verkligen Jonas Malmsjö höjer ytterligare en nivå.

Ikaros är som en politisk roadmovie. Chris Berg tar oss med på en spännande jakt genom Sverige med många inblandade. Det blir en fartfylld fyra från mig.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg

Ulf Kvensler – Sakek

Det tre vännerna Anna, Henrik och Milena känner varandra sen studietiden i Uppsala och sedan dess har det som tradition att en gång per år fjällvandra tillsammans. Så när Milena frågar om hennes nya pojkvän får följa med är det inte helt problemfritt. Jacob visar sig vara en trevlig kille är de möts på Centralen för att ta tågen norr ut mot Sarek. Men Anna har en gnagande känsla att hon känner igen honom, och inte på något bra sätt. Redan på tåget upp knakar det i fogarn och när de tillslut börjar vandra övergår det lätta knakandet till en ren mardröm.

Jag är lite sen på bollen när den gäller den här boken som utsågs till Årets bok 2022. Men då den utspelar sig i ödemarken spelar det mindre roll. Det här är en gastkramande spänningsroman som är svårt att sluta lyssna på. I dagens uppkopplade samhälle där hjälp eller service bara är ett knapptyck bort så ställs våra vandrare inför något där det är väldig långt till hjälp. Det finns inte så många platser i vår värld där du kan få till den nerven idag. För tricket med den urladdade mobilen som många tar till för att skapa spänning är övergående, här bara fortsätter det.

Ulf Kvensler har skapat en värld där spänningen bara fortsätter. För att det ska gå åt skogen, om uttrycket nu kan användas, får vi tidigt reda på. Sen är det bara att försöka ta reda på hur och hur mycket åt skogen vi hamnar.

Jag gillar verkligen den här boken. Den är både spännande och smart berättad. Man fattar snabbt tycke för den starka Anna som känns som hon verkligen kan förflytta berg med sin styrka och smartness. Därför passar det bra att det är Mirja Turestedt som gestaltar henne. Att hon också ger röst åt psykopaten Jacob kan vi ju lämna där hän.

Ulf Kvensler bjuder på storslagen psykologisk thriller i Sarek. En smart berättad historia om vänskap, svek, vandring, död och jag delar ut en fjällhög fyra i betyg.

Uppläsare: Mirja Turested

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑