Bara titeln Den sorgsne busschauffören från Alster skvallrar om att det är en bok av Håkan Nesser. Om vi räknar bort De vänsterhäntas förening där Barbarotti gästspelade så är det åtta år sen senaste vi hade glädjen att träffa Gunnar Barbarotti och Eva Backman, då i Styckerskan från Lilla Burma. Serien om Barbarotti är en av de mest ojämna bokserier jag kan komma på. Den här boken tillhör en av det bättre och är uppe och snuddar på den bästa, En helt annan historia. Jag har förståelse för dom som inte klarar av Nessers lite gubbiga språk men själv njuter jag av det. Ännu bättre blir det när han läser själv med sitt gnälliga kumlamål, men även om det är Reine Brynolfsson som läser den här gången så kan jag höra Nessers röst i huvudet ibland. Det här är en snillrik historia, helt in Nesser anda, om den före detta akademikern och till lika före detta busschauffören Albin Runge. Bit för bit får vi veta vad som hänt vår sorgsne huvudperson och författaren lämnar tillräckligt med ledtrådar så vi som lyssnar får en chans att gissa på vad som verkligen hänt honom. Jag har tidigare utsett Jørn Lier Horst till den långsamma deckarens mästare, men kanske måste se över den titeln. Här är tempot inte speciellt högt och man hinner med att tänka själv. Varken Barbarotti, Backman eller någon annan av karaktärerna i boken får pulsen att skena, allt hänger på historien vilket har sin charm. Som ni hör är jag svag för Nesser och hans sätt att berätta kluriga historier. Det händer att han trasslar in sig men det gäller inte den här gången. Det är spännande ända till slutet.
Håkan Nesser är tillbaka med en ny bok om Gunnar Barbarotti efter 8 år. Den sorgsne busschauffören från Alster är en skickligt berättad historia i sann Nesser-anda, jag har njutit i 10 timmar, stark fyra.
Uppläsare: Reine Brynolfsson
Betyg:
ljudboksbloggen.com 