David Lagercrantz – Hon som måste dö

Nu är Sveriges genom tidernas mest sålda och framgångsrika serie i mål. Nej det är inte den bästa boken i serien, samtidigt måste jag börja med att konstatera att det är en bra och spännande bok.

Jag tycker att David Lagercranz tog över Stieg Lasssons stafett pinne med en ära. Men precis som alla serier så är det svårt att hålla en hög nivå efter 5-6 böcker så jag tror att det är ett klokt beslut att låta Blomkvist och Salander får vila nu.

Lagercrantz lägger smart ut nätet av kopplingar och ledtrådar i början av boken. Det är både gamla kopplingar som de till Ryssland och nya till försvarsministern och Everest.

Vad det gäller Everest är ju inte första gången Lagercrantz skriver om det. Har ju skrivit både om Göran Kropp och Himmel över Everest. Så där hade han mycket av researchen redan gjord.

Jag måste också säga att jag tycker Lisbet Salander syntes alldeles för lite i den här boken. Mikael Blomkvist i all ära men det är ju verkligen Salander med sin intelligens och sitt introverta sätt som är Millennium seriens stora behållning.

Utan att avslöja något om slutet så konstaterar jag att det inte är ett storslaget fyrvekerislut. Mer ett ja-ha-slut, som kanske öppnar för en fortsättning …..

David Lagercrantz sista Millennium bok Hon som måste dö är inget dundrande fyrverkeri slut på serien. Men en bra och spännande bok som får en redig fyra i betyg.

Uppläsare: Stefan Sauk

Betyg:

Jesper Ersgårds – 1986, säsong 2

Nu är äntligen säsong 2 av 1986 här. Första säsongen tog mig med storm så förväntningarna var högst ställda från mig. I den första säsongen flyttade Elias mellan 1986 och 2017. Nu börjar han med ett betydligt större tidshopp till 1628. För de som kan sin svenska historia förknippas det årtalet med att ett visst regelskepp gick till botten. Då Palmemordet hade en central roll i förra säsongen så har serien lite likhet med Forrest Gump och Hundraåringen, den den skillnaden att Elias kan röra sig över större tidsperiod. Annars går säsongen i samma höga tempo som den första. Trots att man rör sig länger bort från nutiden så känns det som man får in mer ny teknik som AI mm.

Mina höga förväntningar infriades så Jesper Ersgårds får gärna sätta sig framför skrivmaskinen och knåpa ihop en tredje säsong av serien 1986.

Uppläsare : Stefan Sauk

Betyg:

Dag Öhrlund – Ingen lämnas kvar

Den gammalmodiga kommissarien Ewert Truut är tillbaka. I den här som dom anda böckerna i serien så bygger mycket på krock mellan gammaldags och nymodigt. Truut är en i grunden rädd man, rädd för förändring och rädd för det som inte ör som förr. Som sköld för detta sätter han upp en kaxig attityd. I den här boken tycker jag inte historien kring ”fallet” är lika stark som i de andra böckerna vilket gör att det som sker runt Truut blir ännu viktigare. Det finns avsnitt i boken, tex när två av karaktärerna i boken som ska öppna Bed&Breakfast utanför Västerås som inte känns så trovärdiga. Ibland blir även är även kontrasterna som ska vara skillnaden mellan Truuts gammalmodiga värld och den nya lite väl tydlig. Som med nya kollegans gröna vågen livsstil. Som tur är tar sig historien kring morden tar sig på slutet. Det här är inte den bästa boken i serien men ändå skönt att återse Truut. Ett litet spännande inslag är när Truut möter sin egen författare på sitt stamhak Ritorno.

Värmen i karaktären Ewert Truut ger Dag Öhrlunds Ingen lämnas kvar en fyra trots en lite svag mordhistoria.

Uppläsare: Stefan Sauk

Betyg:

Jens Henrik Jensen – Lupus

Efter att Dannehof en gång för alla krossades i förra boken hade jag lite svårt att se hur bokserien skulle kunna fortsätta. Men när den Mossman kontaktar Oxen för att rota i något som skavt i fd PET chefens sko är det igång igen.

Ganska snart visar det sig att vargen, Canis Lupus på latin, har en central betydelse. Vargarnas stigar visar sig också korsa händelserna som orsakade att Margareta Franck förlorade sitt ben.

Så min oro över att historien att skulle vara slut kom helt på skam. Vi känner igen oss i jakten på de korrumperade elementen i det danska samhället.

Det hjälper ju också att jag är svag för smarta hjältar som Oxen. Det tillsammans med Sauks uppläsning ger Lupus av Jens Henrik Jensen fyra av fem i betyg.

Uppläsare: Stefan Sauk

Betyg:

Carin Gerhardsen – Det som göms i snö

En tragisk bilolycka en kall vinterdag på Gotland är den centrala händelsen i den här boken. En man dör men det står klart att trots att ravinen han kört ner i ligger ödsligt är det en eller flera personer som vet vad som hänt. Merparten av historien utspelar sig kring olyckan och fyra år senare. För i spåren av bilolyckan nystas en rad av brott, svek och tragiska livsöden upp.

Carin Gerhardsen har lämnat sin kriminalkommissarie Conny Sjöberg från Hammarbypolisen och skriver nu den här deckaren med många trådar. Hon låter oss lyssnare flera gånger tro att vi vet hur bokens olika händelser hänger ihop för att lika många gånger dra undan mattan för oss. Det är en skickligt skriven pusseldeckare där vi aldrig kan vara säkra på men som är lojal med vem. Stefan Sauk läser som vanlig med en stor inlevelse, men när han försöker sig på gotländska blir det inte alltid så bra. Boken är spännande men den sticker inte ut i mängden med andra liknande böcker och Gotland som spelplats för deckare börjar bli som Morden i Midsumer, trångt bland liken.
Uppläsare: Stefan Sauk
Betyg:

Pascal Engman – Eldslandet

Vanessa Frank är kvinna i 40 års åldern, nyskild, självvalt ensam och avstängd och från polisen på grund av rattfylla. På ytan lite misslyckad. Men hon är samtidigt en tuff och intelligent kvinna med ett stort hjärta som hon döljer väl. Detta dubbelbottnad återkommer ofta i boken. Som till exempel för vår andra huvudperson Nicolas Paredes. En fd elitsoldat som begår fasansfulla brott samtidigt som även han har ett stort hjärta och en i andra sammanhang hög moral. Detta lite udda par är de som driver handlingen framåt. Precis som Engmans första bok Patrioterna är det här en spännande bok i högt tempo. Det hålls uppe av de korta kapitlen och snabba ”klippen” mellan de olika historierna som pågår parallellt. Jag gillar Engmans sätt att skriva, för samtidigt som det är snabbt så bygger han upp bokens karaktärer på ett fint sätt. Stefan Sauks röst och sätt att läsa passar den här boken ovanligt bra. Boken utspelar sig i Stockholms övre(rika) och undre värld men även i Chile. Den har handlingar som kretsar runt gamla nazister, handel med organ och ensamkommande flyktingbarn. Något som gör att boken känns internationell.

Det här den första boken i en serie om denna något kantiga men i grunden varma polisen Vanessa Frank. Så jag har redan börjat längta efter andra delen i serien.

Uppläsare: Stefan Sauk

Betyg:

Jesper Ersgård – 1986, säsong 1

SciFi, om man nu kan kalla den här boken gör det, ligger normalt inte på min lyssnarlista, men ibland måste man kliva utanför sin konfortzon och som nu bli glatt överraskad. I det här handlar det inte om att jag blev mer såld på SciFi utan på de underbara miljöbeskrivningarna. Jag kommer ihåg när jag lyssnade på John Ajvide Lindqvist Låt den rätte komma in. Måste erkänna att jag var lite skeptiskt till vampyrgrejen men blev helt bländad över miljöbeskrivningarna. Det var som att förflytta sig till Blackeberg tidigt 80-tal. Det är samma känsla jag har här, att förflytta sig i tiden med tidsmaskiner kan man för min del ha och mista men det är miljöbeskrivningarna som gör hela serien tycker jag. Jag tycker inte att det känns som det var så länge sedan det var 1986. Men efter den här serien inser man det. Före Globen, Berlinmurens fall, mobiltelefoner, Palme mordet. Författaren målar upp miljöerna och detaljerna suveränt. Det är lika intressant när huvudpersonen är i 1986 men kanske ännu mer intressant när han är i 2017. Att gå direkt från telefoner med sladd till en konstig blank platta som visar knivskarpa bilder när det ringer visar väldigt tydligt att vårt liv har ändrats väldigt mycket sedan 1986. Det är dom kontrasterna jag tycker serien visar riktigt riktigt bra. Det är klar att den också finns en spännande handling, men med riska för att låta tjatig så är det miljöbeskrivningarna jag faller för här.
Jag har förstått att det är en populär serie och med tanke på slutet så kan vi nog räkna med en säsong 2 här.

Uppläsare : Stefan Sauk

Betyg:

15 bästa uppläsarna

bastaupplasarna

Vem är den bästa uppläsaren? Det är den eviga frågan i ljudbokskretsar och att komma fram till ett entydigt svar är nog inte möjligt. Vad som kännetecknar en bra uppläsere kan vara en behaglig röst, förmågan att ställa om mellan karaktärer men det hänger lika mycket på att rösten ska passa boken.
Så hur gör man då för att ta reda på vem som är den bästa uppläsaren? Jag har sammanställt en lista utifrån de över 1100 böcker jag lyssnat på och betygsatt de senaste 15 åren. För att det ska gå att jämföra på ett bra sätt har jag satt gränsen att jag måste ha lyssnat på minst 3 böcker för att uppläsaren ska få vara med på listan. Det gör att uppläsare med medelbetyget 5 av 5 där jag bara lyssnat på en eller två böcker faller bort. Där hittar vi uppläsare som Lennart Jähkel och Jonas Karlsson.
Nedan har ni min, efter varje namn står medelbetyget och antalet böcker jag lyssnat på men uppläsaren inom parantes.

1. Jonas Malmsjö 4,43(21)
2. Thomas Hanzon 4,33(6)
3. Peter Andersson 4,15(20)
4. Peder Falk  4,11(9)
5. Stefan Sauk  4,09(45)
6. Björn Bengtsson 4,00(7)
7. Björn Granath 4,00(6)
8. Jacob Nordenson 4,00(3)
9. Johan Rabaeus 4,00(3)
10. Maria Samuelsson 4,00(3)
11. Niklas Falk  4,00(6)
12. Ola Rapace  4,00(3)
13. Shanti Roney 4,00(3)
14. Tomas Bolme  4,00(48)
15. Christian Fex 3,89(9)

Ska jag analysera min egen lista så kan jag konstatera ett par saker:

Det går trender i vilka uppläsare som får de nya och heta titlarna. För tio år sen var det uppläsarnas grand old men Thorsten Wahlund som fick de uppdragen. Han är den uppläsare jag lyssnat på flest böcker med, 78 st. Under en period var det Stefan Sauk(45 böcker) och Katarina Ewerlöf(64 böcker) och för några år sen var det Jonas Malmsjö. Vem det är nu vet jag inte. Men en sak är säker att konkurrensen är betydligt hårdare nu än när Thorsten Wahlund var herren på täppan.

Listan speglar vilka böcker jag lyssnar på. Det finns en stor avsaknad av kvinnliga uppläsare på listan. Något som beror på att manliga inläsare oftare får läsa manliga författare som i sin tur skriver om manliga karaktärer. Det här får jag försöka ändra på genom att börja lyssna på fler kvinnliga författare.

Listan saknar många bra namn. Skulle jag få frågan vem min favorituppläsare är så skulle nog svaret vara Magnus Roosmann och han först på plats 21. Något som beror på att han läser in så pass många böcker som jag lyssnar på.

Sist måste jag påpeka att mina betyg är ett helhetsbetyg på upplevelsen, boken + uppläsaren. Vilken gör att listan kanske inte är helt korrekt, men det är den bästa sanning jag kan presentera, utifrån mina ljudboksupplevelser.

Du som läser detta har troligen en helt annan lista över favoriter. Du får gärna dela med dig av din lista i kommentarsfältet nedan.

Klicka på taggarna nedan för att se recensioner för uppläsarna.

Erik Lewin – Hämdens pris

Det här är en bok jag känner mig lite kluven inför. Boken är ruskigt spännande men den har några saker jag hakar upp mig på. Låt oss börja med dom. Först, namnet på det onda MC gänget, Sons of Beelzebub. Ska låta tufft men låter lite töntigt. Det andra att hjälten Isaac så enkelt kommer i kontakt med en finansiär som så gärna spenderar hundratals miljoner på någon annans krig. Med det sagt så är det här en bok med en smart och handlingskraftig hjälte. Boken tar upp samhällsproblem som kanske är något skruvade men ändå i det lilla realistiska. Vi får följa både Isaac och hans gäng, polisens jakt och media. Det märks att författaren är insatt i detta. Vilket gör handlingen realistisk. Så trots som saker jag hänger upp mig på så väger den spännande handlingen och det höga tempot över och betyget blir en fyra. Avslutningsvis måste sägas att Sauk är som klippt och skuren som uppläsare i den här Hamilton liknande boken.

Uppläsare: Stefan Sauk

Betyg:

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑