Daniel Webb – Livvakten

I media har Daniel Webb kallats ”livvakten” och under många år var han grovt kriminell. Under sin brokiga karriär har han ofta anlitats av Sveriges rikaste och mäktigaste familjer för att lösa en rad olika problem, som att ta tillbaka och spåra upp värdefullt stöldgods, avhjälpa hot, konflikter och kidnappningar. Han har också rört sig i de innersta kretsarna runt hovet och själv bevittnat hur kungen i hemlighet festat med kaffeflickor. För den bredare allmänheten blev Webb känd när hans inspelningar av hemliga samtal med kungens vänner offentliggjordes. Han blev anlitad för att konfrontera huvudkällan till Den motvillige monarken och undersöka hotet om publicering av bilder från komprometterande situationer. I den här boken avslöjas hela sanningen bakom den skandal som fått vår monarki att skaka i sina grundvalar. Unikt extramaterial som aldrig tidigare publicerats: . Ett utdrag på 20 minuter från de hemliga originalinspelningarna med bl.a. Anders Lettström. . Rikt bildmaterial på kända svenskar. Livvakten – Vägen till monarken är en avslöjande och grym skildring av händelser som de flesta av oss aldrig får någon inblick i.

Min kommentar: efter att ha lyssnat på ett par böcker om det här ”gänget” i och omkring Stockholms under värld som det så fint heter i media känns det som jag har hyffsad koll. Det har jag naturligtvis inte men många av historierna är de de samma och man får de från olika håll. Och varje bok i den här kategorin gör att Snabba cash känns mer trovärdig. Jag måste ge Webb en ”fjäder i hatten” för att han inte gjorde en pudel eller sa att han mött jesus(även om man han träffar en präst i fängelse) och suktar efter efter förlåterse. In interssant bok, speciellt när man har alla andra ”gangsterböcker” i nära minne. Hatten av för Anders Ekborgs inläsning.

Uppläsare: Anders Ekborg

Betyg:

Magnus Hedman – När ljuset släckts

Magnus Hedman var en av Sveriges mest framgångs­rika och populära fotbollsspelare genom tiderna. När ljuset släcks är hans memoarer – en ärlig, rak och naken berättelse om hur man går från att ha allt – familj, status, arbete och pengar – till att förlora allt.  Nyårsdagen 2011. Magnus Hedman vaknar ensam på en soffa i en kompis lägenhet vid Hornstull. Bakfull och fortfarande iklädd smoking. Minnena från gårdagens fest hopar sig i huvudet. Återigen lite för full på krogen. Ett onödigt tjafs i garderoben. Som självklart nu slås upp på löpsedlarna som ett bittert fylleslagsmål. En kall hand kramar hans inälvor. Magnus kippar efter andan. Det här är inte jag, tänker han. ”Inte det här.” De senaste årens personliga katastrofer har förflyttat honom till en plats där han inte känner igen sig. Han ser sig i spegeln och allt stämmer – utom uttrycket i ögonen.  Och han inser att den här baksmällan inte går att bota med några glas cola. Här krävs det mycket, mycket mer.  Nyårsdagen 2011 blir vändpunkten i Magnus Hedmans vuxna liv. Härifrån går han tillbaka i tiden, till barndomen i en tuff Stockholmsförort och den målmedvetna träningen från fyraårsåldern via hans stjärnstatus som en av Sveriges främsta fotbollsmålvakter, till hur han nu bygger en ny karriär och lägger skandaler och förtärande självförakt bakom sig.  När ljuset släcks handlar om kontrasterna och erfarenheterna i Magnus liv. Där finns höjdpunkter, som under fotbollskarriären då Magnus var internationell stjärna och idol i en av världens största och därmed mest konkurrensutsatta idrotter eller då han blev pappa till sina två söner. Där finns också lågvattenmärkena som att schavottera i media som knarkmissbrukare, som dömd för brott mot sexköpslagen och som bråkstake på krogen.

Min kommentar: Jag måste erkänna att mina förväntnningar på boken inte var särskillt höga innan jag börja lyssna på den här boken. Det kändes som att om Hedman tänkte att om Zlatan och Patrik Sjöberg kan skriva en bok så kan väl jag. Till viss del besannades mina farhågor men ändå inte helt. Jag var också orolig att den skulle likna Liam Norberg, från Sökarna, som skrev en bok med undermeningen jag-har-gjort-en-massa-dumt-en-nu-har-jag-hittat-gud-så-då-är-jag-väl-förlåten-bok. Det typen av böcker kan få mig att må dåligt. Men även där håller sig Hedman oftast på rätt sida.

Som fotbollsintresserad(läs fotbollsnörd) gillade jag delarna som handlade om fotboll, även om han kanske gärna name-dropade och förstorade delanrna Zlatan och Mohrinio lite väl mycket. Men när boken sedan kom in på det som har med bokens titel att göra, tiden efter karriären tycket jag att det blev sämre. Jag tror att han haft ett helvete, jag tror att det är tuft att se att rampljuset riktas på nya stjänor. Men så ser det ju ut för andra som inte varit fotbollsproffs, livet går ibland upp och ibland ner. Att skylla på att man inte fick vara ute och festa med kompisarna när man var 17-18 år och då måste ta igen det när man är 35-årig tvåbarnsfar köper jag inte. Snacket om att det viktigaste i livet är att ställa upp för sina barn är det som Hedman skriver mest om. Men det kanske måste gälla även när man lämnat barnen till deras mamma och själv åker ut på krogen och inte bara när man skjutsar till fotbollsträningar. Droppen var ändå när han i en bisats nämner att hans gamla polare ”Brinken” ringer och erbjuder honom DJ jobb. ”Brinken” ala Michael Brinkenstjärna symboliserar för mig allt vad dålig människosyn heter. Att ta hjälp av honom för att ta sig tillbaka till ett normalt liv känns som att ta kostråd från Jabba-the-hut, elles som att anlita Svartenbrant som sin revisor. Nej, jag tycker att det är jättekul att Hedman nu ser ut att vara på rätt väg, men efter som narkotika, doping och prostitution hör till de saker jag ogillar mest så har du en hel del kvar att bevisa innan mitt förtroende kommer upp till en acceptabel nivå.

Jag märker att den här boken har engagerat mig. Det är den klart längsta recensionen jag någonsin skrivit om en bok så det måste ju betyda något. Jag tycker att det var bra att han lästa boken själv och även om den inte är lika välskriven som ex frun Magdalena Grafs bok så är den okej.

Uppläsare: Författaren själv

Betyg:

Rosenlund & Hellström – Två soldater

200% kärlek respekt stålthet broderskap plikt gemenskap.  José Pereira vid Sektionen mot Gängkriminalitet har en vägg fylld av stirrande ansikten. Unga pojkar som agerar som grovt kriminella män och klassas som farligast i Sverige. Han vet att han har ett problem som skenar  ytterligare femtusen svenska pojkar på väg in i kriminella nätverk. Vi är bröder. Vi är krigare och Fammilj in i döden. Mitt på väggen sitter två ansikten. Leon och Gabriel. Redan som nioåringar gömde de vapen i sina elevskåp och kapslar med amfetamin under frysdisken på Konsum, tog vilka risker som helst för längtan efter att en dag få höra till.  Tio år senare skriver Leon från fängelsecellen på Aspsås brevet till Gabriel, ”kärlek älskade bror” , den ende han litar på. Brevet är början på den plan som med aggressivitet, våld, död ska föra dem allra högst upp på den där snutväggen. Gabriel väntar på andra sidan men är inte längre själv, han har Wanda. Och det starka band som funnits mellan Leon och Gabriel riskerar för första gången att brytas. När Leon och två andra gängmedlemmar rymmer från fängelset börjar jakten och kriminalkommissarie Ewert Grens förs hastigt många år tillbaka när han sida vid sida med José Pereira söker en mördare som Grens vet mer om än vad han själv skulle önska.

Min kommentar: Stora delar av handlingen utspelar sig i Råby, en förort söder om Stockholm. Jag är nog inte den enda som var tvungen att tänka efter både en och två gånger innan jag kom på att den förorten egentligen inte finns. Men det är en av Rosenlund & Hellströms storheter. Det är få kriminalförfattare som skriver om så viktiga ämnen på ett så gripande sätt. Att kunna skriva om fullfjädrade krimminella tonåringar på ett så trovärdigt sätt är en konst. Jag tycker att det är bra att de kunde ta upp förortsproblem utan att bygga det på ett ”invandrarperspektiv”. Två soldater är en viktig och bra bok. Men det kommer inte riktigt upp spänningsmässigt i Tre sekunders klass.

Uppläsare: Peter Andersson

Betyg:

Petterson/Widlund – Gryningspyromanen

I media kallas han Gryningspyromanen . Ulf Borgström satte hela Skåne i skräck och har anlagt över hundra bränder i stora delar av Sverige. Gryningspyromanen har kostat samhället hundratals miljoner kronor och hans framfart har resulterat i totalförstörda kulturskatter som aldrig kan ersättas. I nästan tjugo år gäckade Gryningspyromanen polisen. Trots att han planterade ledtrådar som ledde tillbaka till honom själv fick han fortsätta härja fritt. Först 2011 dömdes han, en dom som hade kommit långt tidigare om polisen och rättsväsendet gjort sitt jobb. Hur gick det till på Ulf Borgströms resa mot att bli Sveriges värsta mordbrännare? Hur kunde han gå fri så länge när alla visste vem han var? Och inte nog med det – hur kunde han få samhället att finansiera hans verksamhet?     Författarna till Gryningspyromanen är David Widlund, utbildad brandingenjör och en av Sveriges mest erfarna brandutredare, samt journalisten Jörgen Pettersson. Inför skrivandet av denna bok har författarna gjort ett omfattande researcharbete. De har intervjuat familjemedlemmar och vänner till Borgström och kartlagt hans barndom och uppväxt. De har även intervjuat poliser, räddningstjänst, åklagare och drabbade samt tagit del av domstolshandlingar och rapporter.

Min kommentar: Boken Gryningspyromanen med underrubriken från mobbad tonåring till Sveriges värsta mordbrännare är som en P3 Dokumentär extended version. Jag tror att jag lyssnat igenom de flesta avsnitten av  P3 Dokumentär och älskar dem. Att få sig ett stycke nutidsorientering i pocketformat tycker jag är genialt. Det som gör att boken inte får ett högre betyg av mig är att den på slutet försöker hitta och peka ut vad polis, åklagare och räddningstjänst gjort för fel vilket jag skulle kunna vara utan. Att om X eller Y skulle gjort si eller så för 10 år sedan så hade inte det ena eller andra skett tycker jag ibland känns som lite besserwisser aktigt. I det här fallet så har man med en väldigt udda människa att göra.

Uppläsare:  Mats Eklund

Betyg:

Ian Rankin – En omöjlig död

Internutredare Malcolm Fox och hans team har skickats till den lilla skotska staden Kirkcaldy. Uppdraget är att undersöka anklagelserna mot Paul Carter, en polis som sägs ha missbrukat sin ställning och utnyttjat flera kvinnor sexuellt. Den som gjort anmälan är Carters egen farbror, en respekterad före detta polis.   Men det som borde varit ett enkelt uppdrag visar sig snart betydligt mer svårhanterligt. Under förhören med Paul Carters kollegor möts internutredarna av öppen fientlighet och illa dolda lögner. Uppdraget kompliceras ytterligare då Carters farbror hittas brutalt mördad – med ett mordvapen som inte ens borde kunna existera.  När Fox börjar utreda fallet för spåret honom bakåt i tiden. Till 1985, ett år av politisk turbulens och våldsamheter i Storbritannien. Skotska nationalistiska separatister terroriserade regeringskontoren och hotade med kidnappning och mord. Men vilket samband kan detta ha med det som nu händer i en liten oansenlig stad i Skottland? När det framkommer att Paul Carters farbror höll på att utreda ett egendomligt dödsfall som inträffade vid samma tid, anar Fox riskerna. Någon är beredd att gå mycket långt för att det förflutna ska få vila ostört.

Min kommentar:Trots att Ian Rankin har skrivit en del böcker vi det här laget så är det den första bok jag lyssnar på med honom. En omöjlig död har det klassiska deckarupplägget med ett brott i nutid med kopplingar bakort i tiden, i det här fallet till mitten på 80-talet. Men så har den ett par dimensioner till som gör den intressant. Först att man får följa brotten från en internutredares ögon och att man får en inblick i den skotska frihetskampen. Det sistnämnda har ju överskuggats mycket av IRAs kamp vilket gjort den mindre känd. Så har boken en del oväntade vändningar. Då det här var den andra boken om Malcolm Fox så blir det till att leta på den första för det kommer bli fler böcker av Rankin för mig.

Uppläsare: Magnus Roosmann

Betyg:

Åsa Larsson – Till offer åt Molok

Till offer åt Molok är den femte boken med Rebecka Martinsson.    ”Besiktningsmannen skär upp buken på björnen. – Jaha, skall vi kolla vad nalle har ätit? säger han. Det ryker om det stinkande maginnehållet. Besiktningsmannen rotar runt i sörjan med en pinne. Mungiporna far ner i en misstrogen min. – Vad i helvete är det den har käkat? mumlar han. Karlarna i jaktlaget kommer närmare, kliar sig i bakhuvudena så att kepsskärmarna glider ner i pannorna. Någon får fram sina glasögon. De vet ju att björnen har ätit upp Samuel Johanssons gråhund. Besiktningsmannen reser sig. Håller en liten benbit mellan fingrarna. – Vet ni vad det här är? frågar han.  Han är alldeles grå i ansiktet. Skogen har tystnat, ingen vind, ingen fågel. Det är som att den tiger om en hemlighet. – Det är inte hund i alla fall. Så mycket kan jag berätta.”  Man skjuter en björn i byn Lainio. I björnmagen finner man en tumme från en människa. Några månader senare hittar man en kvinna mördad i sitt hem. Hon har blivit brutalt ihjälstucken med en grep.   Kammaråklagare Rebecka Martinsson leder till en början förundersökningen, men blir bortkopplad från utredningen. På egen hand börjar hon forska i mordet på kvinnan och ett antal dödsfall som tidigare har avskrivits som olyckor. Det gäller att hitta sambandet innan fler faller offer.

Min kommentar: Jag tycker att Åsa Larssons böcker om Rebecka Martinsson genomgående har varit bra. Det har varit/är en blandning av kriminalroman och bra personskildringar. Men nu när hon kommit upp i 5 böcker så tycker jag att det börjar gå lite stå i historien. Den här boken är uppbyggd som så många svenska kriminalromaner idag. Ett brott i nutid med kopplingar tillbaka till dåtid. De två historierna berättas parallellt och knyts ihop på slutet. Klassiskt. I Åsa Larssons fall är hennes person och miljöbeskrivningar betydligt bättre än hennes kriminalhistoria. Så jag skulle önska att hon skulle skriva en bok som inte var en deckare. I mitt högst personliga tycke och smak innehåller boken alldeles för mycket hundar. Jag gillar inte hundar, har svårt för att tycka synd om hundar. Det är orsaken att boken får en 3:a istället för en 4:a. Men ett extra plus för att hon läser själv och gör det så bra.

Uppläsare: Författaren själv

Betyg:

Kristina Ohlsson – Paradisoffer

En fullsatt Boeing 747 lyfter från Stockholm och flyger mot New York. Kort efter start hittas ett hotbrev på en av flygplanets toaletter. Krav riktas mot både den svenska och amerikanska regeringen, om de inte infrias kommer planet att sprängas. Ett av kraven från kaparna är att regeringen ska ompröva sitt beslut att utvisa en man som Säpo bedömt vara en säkerhetsrisk. Regeringen ställs inför valet att rädda livet på de fyrahundra passagerare som hålls gisslan på tiotusen meters höjd eller att fullfölja utvisningen. Kriminalkommissarie Alex Recht utreder kapningen av planet tillsammans med den färgstarka Eden Lundell på Säpos kontraterrorenhet. Fredrika Bergman jobbar temporärt på justitiedepartementet och är inblandad i utvisningsärendet. Hon skickas tillbaka till polisen för att vara kontaktperson mellan regering och polis. Utredningsgruppen får snart klart för sig att planen bakom kapningen är långt mer ondskefull än de någonsin kunnat föreställa sig. På andra sidan Atlanten inser de amerikanska utredarna att de står inför ett ohyggligt dilemma. Kravet som ställs på den amerikanska regeringen rör ett hemligt fängelse i Afghanistan som kallas Tennyson Cottage. Men vill man verkligen gå kaparna till mötes? Timmarna går och Fredrika och Alex inser med växande fasa att de snart förlorat varje möjlighet att rädda planet och dess passagerare. Kampen mot klockan blir också en kamp mot de amerikanska myndigheternas skräck för nya terrorattentat. Och snart är bränslet i planet slut.

Min kommentar: Oj oj oj en spänningsroman som verkligen lever upp till epitetetet. Det är inte många svenska författare som lyckas skriva en bok som utspelar sig på den absolut högsta politiska nivån utan att bli töntig. Kristina Ohlsson har skrivit ett par bra svenska kriminalromaner som har utspelat sig hemma i Sverige. Så när jag lyssnade på den här blev jag lite överraskad, glatt överraskad. Lite samma känsla som när jag såg filmen Speed första gången, spännande frånb början till slut.

Uppläsare: Mirja Turestedt

Betyg:

Robert Kviby – De korrupta

Kriminalreportern Annie Lander skriver på en artikelserie om ett flertal mord på prostituerade. När hon råkar hitta kopplingar mellan morden och en av stans mest exklusiva herrklubbar förstår hon att hon är något stort och viktigt på spåren. Det är upptakten till en rafflande jakt på sanningen. En jakt kantad av mäktiga män, korruption och grymhet som inte tar hänsyn till människovärden.  De korrupta är spännande läsning från första till sista sidan. Med avstamp i verkliga händelser på åttiotalet, är det också är det också en fängslande berättelse om hur Sverige en gång för alla förlorade sin oskuld.

Min kommentar: Kul med en kriminalroman som kommer ut idag och utspelar sig i slutet på 80-talet. Efter Pamle mordet och före mobiltelefonerna. Jag tycket Kviby har hittat en vinkling på en kriminalroman som trots sin storslagana plan med kopplingar till sveriges högsta näringslivstoppar och förgreningar in i polisen håller sig inom trovärdighetens gräns, något som jag tycker är bland det viktigaste i den här typen av böcker. Så fort man börjar tvivla på trovärdighetet är bokupplevelsen förstörd. Jag tror det är första boken jag lyssnar på med Gustaf Hammarsten och han läser suveränt. Så hatten av för både Robert Kviby och Gustaf Hammarsten.

Uppläsare: Gustaf Hammarsten

Betyg:

Stefan Einhorn – Änglarnas svar

Vid andra världskrigets slut kommer den unga kvinnan Hanna till Sverige med de vita bussarna. Hon har överlevt koncentrationslägrets fasor men förlorat allt. I Stockholm får hon anställning som barnflicka hos en familj med en liten son. Det hon har varit med om bevarar hon inom sig, men efterhand avslöjas hennes hemligheter och livet tar en oväntad vänding för alla inblandade.   Stefan Einhorn har vunnit en stor och hängiven läsekrets med bland annat Konsten att vara snäll och Den sjunde dagen. Nu kommer Änglarnas svar, en sinnrikt konstruerad roman som rör sig mellan det ockuperade Polen, Israel och Sverige. I varsin monolog berättar romanens sju personer sin del av historien, och inte förrän den sista pusselbiten är lagd framträder hela bilden av det ofattbara som skedde i det judiska gettot och vilka följder det fått för en svensk familj. En stark skildring av människans förmåga att göra såväl gott som ont och av hennes längtan efter försoning mitt i det allra mörkaste.

Min kommentar: När jag hör de första berättelserna hade jag kännslan att boken skulle kännas lite präktig. Stefan Einhorn är nog en av de godaste/snällaste människor som finns. Men det kan då göra att en historia breättad av honom inte får ha onda människor i huvudrollen. Men det hela utvecklar sig inte som man tror, vilket är bra. En intressant och välskriven bok.

Uppläsare: Torsten Wahlund

Betyg:

Peter James – Död mans fotspår

I efterdyningarna av 11 september-attackerna Intensivt spännande! Den 11 september 2001 missar en affärsman ett möte i World Trade Center. Han ser sin chans att bli av med fordringsägarna och starta ett nytt liv.  I Brighton hittar kommissarie Roy Grace en mördad kvinna som varit gömd i flera år. Samtidigt upptäcks ett kvinnolik i Australien i en baklucka på en bil som legat i vattnet länge. Båda kropparna kopplas samman med en affärsman från Brighton som avled i New York den 11 september 2001. För att ta reda på vad som hände under och efter attackerna, och hur morden kan vara relaterade, följer Grace i en död mans spår sex år tillbaka i tiden

Min kommentar: Ännu en spännande deckare från Peter James. Jag måste erkänna att jag blev såld på hans böcker efter den första boken, Levande begravd,  i serien  Roy Grace. Det här är inte den bästa boken i serien men den håller en mycket hög klass. Peter James är enligt mig en av de bästa deckarförfattarna i England.

Uppläsare: Peder Falk

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑