Kategori: Deckare

Dag Öhrlund – Där korparna skriker

En ung rik kvinna försvinner i Stockholm. Ett fall som hamnar på Truut, Herrera och Kahns bord. Men det är inte alltid handlingen utan vad Truut hittar på som är den stora behållningen i Truutböckerna. I den här boken har tex polisledningen köpt in kinesiska elbilar. Alla som känner sin Truut vet ju det inte är en match-in-heaven. Det är ju så böckerna i serien till mångt och mycket är uppbyggda, Ewert ställs inför en massa av dom saker han föraktar eller iallafall ogillar. Ibland ändrar han uppfattning men oftast fortsätter han att ogilla företeelsen, som med dom kinesiska elbilarna.
Jag tycker Dag Öhrlund är en av sveriges bästa deckarförfattare. Han har ett driv i sitt språk och har under åren tagit fram riktigt intressanta karaktärer som Silfverbielke och Truut. Men precis som med Silfverbielkeböckerna så tycker jag att det blev lite för mycket av det goda, eller onda, på slutet av serien. Nu tycker jag böckerna om Ewert Truut är påväg dit. Så för min det får Öhrlund gärna börja på en ny serie. Missförstå mig rätt, jag vill ha mer av Dag Öhrlund och hans drivna språk.
Så måste jag ta upp elefanten i rummet, det faktum att det inte är Stefan Sauk som läser boken. Att populära uppläsare blir en trång sektor får vi nog vänja oss med är jag rädd. För det är en klasskillnad mellan Öhrlund och Sauk när det kommer till uppläsning tycker jag. Att läsa med olika röster för olika karaktärer är en konst, något som gör att dom populära uppläsarna kan bli en bristvara.
Dag Öhrlund är tillbaka med den åttonde boken om den truligs kriminalkomisarien Ewert Truut. Trots ett driv i språket i Där korparna skriker tycker jag serien börjar trampa vatten. Så jag kan inte ge den mer än en trea i betyg.
Uppläsare: Dag Öhrlund
Betyg

0

Linda Ståhl – Elden ska falna

Jag lärde känna Reub och Estrid i Linda Ståhls första bok i Möllviken serien. Så nu känns det som man har ett par nya vänner på middag. Jag gillar att få den känslan av en bok.
En flyktingförläggningen sätts i brand och när man tror att man räddat alla görs ett makabert fynd i brandresterna, ett dött spädbarn. Ett spädbarn ingen vill kännas vid. Kort där efter hittas en ung kvinna mördad. Precis när Estrid är påväg tillbaka till jobbet från en kort föräldrar ledighet råkar hennes man ut för en oprovocerad misshandel. Många saker som gör att det är mycket att göra på den lilla polisstationen i Vellinge.
Jag nämnde, jag recenserade Syndaren ska vakna, att jag gillar att trots att det skull kunna vara en klassisk svensk deckare är det inte det. Linda Ståhl vågar ta upp viktiga ämnen och hon gör det med rak rygg. Ämnen som mina fördomar säger är extra viktigt att ta upp och sätta in i rika områden som Höllviken. Precis som att det är viktigt att ta upp att allt inte är nattsvart i områden som Rosengård.
Tillbaka till boken. Den har precis som den första ett driv och jag älskar hur Reub och Estrid skaver lagom mycket.
Maria Lyckow har en röst och uppläsningsstil som passar den här berättelsen som handen i handsken. Det är en fröjd när man hittar en harmoni mellan författare och uppläsare.
Driv och spänning är det som präglar den andra boken i den välskrivna Höllvikenserien. Linda Ståhl tvekar inte att ta upp viktiga ämnen vilket gör att jag inte tvekar att ge Elden ska falna en glödhet fyra i betyg.
Uppläsare: Maria Lyckow
Betyg

0

Linda Ståhl – Syndaren ska vakna

En hemmafru försvinner från sitt hem i Höllviken. Polisen blir inkallad och bit för bit nystas försvinnandet upp.
Så långt ser det ut som den klassiska svenska deckaren. Ett brott, en svensk småstad och en uppsättning poliser. Inget fel med det, samtidigt som det är en genre som det är svårt att sticka ut i. Så då behöver boken/serien något som sticker ut från mängden. Det har den här, för när poliskommissarien brukar vara en försupen man som gillar opera eller en ensamstående kvinna som försöker få livet att gå ihop så väljer Linda Ståhl polisparet Reub och Estrid. Det som sticker ut med det är att Reub definierar sig som icke-binär och Estrid är höggravid. Två saker som skaver lagom mycket i ett rikt område utanför Malmö. Samtidigt räcker det inte bara med normbrytande karaktärer, och nej en höggravid kvinnan är inte så normbytande, för att lyfta en bok.
Så då lägger vi till ett viktigt samhällsämne, mäns våld mot kvinnor. Men det fina med boken är att det är drivet i historien som är den stora behållningen. Författaren gör ingen stor sak av varken Reub könstillhörighet eller den viktiga samhällsfrågan vilket jag tycker är bra.
Måste också kommentera Maria Lyckow uppläsning som jag tyckte passade väldigt bra till boken. Den lyfte historien.
Syndaren ska vakna kan vid första anblicken se ut som en klassisk svensk deckare. Men genom att blada spännande karaktärer, viktiga frågor och framförallt ett bra driv i historien lyckas Linda Ståhl fånga mig och är väl värd sin fängslande fyra i betyg.
Uppläsare: Maria Lyckow
Betyg

0

Anne Holt – Det elfte manuset

Nordens okrönta deckardrottningen är tillbaka. I den elfte boken om den nu före detta poliskommissarien Hanne Wilhelmsen är det pandemi. Jag har funderat mycket hur man ska skriva böcker som utspelar sig under pandemin, då det är skiljer sig så mycket från det vi är vana vid. Anne Holt har avstamp i den och gör att det blir lite liv i Hanne Wilhelmsen. Boken har från början två historier, ett ansiktslöst lik och ett försvunnet manuskript. Jag är normalt sätt lite allergisk ä när konstnärer ska göra konst av sitt eget skapande. Likt en film om hur man spelar in en film eller en teaterpjäs om en teater. Alltså en tro att det man själv gör är så himla intressant. Så med det sagt var jag lite skeptisk när boken handlar om ett försvunnet manus. Men det fick jag på skam. Anne Holt navigerar skickligt förbi dom klyschorna med all sin rutin. Även om jag har en känsla av att man i den här boken beskriver en förlagsbransch som är på väg att försvinna. En bransch med upphöjda och diviga författare som kräver att bli kammade medhårs. Det är inte min bild av dagens förlagsbransch. Tillbaka till boken. Jag brukar kommentera tempot i berättelsen och Anne Holt, likt Jørn Lier Horst, har ett ganska lågt tempo. Det låter kanske lite tråkigt, men med en skicklig författare är det rätt skönt och du hinner ta till dig all klurig information. Anne Holt har ett rätt spretigt persongalleri i böckerna om Hanne Wilhelmsen. Visst saknar man Billy T men Henrik Holme som inte kan ta människor är inte så tokig han heller, på sitt sätt.
Som nordens okrönte deckardrottningen är Anne Holt är en mästare på att skriva kluriga och spännande historier. Att få följa Hanne Wilhelmsen i jakten på Det elfte manuset är en fröjd och värt en fängslande fyra i betyg.
Uppläsare: Magnus Roosmann
Betyg:

0

Pascal Engman, Johannes Selåker – Till minne av en mördare

Efter 4 böcker om Vanessa Frank har nu Pascal Engman hittat en ny lekkamrat i form av Johannes Selåker. En kollega från kvällstidningsbranschen om jag förstått det rätt. Dom tar med oss till 1994, den för evigt varma VM sommaren. Men 94 var inte bara sol och fotboll, det var också Flinks skjutningar i Falun och Estonia. Så mitt i det får vi lära känna polisen Tomas Wolf som tillsammans med kvällstidningsjournalisten Vera Berg börjar nysta i ett antal mord med liknande tillvägagångssätt runt om i Sverige. Vera har inte bara ”rent mjöl” i sin påse, något som gör hennes karaktär lite intressant. En av dom huvudmisstänkta är den Persbrandtliknande skådisen Michael Bratt. Så när det gäller persongalleriet i den här boken är det inte något att klaga på, färgstarka och spännande. Spännande är och också historien. Bra driv och tvära kast. Men frågan är om inte miljöbeskrivning och beskrivningen av stämningen av tidsandan som är det bästa i boken. Jag jobbade i Stockholm hela den sommaren och var på många av dom platser som beskrivs i boken. När man är klar med boken vill man kasta sig över krönikan om VM 94, för att få ännu mer 94 känsla.
Till minne av en mördare är årets klart bästa bok hittills. Pascal Engman och Johannes Selåker tar oss nästan 30 år tillbaka i tiden med beskrivning av miljö, människor och händelser. En klar femma.
Uppläsare: Jonas Malmsjö
Betyg:

2

Jan Guillou – Den som dödar helvetets änglar

För något år sen gick Guillou i mål med sin serie om det stora århundradet. Så därför var jag lite extra spänd på vad som komma skulle efter det. Och svaret blev någon sorts fortsättning. Vi får en berättelse berättad från Erik Pontis
horisont. Att Ponti har många gemensamma drag Guillou själv har inte varit någon hemlighet och det är något som verkligen förstärks i den här boken. Det gör att boken blir väldigt politiskt. Boken ger känslan att Guillou sitter och berättar om sin samtid med en krydda med Hamilton. Ja det finns en historia om hur Ponti och Hamilton hjälper en gammal dam men annars är det mest lösryckta betraktelser från vår samtid. Allt från pandemin, bokbranschen till storpolitik.
Nja, jag fick inget grepp om den här historien. Det känns som ett desperat försök att krama ut det sista av hans karaktärer. Nu hörde jag att det ska vara början på en serie med Ponti och Hamilton. Vi får väl hoppas att nästa bok får en bättre form, en historia som håller ihop bättre. På plussidan är Tomas Bolmes trygga fina röst i uppläsningen.
Jan Guillou har börjat på en ny serie med sin pensionsmässiga karaktärer Ponti och Hamilton. Tyvärr tycker jag Den som dödar helvetets änglar inte håller måttet med sin rörighet. Blir bara en trea från mig.
Uppläsare: Tomas Bolme

Betyg:

0

Kristina Ohlsson – Isbrytare

Kristina Ohlsson har kommit med sin andra bok antikhandlaren August Strindberg. Den här boken börjar med att han och grannens sjöbod brinner ner. Det blir början på något som utvecklas till ett morddrama på västkusten. Det här är en klassisk svensk deckare. Utspelas i en småstad, persongalleri med några poliser och några ”civila”, ett brott med kopplingar bakåt i tiden. Skriver du en sådan bok gäller det sticka ut på något sätt. Ohlsson gör det genom att skriva bra med driv.
Har lyssna alla Ohlssons böcker om Fredrika Bergmans och framförallt Lotus Blues serien, och älskat böckerna. Därför har mina förväntningar på henne nya serie varit skyhöga. Nu två böcker in i serien är jag inte säker på om den uppfyller mina förväntningar. Oundvikligt att dra paralleller till Läckberg när en deckare utspelar sig på västkusten. Tycker även det fler likheter när det gäller uppbyggd av karaktärer och upplägg av historien.
I Isbrytare tar Kristian Ohlsson med August Strindberg på nya äventyr på västkusten. Det här är en välskriven klassisk svensk deckare med driv som belönas med en fyra i betyg.
Uppläsare: Martin Wallström
Betyg:

0

David Lagercrantz – Obscuritas

Det har gått några år sen Millenniumböckerna men nu är David Lagercrantz tillbaka. Tillbaka med en ny, egen serie. Ett mord på en fotbollsdomare sker utanför Stockholm. En person blir snabbt häktad och allt ser klappat och klart ut. En av dom som tvivlar på den lösningen är polisen Micaela Vargas. I samband med det träffar hon professorn Hans Rekke. Så det något udda paret med en ung polis från Husby och en äldre professor från Östermalm utgör kärnan i den här boken. Berättelsen tar oss ut i världen genom flera olika kulturer.
Jag måste erkänna att det är en bok jag har sett mycket framemot. Mina känslor är lite blandade efter att jag är klar med boken. Ja, han skriver fantastiskt, ja det är ett intressant persongalleri, ja det är en spännande handling. Så vad klagar jag då på? Det saknas något och jag har i ett dygn försökt sätta fingret på vad det är och inte riktigt lyckats veta var jag ska sätta ner mitt finger. Men då det här är den första delen i en serie så har jag inte gett upp utan kommer kasta mig över nästa bok på samma sätt som jag kasta mig över den här boken.
David Lagercrantz är tillbaka Obscuritas som är den första boken i en serie. Boken är spännande, välskriven och….. men. För det finns ett men. Jag tycker det saknas något så blir en trea i betyg.
Uppläsare: Gunilla Leining
Betyg:

0

Håkan Nesser – Schack under vulkanen

Håkan Nesser har ett väldigt eget och målande språk. Jag förstår om vissa ser det som gubbigt men jag älskar det. Bara titeln Schack under vulkanen är ju underbar. När författare börjar försvinna i Kymlinge blir kommissarie Barbarotti något motvilligt inkopplad. Då hans kollega och livskamrat Eva Backman är bortrest får han ta sig an fallet på egen hand. Det här är ett typisk Nesser mysterium där vi bit för bit får reda på vad som hänt.
Jag har funderat på hur författare ska behandla 2020 då pandemin ändrade vårt sätt att leva. Hittills har de böcker jag lyssnat på förlagt handlingen antingen före eller efter pandemin för att inte behöva förhålla sig till den. Så det här är den första boken där den blir en del av historien. Ingen stor del, men en del.
Det här är inte den bästa i Barbarottiserien. Historien är lite rörig ibland och sluten kunde vara bättre i min smak. Men som jag varit inne på tidigare så vägs det upp av språket. Vem gillar inte titeln på en påhittad bok med namnet ”18 samtal med en häst, om jag hade en”. Det är Nesser i en liten ask.
Visst saknar man att Nesser läser sina egna böcker på sin gnälliga närkingska. Det finns ingen som kan leverera svordomar och citat som han. Med det sagt så har Reine Brynolfsson tagit över de senaste böckerna i serien med den äran.
I Schack under vulkanen försöker Gunnar Barbarotti lösa mysteriet kring ett antal försvunna författare. Kanske inte den bästa boken i serien men det vägs upp av Håkan Nessers underbara och unika språk. Blir en fyra i betyg från mig.
Uppläsare: Reine Brynolfsson
Betyg:

0

Jørn Lier Horst, Thomas Enger – Slagsida

I den tredje boken från Enger/Lier Horst hittas Alexander Blixts kollega Sofia Kovic mördad i sitt hus, ett hus där Blixt dotter bor en våning upp. När boken börjar sitter Blixt och Emma Ramm i polisförhör efter att Blixt skjutit en man. Så historien berättas genom hopp i tiden där vi bit för bit får händelseförloppet klart för oss. Det är ett raffinerat sätt att berätta på vilket gör att boken lyfter. Vi vet från början att det ska gå åt skogen men inte hur, vilket gör att man sitter med en klump i magen under hela lyssnandet.
Kombinationen polis och journalist har vi sett många gånger i deckare men jag tycker det funkar ovanligt bra i den här boken. Trots, eller tack vare, ett begränsat persongalleri där dom andra två är Blixt dottern Iselin och journalisten Emma Ramm så blir det spännande. En riktig bra spänningsroman.
I Slagsida bjuder Enger/Lier Horst på en smart berättad historia med både spänning och driv. Med Jonas Malmsjös uppläsning blir det en klar fyra i betyg.
Uppläsare: Jonas Malmsjö
Betyg:

0

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑