Jeanette Bergenstav – Havsgrav

På den lilla ön Utposten längst ut i det bohuslänska havsbandet samlas en grupp främlingar för att bli renade från sin skuld och sin skam. Deltagarna får lämna alla personliga tillhörigheter och raka av sig håret, allt under överseende av den karismatiska ledaren. De utsätts för hemska och farliga prövningar under sin rening som tillslut spårar ur och det går inte att veta vems som är vän och vem som är fiende.

I samma skärgård kämpar Jennifer Sundin med sina psykiska och fysiska problem. Hon har satt journalistyrket på paus för att blir frisk. Men när en ung kvinna hittas död och hennes mamma ber Jennifer om hjälp så blir det svårt att stå emot. Så efter ytterligare ett dödsfall i vatten är hon tillbaka tillsammans med fotografen och hackaren Petter tar hon upp jakten på sanningen.

Efter halva boken så tänkte jag att det här var en väldigt annorlunda deckare, speciellt jämfört med de tidigare böckerna om Jennifer Sundin. Det är första halvan som bygger upp inför det som sedan händer i boken andra del. Så efter halvtid så övergår den mer till att bli en vanlig deckare. Då boken klockar in på över 17 timmar så är det några timmar av förvirring innan saker börjar ramla på plats. Men jag gillar när man vågar ge en ordentlig bakgrund.

Det finns en underbar scen när Jennifer och Petter sitter på en restaurang och Jennifer ”tar hand om” några affärsmän som tafsar på servitrisen. Då vet man att Jennifer är tillbaka.

Sen sticker boken även ut då den har två uppläsare där Jonas Malmsjö läser den mystiske Poseidons delar och Sofia Berntson står för resten. Det är inte så vanlig i Sverige med mer än en uppläsare, och här två tungviktare. Det gillar man ju.

I tredje boken om Jennifer Sundin tar Jeanette Bergenstav oss till det yttersta havsbandet. Havsgrav är en spännande och lite annorlunda deckare som får en fyra från mig.

Uppläsare: Sofia Berntson och Jonas Malmsjö

Betyg:

Cecilia Sahlström med Emma Olofsson – Offerlamm

Sara Vallén får en ny medlem i sin grupp, det är ingen mindre än den fyrkantiga Rakel Vrede från Malmö. Gruppen blir kallade till stenbrottet Dalby där en kvinna hittats död i vattnet. Kvinnan visar sig vara papperslös och när hon obduceras visar hon sig ha en långt framskriden cancer. Men då inget pekar på mord så avskrivs händelsen som självmord/olyckshändelse.

Strax efter hittas en kropp i en brinnande bil. Här är det dock ingen tvekan att mannen är bragd om livet. Då det finns kopplingar till den döda kvinnan i Dalby så rubriceras det första brottet om till mord det också.

Ju mer damm gruppen river upp ju hetare blir spåren. Spår som leder långt utanför Sveriges gränser.

Cecilia har tagit med sin parhäst Emma Olofsson från Gruppen-serien in i Sara Valléns underbara värld. Då jag inte lyssnat på alla böcker i serien så kan jag inte avgöra vad det tillför. Men då det känns som kemin mellan dem är bra så tycker jag det är positivt.

Som vanlig när Cecilia är i farten så är det spännande och med hennes bakgrund som polis så känner man sig trygg att dom delarna är rätta och riktiga. Vilket är skönt.

Det är inte först gången författare har låtit sina olika universum mötas. Michael Connelly gör det hela tiden och Håkan Nesser har gjort det vid minst ett tillfälle. Det finns många många fler exempel. Ibland blir 1+1=3 när det görs. I det här fallet tycker jag vi får nöja oss med att 1+1=2. Bra men det gnistrar inte om det.

Som vanlig när det är en Sara Vallén deckare så är det Maria Lyckow som läser. Något hon gör bra, men efter att ha blivit lite småkär i broder Jakobs robotröst som Lo Kauppi står för blir avsnitten med honom lite platta. Nu ska det sägas att han har en väldigt liten roll i den här boken.

Cecilia Sahlström har tussat ihop sina två hjältinnor Sara Vallén och Rakel Vrede i boken Offerlamm. Som vanligt blanda hon viktiga och ibland lite kontroversiella ämnen med spänning vilket gör att jag delar ut en fyra.

Uppläsare: Maria Lyckow

Betyg:

Tony Fischier – Rödlögamorden

Den före detta polisen Dordi Söderman jobbar nu mera som konstnär. Det stället på jorden där hon skapar som bäst är på Rödlöga i Stockholms yttre skärgård. Ett ställe som hon tillbringat somrarna på sedan hon var barn.

En morgon upptäcker hon en segelbåt som strandat lite konstigt på hennes strand. Nyfiken som hon är tar hon sig ut till båten och gör för en fasansfull upptäckt. Det som blir upprinnelsen till Rödlögamorden. Dordi blir ofrivilligt indragen i en polisutredning.

Det här är en klassisk svensk deckare i skärgårdsmiljö. Skådeplatsen ligger inte geografiskt långt från platsen där Saltkråkan spelades in och vår huvudperson heter ju till och med Söderman. Så bilderna jag får upp i mitt huvud är väldigt mycket hämtade från miljön i just Saltkråkan.

Men där slutar liknelserna. Här sker det mord, mord som måste få sin lösning för att människorna som bor och verkar på öarna runt Rödlöga ska få tillbaka lugnet. Precis som på de flesta platser på jorden så riktas först misstankarna mot dom som kommer utifrån, dom som inte passar in.

Det här är en spännande deckare där vi känner igen Fishiers ibland lite underfundiga formuleringar. För även om han lämnar Göteborg i den här boken så finns det små små stänk av den humorn. Som paret vars tomt kallas Gazaremsan för att dom heter Palle och Stina. Det gillar man ju.

Det är den förtjusande Mirja Turestedt som läser och det gör hon förbaskat bra. Och jag vet att hon och Tony hade ett bra sammanbet när boken lästes in.

Tony Fischer har bytt Göteborg mot Saltkråkan-land i Rödlögamorden. En klassisk välskriven deckare i skärgårdsmiljö gillar man ju jag delar ut en fyra i betyg.

Uppläsare: Mirja Turestedt

Betyg:

Kristina Emanuelsson – Råttlik

Gängvåld och bilbränder har under flera år varit problem i Eskilstuna. Ett fenomen som kriminologen Nina Wang skildrar i din debattbok. Men hon drar det ett steg längre, nämligen att hävda att polisen är en del av problemet. Det har gjort henne illa omtyckt i vissa poliskretsar. Och inte bara där, stora delar av hennes sociala liv har försvunnit efter publiceringen. En som dock står bakom henne är hennes älskare som hon träffar i skogen på sina löpturer. När han mördas dras Nina in i en mördarjakt.

Eskilstuna har varit en vit fläck i alla fall på min deckarkarta. En stad jag spenderat en hel del tid i så jag känner till de flesta platser som beskrivs i boken, vilket alltid är bra. Annars har boken det mesta en deckare i en mellanstor svensk stad ska ha. Poliser naturligtvis, både onda och goda, gansters och alla där emellan.

Det här är en deckare med ett ganska lågt tempo. Det är inget fel med det. Jag kan tycka att det finns många, typ Kepler, som använder det uppskruvade tempot som som gör att det kan vara svårt att hänga med i alla svängar. Den här boken går inte att jämföra med det. Sen kan jag haka upp mig på att Wangs debattbok har fått så stor uppmärksamhet. Tyvärr är det väldigt få böcker som får ett stort genomslag, debattböcker inräknat. Det tullar tyvärr en del på trovärdigheten i boken.

Det är stabila Gunilla Leining som läser denna första bok i serien om Nina Wang. Jag gillar Gunillas behagliag röst. Den ger mig trygghet när ett ganska hårt samhälle beskrivs.

Kristina Emanuelsson speglar dagens samhälle ut kriminologen Nina Wangs ögon. Råttlik en psykologisk deckare i Eskilstunamiljö som jag ger en trea i betyg.

Uppläsare: Gunilla Leining

Betyg:

Anna Karolina – Styrkan

Fabian har äntligen fått en plats på knarkspan. Under ett av hans första pass jagar han en kvinna. Precis när han kommer i kapp faller kvinnan och spetsas på ett uppstickande armeringsjärn och dör. Men i stället för att anmäla sig själv tar gruppchefen Peter hand om saken. Genom att plantera bevis på en uteliggare så riktas sökarljuset åt fel håll.

Det Styrkan, som gruppen på knarkspan kallas, inte räknat med är att det blir Köhlers advokatbyrå där Ebba Tapper jobbar som försvarar uteliggaren. Det dröjer inte så länge innan Ebba börjar ana att något står rätt till. När kvinnan identifierats visar hon sig vara från Ukraina och för att kunna försörja sina två barn jobbar hon som prostituerad. Så förutom en jakt på korrupta poliser så blir det också jakt på den döda kvinnans försvunna barn. En jakt mot klockan.

När poliser inte följer lagen är det illa, när de medvetet planterar bevis för att sätta dit oskyldiga är det allvarligt. Lägg till en stor dos kåranda och hållhakar på varandra och det blir en katastrof.
Det här är en bok om lojalitet, eller bristen på den. Om att göra rätt. Som lyssnare ställs du gång på gång in för frågeställning och dilemman. Allt utan att det blir präktigt och med pekpinnar. För även om Ebba Tapper den här gången är på de godas sida så är hon inte heller någon ängel.

Det här är en vi-vet-att-det-kommer-gå-åt-skogen-men-inte-hur bok. Jag gillar Annas täta intrig och vetskapen att hon som före detta polis vet vad hon pratar om.

De två första böckerna i serien lästes in av Katarina Ewerlöf och nu har Gunilla Leining tagit över stafettpinnen. Det brukar vara en sak som irriterar ljudbokslyssnare. Men för mig är det oftast inte någon stor sak och då det var 2,5 år sen jag lyssnade på Livvakten så var jag tvungen att slå upp att det var Ewerlöf som läste den. Då kan det inte spela någon roll.

Anna Karolinas tredje bok om Ebba Tapper är en tät spännande deckare med karaktär. Styrkan visar upp polisens sämre sidor på ett bra sätt. Så jag delar ut en riktig stark fyra i betyg.

Uppläsare: Gunilla Leining

Betyg:

Cecilia Sahlström – Barnsoldaten

När polisen i Malmö gör en razzia mot en grupp människohandlare så lyckas man frita ett antal kvinnor. Bland kvinorna i det nedgångna huset återfinns också ett barn, en 15 årig flicka från Nigeria.

Ärendet hamner på Rakel Vrede och Niklas Rödings bord. Det viktigaste blir att hjälpa den aggresiva och utåtaggerande flickan. Detta kräver att Rakel behöver sammarbeta, ned med Nikas och människohandelsgruppen. Inte hennes bästa gren men flickans öde är viktigare än Rakels tillkortakommande.

Ju mer de gräver i fallet dest större och fulare fiskar dyker upp. De som griptes vid en första razzian är bara toppen på det här gigantiska isberg. Vrede och Röding kämpar med att försöka ta reda på hur och varför flickan kom till Malmö, något som inte visar sig så lätt.

När flickan plötsligt försvinner ställs allt på sin spets.

Vi fick lära känna den innåtvända Rakel med klara autistiska drag i Irrvägar. Det är så skönt med en så klar och tydlig personlighet. De hon gör och tänker är väldigt förutsägbart. Därför blir det extra intressat när hennes värld ruskas om på det personliga planet. Jag vill inte spoila något men hon hon kommer att göra hoppsasteg i bokens sista kapitel.

Bokens team är människohandel, ett av de mest avskyvärda brottet vi har här i världen. Det för att det förstör människor i alla ändar. Men som jag sagt så många gånger, ett viktigt och starkt ämne räcker inte. Det gäller att ta sig an det göra något med det och det gör Cecilia. Jag måste erkänna att mina kunskaper om människohandel och Västafrika inte är på högskolenivå, men det spelar ingen roll för det är värmen och medmänskligheten som människorna i boken beskrivs som är det viktigaste.

Ja, att sen är boken är spännande är naturligtvis viktigt, men känns nästan som underordnat i det här fallet.

Lo Kauppi har gestaltat många starka karaktärer och passar perfekt för Rakel. Också spännande hur hon tar sig an Rakels bror Jakob med datorrösten.

Barnsoldaten är den andra boken om den lite kantiga polisen Rakel Verde. Jag älskar hur Cecilia Sahlström vågar att blanda viktiga ämnen med med starka karaktärer. Det blir en fyra i betyg från mig.

Uppläsare: Lo Kauppi

Betyg:

Mari Jungstedt – Det slutna rummet

En av Gotlands största turistattrationer är Lummelundagrottorna. När en kvinna hittas mördad inne i grottan precis innan turistsäsongen drar igång så är det alvaingt på flera plan.

Anders Knutas och hans kollegor får dock koncentrera sig på mordet på kvinnan. Kvällen innan hon hittades deltod hon på en guidad tur i grottan. Så frågan är hur kan någon bli mördad under en tur med andra människor utan att någon märker något? Är mördaren någon av de andra turisterna eller hur kom mördaren in i Det slutan rummet.

Det visar sig snart att det är inte första gången någon mördats i en grotta. Knutas gravida sambo hittar kopplingen till ett gammalt fall i Norrland som hon har svårt att hålla fingrna borta från, trots att hon är sjukskriven.

Det här är den 17:e boken om komisarie Knutas på Gotland. Jag var tvungen att gå igenom mina listor och såg då att jag lyssnat på de tio första böckerna. Men sen tappade jag tråden vilket är tolv år sen. Ändå var det inte svårt att komma in i gamla gängor. Knutas var sig lik, ja frånskild och Karin hade gått från kollega till sambo. Men annars var det mesta sig likt. Att kunna skriva på det sättet är troligtvis en anledning till att serien om Knutas är så populär.

I den 17:e bokan om Anders Knutas sker det ett mord i Lummelundagrottorna, i Det slutna rummet. Det är starkt av Mari Jungstedt att lyckas hålla en serie spännande så länge. Det blir en fyra från mig.

Uppläsare: Katarina Ewerlöf

Sara Strömberg – Skinn

Det var snart tretio år sen det fruktansvärda skedde. Det som i trakten går under namnet Slakten i Storlien. En pappa och två barn mördas i sitt hem samtidigt som mamman försvinner. Ett fall som fortfarande är olöst. Så att när Jämtlandsposten ska satsa på en True crime serie så är fallet självklart att ta upp. Så lokalreportern Vera Bergström tar sig an jobbet att skriva historien med all sin energi. Kanske lite för mycket energi. Men när hon börjar få vittring på vad som hände den natten på 90-talet så är det svårt att sluta. Spåren leder henne till jaktstugor, bilskrotar, storstadsförorter men framförallt runt om i och omkring Storlien.

Allt det samtidigt som hennes ensamma liv börjar få en vändning.

Trots dom stora framgångarna med Sly och Skred så är det här min första bok av Sara Strömberg. Så det blir ett test om boken klarar att stå på egna ben och det första testet klarar den. Det är inga problem att komma in i boken och lära känna och börja tycka om Vera. Även om hon inte är en karaktär som så gärna släpper andra människor in på livet. Något som gör henne till den till den fyrkantiga arbetsnarkoman hon är.

Jag gissar att jag inte är den första som kommer att tänka på Liza Marklunds Annika Bengtzon här. Inte bara för att det är en journalist som löser brotten utan för att det finns vissa likheter mellan Annika och Vera. Framförallt deras oräddhet.

Att koppla historien till ett gammalt olöst fall är kanske det mest klassiska svenska deckaregreppet. Så när man använder det som redan är gjort gäller det att göra det lite bättre än de som gjort det tidigare för att inte bli en blek kopia. Och Sara Strömberg levererar. Det här är bra. Något som förstärks av Katarina Ewerlöfs sätt att gestalta Vera och allt i historien.

Likt en jämtländsk Annika Bengtzon nystar Sara Strömbergs hjältinna upp det gamla fallet. Skinn är klassisk svensk deckare med alla ingredienser som gamla mord, överklass och svensk glesbygd. Snyggt berättat och en fyra från mig.

Uppläsare: Katarina Ewerlöf

Betyg

E. P. Uggla – Bortförda

När föräldrar och vårdnashavare ska hämta sina barn från Björkens sommaröppna förskola får dom beskedet att barnen är på sommarutflykt. Alla kan väl vara lite sena från en utflykt, så det är lugnt. Till slut står det klar att hela barngruppen är försvunnen. Hur är det möjligt? Polisen och personalen står handfallna. De förtvivlade föräldrarna gör allt dom kan för att söka svar på vad som har hänt. Hos varandra och hos sig själva. Det visar sig att de flesta inblandade bär på hemligheter, men har dessa något med barnens försvinnande att göra. Det blir en jakt mot klockan.

Bakom det lite mystiska namnet E. P. Uggla hittar vi Emmelie Pettersén Uggla. Känd från P3 podden Väsen. Efter ett antal barn och ungdomsböcker och några SicFi böcker kommer hon nu med sin första spänningsroman.

Det här är en historia där vi får lära känna ett antal människor kring de bortförda barnen. Desto mer vi lär känna dem desto fler hemligheter och konstigheter stöter vi på. Frågan är bara vem kan göra något så grymt som att kidnappa barn, och inte bara ett.

Som förälder, ja eller människa, är det inga probem att sätta sig in i känslan att ens barn försvinner. Just igenkänning är en bra förmåga för att känna för en bok. Jag gillar den här och hur vi sakta men säkert tar oss närmare sanningen.

Det är den nyligen guldbaggerbelönade Anja Lundqvist som läser in boken. Något hon gör med guldglans.

En hel dagisgrupp försvinner i E P Ugglas boken Bortförda. Det blir en intensiv jakt på barnen där hemligheter och relationer spelar stor roll. Jag är fast och ger boken en fyra.

Uppläsare: Anja Lundqvist

Betyg:

Ramona Ivener – Eldsoffer

Sommaridyllen på Gotland störs av skogsbränder. Det är illa, men när en uppspikad ung man hittas i askan efter en av bränderna blir det skarpt läge. Och det är bara det första av flera offer. Den lokala polisen står handfallen, något som gör att den mediekåta rikspolischefen tvingar in David Ritter och hans team. En förstärkning som verkligen behövs.

Det här är den fjärde boken om David Ritter. Från första boken har jag fascinerats och beundrat denna huvudperson. Ritter är något så ovanligt som en hjälte som är reko utan att vara mesig. En egenskap jag också strävar efter i livet. Som ett exempel på det finns det en scen hur Ritter behandlade de två kvinnliga lokala poliserna. Med värme och medmäsklighet, när andra ser ner på den lokala polisen.

Det här är en riktigt tät deckare med seriemördare, många tvära kast och oväntade vändningar. Det finns en risk med den här typen av historier att man öser på för mycket. Att det blir för mycket av det goda, ja eller i det här fallet det onda. Den här historien ligger väldigt nära den gränsen, utan att går över.

Rösten till Jack Reacher och Harry Bosch är även David Ritter. Något jag tycker är passande. Magnus Roosmanns djupa och lugna stämma är så bra till Ritter. Det finns passager i boken när nackhåret reser sig, vilket jag kan härleda till kombination av spännande text och bra uppläsning.

Det är en hel del eld inblandat när David Ritter ska jaga seriemördare på Gotland. Eldsoffer är spännande bok och Ramona Ivener är en skicklig författare, det blir en het fyra från mig.

Uppläsare: Magnus Roosmann

Betyg

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑