Jag sitter i Crimetime Award juryn

Jag har en sak att berätta…. igen.

Det är nämligen så att jag numera är stolt medlem av Crimetime Awards jury och ska vara med och utse årets deckardebut.

Crimetime Award instiftades 2015 av deckarfestivalen Crimetime Gotland med syftet att sprida kriminallitteraturens kraft. Priset är ett av deckarsveriges mest prestigefyllda. Bland vinnarna genom året har vi sett Niklas Natt och Dag, Tina FrennstedtLina Bengtsdotter och Victor Pavic Lundberg med flera. Förra året tog Niklas Turner Olovzon med sin bok Isberg och framförde då en bejublad version av Vanilla Ice – Ice Ice baby

I juryn för debutpriset i år sitter förutom jag:
Johanna Wistedt, deckarexpert och förlagsredaktör
Josefine Lindén, författare och förlagsredaktör
Marie Eriksson, deckarälskare som boktipsar som @marieinsweden på Instagram.
Rebecka Edgren Aldén, författare och sammankallande ordförande

Vinnaren presenteras på Bokmässan i slutet på september. Vi ses då.

Att sitta i Storytel awarsjuryn

För en vecka sen stod jag på scenen på Cirkus i Stockholm och fick säg dom magiska orden ”Och vinnaren är… Slutet var bara början av Anders Nilsson” på den stora Storytel Awardsgalan.

Men låt oss backa några månader. I höstas fick jag frågan från Storytel om jag ville sitta i Storytel awardsjuryn i katagorin spänning. Om jag vill? Självklart! Det är en väldigt stor ära och för mig ett erkännande jag inte kunde drömma om. Så jag svarade JA men vändande post.

Sen var det en enda lång väntan innan jag fick berätta om det och väntan på att få reda på vilka böcker som var nominerade. Men vid midnatt den 25 januari släpptes listan med det 35 böcker det var möjlig att rösta på. Jag hade lyssnat på lite mer än hälften av böckerna men det som förvånade mig mest var att Emmy Walts Flykt saknades. Men däremot hade Micke Ressem fyra böcker, Leffe Grimwalker och Sofie Sarenbrant två var. Jag kunde konstatera att jag lyssnat på ungefär hälften av böckerna när listan släpptes och de kommande veckorna så betade jag av ytterligare några. Av de drygt 25-30 författarna på lista så hade vi intervjuat 10 i Ljudboksklubben förra året. Det är ändå rätt träffsäkert.

Några veckor senare när ljudbokslyssna hade röstat så var det dags att redovisa de tre finalisterna. Som jurymedlem fick jag reda på vilka de var några dagar innan det blev officiellt på Storytels pressträff. Men torsdagen den 15 februari blev det officiellt att det var följande tre böcker som hade gått till final.

Flocken av Caroline och Leffe Grimwalker uppläst av Jonas Malmsjö

Skinn av Sara Strömberg uppläst av Katarina Ewerlöf

Slutet var bara början av Anders Nilsson av Jonas Malmsjö

Presentation av jurygrupperna på Storytels pressträff

Så det var dessa tre böcker vi i juryn bestående av mig, Agneta Norrgård och Karin Cellton hade att ta ställning till. Jag hade lyssnat på alla tre böckerna redan när de presenterades men valde ändå att lyssna om dom för att kunna göra ett bra jobb.

Då vi i juryn är utspridda över landet så hade vi våra möten via Teams.

Jag vill inte gå in på vem som tyckte vad i juryn men vi var inte helt överens när vi börjad vårt juryarbete. Vi fick ha två möten innan vi blev överens.

Sen var det bara den stora galan kvar. Eller bara och bara. Då är vi tillbaka där vi började, ”Och vinnaren är…”

Det går nästan inte att sammanfatta det här uppdraget som avlutades men en riktig helkväll. En kväll som började med bubbel på Grand med två av finalisterna, iform av Grimwalkers. Sen delade jag ut priset till vinnaren Anders Nilsson på scen och lite oväntat avslutades kvällen med den tredje finalisten och nya bekantskapen Sara Strömberg. Med andra ord en riktig kanonkväll.

Kvällen började med bubbel på Grand Hotel
Jag och Peter W på ”röda mattan”
Finalisterna Grimwalkers
Jag och Lo Kauppi
Spänningsjuryn
Vyn från scen
Jag, Karin och Agneta precis efter genomfört uppdrag
Våra bordsgrannar, Stefan Holm och Jessica Eriksson
Sören Olsson, kvällens hederspristagare
2024 års vinnare Anders Nilsson med 2023 års vinnare Sammy Jeridi
Peter W, Fredde Granberg och jag
Jag och finalisten Sara Strömberg

AI-röster som uppläsare av ljudböcker

Så då kom dagen då vi har de första svenska AI upplästa böckerna på en streamingtjänst. Något som många har fruktat och andra väntat på. Oavsett vad vi tycker om det så är det något som vi som ljudbokslyssnare behöver förhålla oss till från och med nu.

Det är en fråga med många bottnar. Många tror att det är en teknikfråga. Men som som fd systemutvecklare och nu mer marknadsförare på ett IT-konsult företag så kan jag säga att den fasen redan passerad. Tekniken har funnits under många år och den har succesivt blivit bättre. Vi har utvecklat hjälptjänster till myndigheter under många år med olika typer av språkmotorer.

En annan synvinkel är att den nya tekniken hotar jobben för våra inläsare. Att teknik ersätter jobb är inte något nytt under solen. Vi hör inte längre någon debatt om att robotar tog över tunga och farliga jobb i industrin för över hundra år sen. Och idag ser vi hur robotar tar över jobb för högutbildade analytiker och systemutvecklare. Så dom ca 20-30 uppläsare som idag har sin inkomst via uppläsandet kommer troligtvis inte ge något eko i debatten.

Då kommer vi till pudelns kärna, hur reagerar vi lyssnare. För det är det mest intressant, både för streamingtjänsterna och för bokbranschen i stort. Och det finns inget entydigt svar på detta. Skulle vi gå ut på stan och fråga människor om dom vill ha ”människoinlästa” böcker eller AI-inläste böcker är jag övertygad att 9 av 10 vill ha människoinlästa böcker. För att det sitter i ryggmärgen att svara så. Skulle du få prova att lyssna och sen få frågan om du vill betala 200 kr i månaden för bara människoinlästa böcker eller 100 kr i månaden för endast AI-inlästa böcker så tror jag svaret skulle bli ett annat. Precis som med andra varor och tjänster så finns plats för en bredd. Du kan köpa en chokladkaka för 10 kr för att du är sugen på choklad eller så kan du köpa en för 100 kr om du är mer av en finsmakare.

I somras lyssnade jag på de AI röster som Storytel släppte på engelska och tyckte att dom var riktigt bra. Men då engelska inte är mitt modersmål så ansåg jag inte mig kunna bedöma exakt hur bra de var. Nu har rösterna kommit på svenska och bedömningen från mig kan bli bättre. För att göra allt lite mer spännande så har de inte bara tagit fram fyra olika röster Carina, Amanda, Erik och Martin utan också tagit fram en klon av Sveriges mest kända och omtyckta röster i form av Stefan Sauk. Då kommer ytterligare ett moment in i bedömningen. Inte bara hur bra uppläsningen på svenska är, utan hur likt Stefan Sauk är det. Efter att ha lyssnat på ca 70 böcker med den riktiga Stefan Sauk så tycker jag att rösten är riktigt lik. När man vet att det är en AI och man koncentrerat lyssnar efter skillnader så kan man höra de. Men det är inget som stör mig. Så skulle man kunna säga att AI röster funkar. Ja, jag tror att jag skulle kunna acceptera AI upplästa böcker.

Som PR trick för att få genomslag för den nya tjänsten Voice Switcher på svenska är det ett genidrag att få med Sauk på tåget. Att välja en okänd AI röst tror jag endast tekniknördar som jag skulle prova och sen snart övergå till de gamla vanliga rösterna som jag känner igen. Men jag kan tänka mig att människor som verkligen älskar Sauk som uppläsare kan tänka sig att fortsätta lyssna på AI-Sauk.

Så om jag får sia lite om framtiden så tror jag att det kommer att bli lite av en status för författare att ha människoinlästa böcker av kända och eftertraktade uppläsare. Sen kommer AI röster att användas för mindre populära böcker samt böcker som inte skulle komma ut alls om in AI rösterna skulle finnas.

Sen tror jag inte man ska överskatta det att det alltid är bra att ha val. Jag uppskattar att författare och förlag lägger ner tid och kraft att välja en uppläsare som de tycker passar boken. Så när jag som lyssnare sen ska göra det valet själv så är jag inte säker på att det alltid blir bättre.

Men jag tror att AI röster är här för att stanna. Om ni undrar, ja bilden som illustrerar inlägget är AI genrerad.

Ljudboksklubben – Sammy Jeridi 50 år

Idag är det onsdag, men inte vilken onsdag som helst. Idag fyller nämligen vår kära vän, kollaboratör och bollplank Sammy Jeridi 50 år.
Sammy har inte bara hängt med under hela Ljudboksklubbens resa, det var även han som introducerade Peter för Peter. Sida vid sida har vi firat framgångar, bollat idéer och hängt så fort tillfälle givits.
Dessvärre kan vi, av diverse tidsmässiga och logistiska skäl (läs: bland annat barnafödande) inte vara med och fira på plats på Gran Canaria. Vi visste inte heller vad man ger i present till en man vars liv är så fullt av vackra saker, så vi bestämde oss för att fira genom att bjuda på en liten minidokumentär. Vi kan kalla den The Jeridi Story, Från Ghettounge till Ghettokung eller Sammy Begins. Här får vi följa med till barndomens Solna där Sammy berättar om hyss, en svår barndom där biblioteket kom att spela en avgörande roll – och vidare till de stora framgångar han haft med sin Ghetto-serie.

Så, från Peter och Peter till Sammy: Ett stort grattis på födelsedagen. Vi älskar dig.

700 inlägg!

Jag har visst passerat 700 inlägg på min blogg såg jag här om dagen. Det betyder att jag publicerat 200 inlägg sedan förra sommaren när jag passerade 500. Nu ska sägas att det inte är 700 recensioner. Det för att jag för ett år sedan startade videopodden Ljudboksklubben tillsammans med författaren Peter Westberg och även de avsnitten publiceras här.

Ljudboksklubben

Det bör sägas några ord om Ljudboksklubben. Efter ett ha skrivit blogg i elva år så träffade jag Peter Westberg som inte bara är författare, han skriver också recensioner om ljudböcker i bloggform. Så efter att ha spenderat några dagar på bokmässan förra året så bestämde vi oss att göra en videopodd tillsammans. Eller till att börja med så ville vi bara testa om det gick. Nu efter ett år kan vi konstatera att det flög. Med gäster som Jens Lapidus, Gunilla Leining, Mattias Edvardsson, Kristoffer Lind, Pernilla Ericson, Fredde Granberg, Mats Strandberg, Pascal Engman, Jenny Rogneby och Sofia Berntson så får man nästan nypa sig i armen.

Så det som började som en kul grej för över 12 år sen har vuxit något riktigt stort. Så förutom de 700 inläggen här så passerade jag 1500 lyssnade böcker i somras, vi har släppt över 80 avsnitt med Ljudboksklubben och vi ska heller inte glömma att jag har nästa 150 korta videorecensioner på min youtubekanal.

Så dagen till ära så har jag hottat upp bloggen med en ny topbanner och så blickar vi framåt. Det kommer att komma en hel del rolig framöver ,-)

Tack alla som läser, tittar och lyssnar.

Anna Granlund, Alex Storm – Stormbarn

Lily Rose kom till Sverige för att infiltrera Alex Storms affärer men istället blev hon förälskad i honom. De startar ett liv tillsammans med honom i Asien. Medan Alex vänder tillbaka till Sverige så fritar Lily Rose Alex och Jessicas överlevande dotter Frida. Så de flyr till Europa där det jagas genom Frankrike och Spanien och senare ut över Atlanten. Det är inte helt enkelt att fly med en liten flicka, men det blir en flykt fylld av spänning.

Vi får lära oss mer om både Fridas och Lily Rose uppväxter. Något som ger en förklaring till i alla fall Lily Rose lite hårda och kantiga personlighet.

Jag gillar det här konceptet att en serie kan få blomma ut och anta lite nya skepnader. Samtidigt som vi får lära känna henne lite bättre blir hon snällare. Jag kan inte bestämma mig om jag tycker det är bra eller dåligt.

Jag har också hört att det framkommit kritik att det inte är Jonas Malmsjö som läser även spinnoff böckerna. En kritik jag inte förstår. I den här boken är det en kvinna som står i centrum och då bör det vara en kvinna som läser. Att det sen är Maria Lyckow gör det inte sämre.

När Anna Granlund tar över karaktäreren Lily Rose i Alex Storm serien kan jag konstatera att karaktäreren blir lite snällare. I Stormbarn får vi en hel del svar på varför Lily Rose är som hon är, ja och så en massa fart och spänning så klart. Det blir en trea från mig.

Uppläsare Maria Lyckow

Betyg

Tack för boken Anna och Alex😀

Diamant Salihu – När ingen lyssnar

Tänkt dig en spänningsroman där polisen får tillgång till bovarnas hemliga telefontrafik och kan följa deras förehavanden över hela Europa. Där dom kan använda sig av information för att förhindra både mord och annan brottslighet. Diamant Salihu har skrivit den boken, men det är inte en påhittad spänningsroman utan en dokumentär.

Den här historien började i en fransk småstad när fransk polis lyckas med det omöjliga, att ta sig in i den om krypterade tjänsten Encrochat. Något i klass med när engelsmännen lyckades knäcka Enigmakoden under andra världskriget. I ett trollslag kunde polisen börja följa kriminellas aktiviteter i realtid. Först bara fransk polis, men då det var så många och grova brott som planerades i Sverige snart också svensk polis. Det här är en historia som nästa är för bra för att vara sann. Vi får följa både polis och brottslingar under den här tiden. Något som ger en inblick i en värld som ligger väldigt långt från min men en värld som det rapporteras dagligen från på nyheterna.

Boken är väldigt välskriven och det märks att Salihu är väl insatt i ämnet.

Jag kommer på mig själv att inte kunna sluta lyssna bara för att höra hur det ska gå gör någon eller hur ett tillslag ska fortlöpa.

Ibland överträffar verkligheten dikten, på ett lika spännande som kusligt sätt. I När ingen lyssnar fortsätter Diamant Salihu att berätta om gängkriminaliteten i Sverige, den här gången med Encrochat härvan i centrum. Som dikt fast bättre, en fyra från mig.

Uppläsare: Gerhard Hobertstofer

Betyg:

Cecilia Sahlström – Irrvägar

Vad är viktigast i en bok? Handlingen? Miljöbeskrivningarna? Karaktärerna? Det är naturligtvis en fråga som är omöjlig att svara på. Men att en bok lyfter med en stark karaktär tror jag dom flesta håller med om. I Irrvägar får vi möta den autistiske polisen Rakel Vrede som definitivt är en sådan stark karaktär. Tror att liknelserna med Saga Bauer i Bron börjar bli lite tjatigt, men visst finns det paralleller, även om det är två olika personer.
På sin femtioårsdag jobbar Rakel på som vanligt. Men det blir ingen vanlig dag. En bomb briserar i Malmös största kyrka under ett möte mellan kristna, judiska och muslimska ledare. Ett dåd som skördar många dödsoffer. Samtidigt sker ett mord på en ung man i en park i närheten. Trots att Rakel är på plats vid bombdådet så får hon ta sig an mordet på mannen.

Jag har redan nämnt att Rakel Vrede är en stark karaktär. Men för att det ska lyftas fram i boken så behövs bikaraktärer där jag fastnar för henne kollega Elvira. Hon gör att den inåtvänd Rakel måste bli lite mänsklig vilket gör henne levande.
Lo Kauppi gör en riktig bra inläsning. Lugnt och metodiskt vilket passar perfekt i den här boken.

I Cecilia Sahlströms Irrvägar får vi lära känna den autistiske polisen Rakel Vrede. Så även om boken är spännande så är det Vrede som är anledningen till den fina fyran i betyg.
Uppläsare: Lo Kauppi
Betyg:

Ljudboksklubben – med paret Grimwalkers

I veckans avsnitt av Ljudboksklubben är vi med gäster igen och inte bara en, utan två, nämligen Sveriges mest produktiva författarpar Caroline och Leffe Grimwalker. Dom bjuder på sig själva och inblickar i sitt författarskap.
Veckans favoriter är okända favoritböcker. De böcker som inte hamnade på topplistorna. Med tanke på att våra gäster också är med så får ni hela fyra topp 3-listor.

Mikael Strömberg – Pestkung

För någon vecka sen var jag på en bokrelease. Där träffade jag en man som började berätta om sin nya bok.
Då den handlade om något övernaturligt/oförklarligt så var mitt intresse rätt svalt till en början. Men efterhand så växte min nyfikenhet. Vet inte om det var hans passion för historien eller namedroppande som Fredrik Strage och Jack Werner som var det som fångade mitt intresse. Just Jack Werner och hans bok Jag skiter att det är fejk men det är förjävligt ändå gillade jag skarpt.
Så sagt och gjort kastade jag mig över boken. Historien är berättad dom en grävande dokumentär där vi får följa författaren, Fredrik och Jacks jakt på fenomenet Pestkung. Då jag som sagt inte är speciellt intresserad av det övernaturliga så krävs något extra för att hålla upp trovärdigheten hos en gubbig skeptiker som mig. Det löser Strömberg med sättet att berätta och just att de är de tre berättarperspektiven som själva läser in sina delar.
Det går inte att berätta så mycket om bokens handling, för att inte spoila något. Men jag gillar böcker som är anordna, den här boken är verkligen anordna.
För mig behöver en historia inte vara sann men den behöver vara trovärdig. Mikael Strömbergs Pestkung är något så ovanligt som en osannolik historia som känns trovärdigt…eller. Hur som helst är den väl värd sin mystiska tre i betyg.
Uppläsare: Mikael Strömberg, Jack Werner, Fredrik Strage
Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑