15 bästa uppläsarna

bastaupplasarna

Vem är den bästa uppläsaren? Det är den eviga frågan i ljudbokskretsar och att komma fram till ett entydigt svar är nog inte möjligt. Vad som kännetecknar en bra uppläsere kan vara en behaglig röst, förmågan att ställa om mellan karaktärer men det hänger lika mycket på att rösten ska passa boken.
Så hur gör man då för att ta reda på vem som är den bästa uppläsaren? Jag har sammanställt en lista utifrån de över 1100 böcker jag lyssnat på och betygsatt de senaste 15 åren. För att det ska gå att jämföra på ett bra sätt har jag satt gränsen att jag måste ha lyssnat på minst 3 böcker för att uppläsaren ska få vara med på listan. Det gör att uppläsare med medelbetyget 5 av 5 där jag bara lyssnat på en eller två böcker faller bort. Där hittar vi uppläsare som Lennart Jähkel och Jonas Karlsson.
Nedan har ni min, efter varje namn står medelbetyget och antalet böcker jag lyssnat på men uppläsaren inom parantes.

1. Jonas Malmsjö 4,43(21)
2. Thomas Hanzon 4,33(6)
3. Peter Andersson 4,15(20)
4. Peder Falk  4,11(9)
5. Stefan Sauk  4,09(45)
6. Björn Bengtsson 4,00(7)
7. Björn Granath 4,00(6)
8. Jacob Nordenson 4,00(3)
9. Johan Rabaeus 4,00(3)
10. Maria Samuelsson 4,00(3)
11. Niklas Falk  4,00(6)
12. Ola Rapace  4,00(3)
13. Shanti Roney 4,00(3)
14. Tomas Bolme  4,00(48)
15. Christian Fex 3,89(9)

Ska jag analysera min egen lista så kan jag konstatera ett par saker:

Det går trender i vilka uppläsare som får de nya och heta titlarna. För tio år sen var det uppläsarnas grand old men Thorsten Wahlund som fick de uppdragen. Han är den uppläsare jag lyssnat på flest böcker med, 78 st. Under en period var det Stefan Sauk(45 böcker) och Katarina Ewerlöf(64 böcker) och för några år sen var det Jonas Malmsjö. Vem det är nu vet jag inte. Men en sak är säker att konkurrensen är betydligt hårdare nu än när Thorsten Wahlund var herren på täppan.

Listan speglar vilka böcker jag lyssnar på. Det finns en stor avsaknad av kvinnliga uppläsare på listan. Något som beror på att manliga inläsare oftare får läsa manliga författare som i sin tur skriver om manliga karaktärer. Det här får jag försöka ändra på genom att börja lyssna på fler kvinnliga författare.

Listan saknar många bra namn. Skulle jag få frågan vem min favorituppläsare är så skulle nog svaret vara Magnus Roosmann och han först på plats 21. Något som beror på att han läser in så pass många böcker som jag lyssnar på.

Sist måste jag påpeka att mina betyg är ett helhetsbetyg på upplevelsen, boken + uppläsaren. Vilken gör att listan kanske inte är helt korrekt, men det är den bästa sanning jag kan presentera, utifrån mina ljudboksupplevelser.

Du som läser detta har troligen en helt annan lista över favoriter. Du får gärna dela med dig av din lista i kommentarsfältet nedan.

Klicka på taggarna nedan för att se recensioner för uppläsarna.

Jens Lapidus – Top dogg


Jens Lapidus är inne på tredje delen i serien om advokaten Emelie och kåkfarare Teddy. Till skillnad från andra bokserier så är huvudpersonen/personerna inte så tydliga i den här serien. Men just det är ju typiskt Jens Lapidus, det att inte följa normer hur man ska göra. Och det blir det som gör hans böcker intressanta och relevanta. 

Det tog ett par timmar att komma in i boken, många personer med många och invecklade relationer. Men när det börjar klarna är man somvanligt fast och slutuppgörelsen är riktigt bra. En annan sak är att både förortskids och toppchefer kan göra fel, bete sig illa men lika gärna göra gott. Det är handlingarna som avgör.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg


Bok nr: 1001

Jo Nesbø – Törst

Nesbø är en av de bästa deckareförfattarna i Norden, om inte den bästa. Nu har han kommit över den magiska gränsen tio böcker i serien om Harry Hole. Det normala är att det börjar gå på tomgång då. Men tomgång är inte ett ord som kommer upp i huvudet när man lyssnar på den boken. Trots att den är över 21 timmar. Boken är som en rysk docka. När man tror att man hittat lösningen upptäcker man en docka till. Så håller det på fram till sista meningen. Ett beprövat grepp är att låta huvudpersonens närmaste utsättas för faror och dramatiska händelser, allt för att göra karaktärerna mer mänskliga. Något Nesbø också använder. Men till skillnad från flera av hans kollegor i branschen blir det bara en bihistoria, det är fortfarande deckarhistorien som är huvudhistorien. Jag har svårt att sätta fingret på vad det är som gör Hole böckerna så spännande, men att dom är välskrivna och innehåller minst ett hämskt mord/tortyr redskap kan vara två anledningar.

Jonas Malmsjö gör en riktigt bra uppläsning med sin lugna och nästan lite släpiga röst som passar väldigt bra till Hole och hans lite lite gråmulna värld.

Uppläsare: Jonas Malmsjö 

Betyg:


Boknr: 986

https://www.storytel.se//books/84992-Toerst?appRedirect=true

Lars Keppler – Kaninjägaren

Skönt att paret Keppler är tillbaka med en Joona Linna bok efter varit ute och famlat med Playground. Det här är en tät och spännande seriemördartriller. 

Men det känns som om den här boken redan är skriven. Utan att avslöja för mycket så är grundstoryn att en mordserie utlöses, den har kopplingar till en händelse 30 år bakåt i tiden med upprinnelse på en internatskola utanför Stockholm(känns det igen?) 

Jag tycker också att det lätt blir lite för spektakulärt när man ska skildra seriemördare. En fälla Keppler också är väldigt nära att gå i.

Hade inte boken varit så välskriven hade den lätt blivit ointressant. Men missförstå mig rätt, boken är spännande.

Uppläsare : Jonas Malmsjö

Betyg:

Bok nr 954
https://www.storytel.se//books/60724-Kaninjagaren?appRedirect=true

Alex Freguson – Min självbiografi

9789174332575_200

Efter att Sir Alex Ferguson sett sitt Manchester United vinna Premier League för 13:e gången under sina tjugosju år som tränare för klubben, meddelade Fergie att han avgår som lagets tränare våren 2013. Nu berättar han för första gången öppenhjärtligt hur klubben förvandlas till en stormakt inom världens största sport.

Fram träder en faderligt omhändertagande tränare med patriarkal disciplin där lojalitet belönas och utmanare kritiseras och bestraffas. En stämning i omklädningsrummet där lagets bästa alltid går före en enskilds spelares girighet och egenintresse.

Sprängfylld av anekdoter om hur han lyckas uppnå klubbens ambitiösa målsättning och om hur det var att jobba med världsstjärnor som David Beckham, Cristiano Ronaldo, Ruud van Nistelrooy, Rio Ferdinand, Roy Keane och Wayne Rooney.

Min kommentar: Jag har påpekat det förut i den här bloggen att jag inte är någon proffsrecensent. Det gör att det ibland är svårt att skilja på bok och person. I det är fallet kan jag beundra Fergusons fotbollsmässiga framgångar men har inga sympatier med laget han tränat. Lägg till det att jag har svårt att beundra personer som använder utskällningar som metod att leda. Med det sagt kan vi börja koncentrera oss på historierna i boken. Jag har följt engelsk fotboll under hela Fergusons Premier League karriär vilket gör den här boken till en lång bakom-kulisserna resa. Förutom Class of ’92 spelarna(Nicky Butt, Paul Scholes, Gary Neville and Ryan Giggs) är det nästan bara Henke Larsson som får enbart lovord. De flesta andra få någon släng av sleven från Sir Alex, oftast efter att de lämnat United. Det här är en måste bok för oss fotbollsälskare.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

3

Jo Nesbø – Polis

polis

När en Oslopolis hittas mördad vid samma datum och på samma plats där han många år tidigare utrett ett mord kan det knappast betraktas som en slump. Och när samma sak drabbar två andra poliser inom loppet av några månader är mönstret lika tydligt som skrämmande. Inget av de gamla brotten blev någonsin uppklarat. En brutal mördare med bestialiska metoder går lös.  Polisen står helt utan spår och, vad värre är, de saknar sin allra bästa utredare.  Samtidigt ligger en svårt skadad man i koma på sjukhuset. Ingen får veta hans namn. Inte ens de vaktande poliserna får komma patienten nära.

Min kommentar: Under tiden jag lyssnade på boken försökte jag sätta fingret på vad det är som gör Nesbøs böcker så mycket bättre än andra deckare. Storyn är naturligtvis bra, i det här fallet väldigt invecklad(vilket är ett vågspel om man inte får ihop det på slutet) men bra storyn finns det fler av. Det jag kom fram till är blandningen mellan den tuffa jargongen och de trovärdiga personberskrivningarna. En sak som bidrar till den trovärdiga personbeskrivningen är att huvudbersonen Harry är långt ifrån perfekt. Själv har jag inga erfarenheter av inre demoner eller sug efter alkohol men Nesbøs beskrivningar av Harrys kamp känns i mina oskuldsfulla amatör öron mycket trovärdiga, och det är ju det som det hela går hela går ut på, att jag som lyssnar på det ska tro på det. Sammanfattningsvis ännu en spännande deckare från vårt västra grannland, kryddad med en bra uppläsning av Jonas Malmsjö.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

5

Dan Brown – Inferno

inferno-brown_dan-22523825-252070995-frntl

Denna gång tar Brown med oss till hjärtat av Italien och en värld inspirerad av litteraturhistoriens kanske mest kända episka mästerverk – Dantes Inferno. ”Även om jag läste Dante som ung student var det inte förrän nyligen, då jag gjorde efterforskningar i Florens, som jag kom att förstå den enorma betydelse som Inferno har haft ända in i vår tid”, förklarar Brown.  I Inferno får vi återigen följa Harvard-professorn, Robert Langdon, när han ställs inför en blodisande fiende och kämpar för att lösa en mystisk gåta, som drar in honom i en konspiration där klassisk konst och futuristisk vetenskap spelar huvudrollerna. I sin jakt på svaren vänder sig Langdon till Dantes mörka epos för att finna information och det blir en frenetisk kamp mot klockan när han måste avgöra vem som går att lita på – och lyckas lösa gåtan – innan världen som vi känner den upphör att existera…

Min kommentar: Efter att jag lyssnat på en bok med bra miljöskildringar vill man gärna åka till platserna från boken. Efter en Connelly bok vill man till LA och efter Änglar och Demoner till Rom. Efter den här boken är det Florens, Venedig och Istanbul som står på reseönskelistan. För en gång skull slår det in. Om en vecka åker jag till Venedig och får följa i Robert Langdons fotspår.

I mina ögon är Dan Brown som en skicklig illusionist helt i linje med Joe Labero. Det han gör är att han blandar djupa detaljkunskaper inom två kunskaps områden vitt skilda från varandra, kultur och vetenskap. Det är få personer har djupa inom båda de områdena. Vilket gör det lättare att få till illusionen. Som exempel på när han har gjorde det mindre bra var i Digital Fortress/Gåtornas palats. Det handlar om IT säkerhet där jag personligen hade lite kunskap i ämnet. Då var det svårare att få till illusionen och följaktligen gillade jag boken lite mindre.

Trots att jag låter lite negativ så måste man ändå erkänna, man vill bli lurad. Speciellt av en välskriven och spännande bok som den här.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

5

Lars Kepler – Sandmannen

9173486574

En ung man hittas gående på en hög järnvägsbro en kall vinternatt i Stockholm. Han har legionärssjukan och är svårt nerkyld. På Södersjukhuset visar det sig att han är dödförklarad sedan sju år. Mannen var ett av seriemördaren Jurek Walters sista offer innan han greps av Joona Linna. Jurek Walter dömdes till rättspsykiatrisk vård och total isolering. Var har den unge mannen befunnit sig hela tiden? Hans oväntade vittnesmål gör att det gamla fallet måste tas upp igen. Det är bråttom. Någon måste ta sig in och vinna seriemördarens förtroende.

Min kommentar: Det här är kanske inte den bästa Joona Linna boken men det säger inte så mycket. Paret Ahndoril håller en mycket högnivå vad det gäller spänning. Det är intressant hur man kan hålla ihop och koppla tillbaka till händelser i tidigare böcker. Det som gör att det kanske inte är någon av det bästa är att den stundvis känns lite overklig i vissa händelser.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

5

Jo Nesbø – Gengångare

Harry Hole kommer tillbaka från Hongkong efter tre år. Han återvänder med ett enda ärende: att undersöka ett i praktiken uppklarat mord i narkotikamiljö eftersom han vägrar tro att polisen gripit rätt gärningsman. Han får snart träffa den misstänkte mördaren. Det är en pojke på arton år som han inte har sett på länge och knappt känner igen Oleg, sonen till Harrys stora kärlek Rakel. I Oslo har polisen samordnat en stor insats mot narkotikaförsäljningen på gatorna och lyckats minska heroinet kraftigt. Men i dess ställe har fiolin dykt upp, en drog som ger färre dödsfall men är desto mer beroendeframkallande. Det som från början såg ut som ett vanligt drogrelaterat mord växer till en omfattning som Harry inte kunnat förutse. Ett välorganiserat, våldsamt och väldigt farligt nätverk styr Oslo med järnhand. Ingen vill komma i deras väg och ingen vill avslöja något om dem eftersom det är med livet som insats. Men alla spår pekar i en riktning till mycket högt uppsatta personer i staden.

Min kommentar: Vem som sitter på den svenska(eller nordiska) deckar tronen har skiftat genom åren. Från Sjövall/Wahlöö, via Guillou, Nesser, GW Persson och Anne Holt. Men just nu skulle jag sätta kronan på Nesbøs huvud. Trots att Hole har alla typiska deckar attribut som försupen (ex) polis med stort rättspatos lyckas Nesbø höja sig över mängden. Efter att ha sett filmen Huvudjägarna måste han ha en lång kö med filmskapare utanför dörren som vill göra filmer av hans andra böcker. Gengångare kanske inte är den bästa Hole boken men de är ändå värd sin 5:a.

Uppläsare: Jonas Malmsjö
Betyg:

Lars Keppler – Eldvittnet

I hela världen tar polisen hjälp av andliga medier vid svåra utredningar. De gör det regelbundet trots att det inte finns något enda dokumenterat fall där ett medium bidragit till en lösning. Flora Hansen kallar sig för spiritistiskt medium och har i många år försörjt sig på att låtsas att hon kan tala med de döda. En kväll i augusti läser hon på löpsedlarna om ett fruktansvärt mord som skett på en sluten anstalt för unga kvinnor med destruktivt beteende. Flora Hansen bestämmer sig för att ringa polisen och hävda att hon har kommit i kontakt med den dödas ande. Den tekniska undersökningen pekar entydigt på att mördaren är en av de intagna, en snäll och tystlåten flicka som rymde från anstalten samma natt som mordet skedde. När Joona Linna börjar undersöka hennes förflutna visar det sig att hon inte alltid varit så snäll. Joona har redan stannat längre på denna brottsplats än vad någon annan kommissarie skulle göra. Ändå är han inte färdig, han tänker att han måste se ytterligare någonting för att bli utsläppt från detta fruktansvärda rum, han måste hitta en detalj som kan leda vidare, som kan föra tråden som en nål. Han ser på flickan i sängen. En svag värme utstrålar fortfarande från den nakna huden. Hennes händer ligger över ansiktet, som om hon lekte kurragömma. Han lutar sig försiktigt över henne och upptäcker att någonting har fastnat under hennes vänstra pekfingernagel. Det ser ut som ett djuprött sandkorn, en flisa av en rubin. Han blinkar och försöker skärpa blicken. Det är svårt att koncentrera sig på detta lilla röda korn i ett rum nerstänkt av blod, men han ger sig inte, han lutar sig bara närmare, känner den söta doften från henne och förstår plötsligt vad det är han ser under nageln. Jakten på förövaren tar gång på gång våldsamma och oväntade vändingar. Varje svar tycks bara leda till nya gåtor, och det som nyss var enkelt är plötsligt labyrintiskt. Men trots att utredningen hamnar i en återvändsgränd ignorerar polisen Flora Hansens telefonsamtal. Först begär hon pengar för sina upplysningar, men sedan ber hon dem bara att lyssna, allt mer desperat.

Min kommentar: Som med allt går det trender i vem som är den uppläsare som får läsa in de ”hetaste” böckerna. För några år sedan var det Torsten Wahlund som vad nr 1, därefter kom Katarina Ewerlöf. Nu skulle jag sätta den kronan på Jonas Malmsjös huvud. När jag tittar igenom min lista över böcker jag lyssnat på de senaste åren hittar jag hans namn bakom författare som Jens Lapidus, Dan Brown och nu senast Zlatans bok. Så att inläsningen är förstklassig kan jag börja att slå fast. Vad det gäller handlingen och språket i boken tycker jag även den håller samma klass. Jag måste erkänna att jag var lite skeptisk när jag läste att det skulle vara ett spiritistiskt medium med i handlingen. Jag är inte mycket för det. Men utan att avslöja något om handlingen kom de runt det på ett snyggt sätt.  Sist måste jag kommentera slutet, även det utan att avslöja det. Det är samma känsla som efter man såg actionfilmen Speed för många år sedan. När man trodde att det var slut och man kunde luta sig tillbaka och pusta ut tar historien ny fart. Mycket snyggt.

Uppläsare: Jonas Malmsjö
Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑