Johan Høst – En nation i Schack

Enda gången Norges stadsminister känner sig riktigt fri är när han får åka skidor vid sin hytte. Helt ensam är han inte där heller. Två livvakter följer honom även på skidturen. Men i den sista backen upp mot stugan lyckas han köra ifrån dom. Något som blir ödestiget. Stadsministern och den ena livvakten blir kidnappad. Till en början är det tyst från kidnapparna. Först när stadsministern och livvakten hittas i varsin glasbur på en lastbilsflak utanför regeringsbyggnaden, båda med en bomb runt halsen hör kidnapparna av sig. Kravet för att inte spränga stadsministern framför rullande TV kameror är att man ska spela ett parti schack. Vinner stadsledningen går stadsministern fri, men för varje pjäs som stadsledningen förlorar dör någon inom statsapparaten.

Specialstyrkan Delta för det övergripande operativa ansvaret, direkt ställda under den krisstab som snabbt sätts upp. Detla leds av den erfarna Anton Block.

Det här är en tät och väldigt spännande triller. Visst har schack en central roll i historien men som lyssnare behöver du inte ha några som helst schack kunskaper för att ryckas med. För så fort man har köpt in på det ganska raffinerade upplägget så går det inte att trycka på paus. Det var ett tag sen jag satt på nålar som jag gjorde under den här boken. En blandning mellan hur stadsledningen, polisen och terroristerna agerar när allt ställs på sin spets. Ett upplägg helt i min smak. Sen gäller det att komma ihåg, allt är inte alltid som det ser ut att vara vid första anblicken.

Johan Høst är en ny bekantskap för mig. Men han har inga problem att kliva ner ett par norska deckarskor som Jo Nesbø, Jørn Lier Horst eller vaför inte Anne Holt redan gått in.

När Norges stadsministern blir kidnappad kräver terroristerna att få spela schack om hans och andras liv. Det är starten på Johan Høst mycket spännande bok En nation i schack. En nagelbitare med många vändningar som jag ger en femma i betyg.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Haag & Karlsson – Det som inte syns

Wolter och Bergström två riktiga snutar av det gamla gardet. Det åker efter ett längre uppehåll återigen i samma bil, nu som knarkspanare i centrala Stockholm. Efter ett tillslag kommer dom över en mobiltelefon med ett register av köpare som skulle få varje polis att dansa jenka. Men när flera av namnen i listan tillhör människor från samhällets toppskikt och till och med höjdare från polisens egna led spritter det inte lika mycket i benen. De båda snutarna vänder sig till vännen och åklagaren Dorte Jacobsen och tillsammans blir de ett team som gör allt för att göra gott i en hård värld.

Det här är en deckare med och om poliser i uniform. Med utgångspunkt från det drar jag två paralleller. Det första är till Öberg/Adolphssons Götgatsbacken som kom ut tidigare i år. Böckerna har samma spelplats och båda har just poliser i uniform i huvudrollen. Något som inte är så vanligt som man tror. Den andra är mer en känsla när jag var klar med boken. Känslan är att det finns likheter med alla svenska deckares moder, nämningen Sjöwall Wahlöös böcker. Storyn kretsar kring aktuella samhällsutmaningar, tempot är inte uppskruvat till max och poliserna i centrum är goda. Ja, det är kanske argument som passar in på ungefär hälften av alla deckare som kommer ut i Sverige, men det finns en ton genom hela boken som gör att jag ändå gör kopplingen. Jag får återkomma till den parallellen efter bok två i serien hoppas jag.

Så kommer vi till uppläsaren, herr Granberg. Vilken match made in heaven. Det är inte bara att rösten passar karaktärerna och historien. Det känns som att Granberg kompletterar Haag och Karlsson och bildar en trio.

Det som inte syns är en riktig deckare med riktiga snutar och om viktiga samhällsfrågor. Det doftar Sjövall Wahlöö över Haag och Karlssons första bok tillsammans och det gillar man ju, blir en femma från mig.

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg:

Pascal Engman – Bestseller

Succéförfattaren och den före detta journalisten Raymond Salinas mördas utanför sin lägenhet i Stockholm på väg till Bokmässan i Göteborg. Under jobbet med den nya boken han ska lansera på Bokmässan har han kommit i kontakt med många i den undre världen. Så det är där Vanessa Frank och hennes kollegor börjar leta. När hon sen börjar gräva i fallet visar det sig att ledtrådarna snarare pekar på Salinas kommande bokprojekt.

Pascal Engman har byggt upp sin karaktär Vanessa Frank och de hon har runt sig under de senaste fem åren. Något som märks i den här boken. Det finns värme och trävärdighet i människorna något som illustreras i en scen när hennes dotter får sparken från sitt extrajobb, en scen som är helt underbara.

Jag tycker annars att Engman lyckas fånga dagens samhällsklimat och dess utmaningar väldig bra i den här boken. Vi får möta en korrupt advokat, 3D printade vapen och gängskjutningar. Men allt är inte bara mörker. Jag fäster mig den arbetslösa 58 åriga journalisten som jobbar som Fodorabud för att hålla sig ovanför ytan samtidigt som han kämpar för sin drogmissbrukande dotter. Han får symbolisera ljuset i en annars ganska mörk värld.

Så vi har bra och trovärdiga karaktärer, riktigt bra miljöbeskrivningar som fångar dagens samhälle och toppar vi allt med en helt briljant historia. Det är svårt inte kittlas lite av likhetstecken mellan huvudpersonen Raymond Salinas och Pascal Engman själv. Upphöjd författare som är utgiven i många länder, har jobbat som journalist på Expressen och skriver med sin före detta kollega från samma tidning. Men om det är en kittling så är jakten på Salinas mördare något som verkligen suger tag i mig.

Så jag tycker Bestseller är den bästa boken i Vanessa Frank serien. Det i hård konkurrens med de övriga böckerna i serien som fått betygen 4, 4, 4, 5 och 5 av mig. Något som bara det gör serien till den bästa de senaste åren. Stora ord, men stora ord är på sin plats.

En upphöjd författare och fd journalist blir mördad på väg till Bokmässan. Men även om liknelserna är många så är väldigt glad att det inte är en självbiografi som Pascal Engman har skrivit. Bestseller är en tät och samhällsnära bok som är den bästa i serien enlig mig. Betyget kan inte bli något annat än en det högsta, en femma!

Uppläsare: Stefan Sauk

Betyg:

Hans Rosenfeldt/Michael Hjort – Skulden man bär

Det är uppförsbacke för Riksmord efter att en av utredarna själv visat sig vara en seriemördare. Vanja jobbar på och när en kvinna hittades mördad på en svinfarm utanför Västerås ser hon sin chans att göra nytta. Det visar sig tämligen omgående att det finns en koppling till psykologen Sebastian Bergman. Så frågan är om hon ska ta in honom igen?

Sebastian har under tiden han inte skrivit böcker, föreläst och löst mord och haft patienter. En av dom har varit Tim Canningham. Tim förlorade precis som Sebastian ett barn i tsunamin 2004. När Tim plötsligt går bort så söker hans dotter Cathy upp Sebastian.

Det här är den åttonde och sista boken i serien om Riksmord och Sebastian Bergman. Då många sörjer när en serie tar slut så tycker jag det är om inte bra så i alla fall intressant. Det gör att allt ställs på sin spets. Det är till exempel inte speciellt troligt att en huvudkaraktär dör när det är fler böcker kvar i serien. Något som är möjligt i en sista bok, något som gör att man sitter på helspänn genom hela boken.

Jag var tvungen att gå tillbaka och titta och det är nästan på dagen 13 år sen jag lyssnade på den första boken i serien, De fördolda. Det är ett tag sedan samtidigt är det en serie som utvecklas under åren.

Något som däremot inte ändrats under åren och genom serien är Niklas Falks fantastiska uppläsning. Jag skulle inte kunna tänka mig en Sebastian Bergman bok utan honom. Han har en riktigt bra röst och det är synd att han inte läser in fler böcker. Förutom dom åtta böckerna i den här serien så har jag bara lyssnat på en bok med honom, som var den senaste Dan Brown boken. Det säger en del.

Det här är en tät deckare där Riksmord jagar en seriemördare. Med historien har ett antal olika sirdoberättrlser som i sig är minst lika intressanta. Så jag måste säga att den här är en serie som slutar med flaggan i topp.

När Rosenfeldt och Hjort avslutar serien om Sebastian Bergman ställs allt på sin spets. Skulden man bär är spännande och en riktigt värdig final som får en femma av mig.

Uppläsare: Niklas Falk

Betyg

Mohlin/Nyström – Det sista livet

En dotter till en VD försvinner efter en hemmafest i Karlstad. Då hennes blod och sperma hittats i närheten antas hon vara mördad men ingen kropp hittas.

Tio år senare sätts FBI agenten John Adderley i ett vittnesskyddsprogram i just Karlstad. En stad han bodde i som liten. John får en ny identitet och börjar jobba i cold case gruppen med just fallet med den försvunna unga kvinnan. Kring det här finns det sen en massa personliga kopplingar och komplikationer kring vittnesskyddsprogrammet.

I det här fallet känns det som jag är tvåa, eller till och med trea, på bollen. Det här är en bok som jag såg när den kom men jag hoppade av någon anledning aldrig på tåget då, tyvärr.

Det är ett stort Tyvärr, för det här är en förbaskat bra bok skriven av två riktigt vassa författare.

John Adderley är en intressant huvudperson. Han är både plikttrogen och rättvis samtidigt som han korsar en massa gränser man inte får korsa. Som agent är stark både fysiskt som psykiskt samtidigt som han ändå sin akilleshäl. Lägg till sin minst sagt krångliga familjerelationer. Det är troligtvis just denna komplexitet som gör honom till en människa.

Men det är inte karaktärerna eller de värmländska miljöbeskrivningarna som är bokens storhet tycker jag. För mig är det hur berättelsen är upplagd. Den har så många och smarta vändningar att jag tappade räkningen på hur många gånger jag bytte uppfattning på vem jag trodde var gärningsmannen. Det är ett gott tecken på en välberättad historia. Ent annat tecken på att boken var så spännande att jag vaknade inatt vid tvåtiden och hade tre timmar kvar av boken. Trots att jag var trött så lyssnade jag klart på boken.

Reine Brynolfsson passar väldigt bra för den här boken. Hans röst gör Adderley mognare än vad jag tror en yngre uppläsare skulle gjort. Något jag tycker passar bra i det här fallet.

Mohlin och Nyströms debut är något utöver det vanliga. Deras mogna sätt att berätta historien i Det sista livet är så spännande att det inte går att lägga ifrån sig den. Det här är en femma i min bok.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg

Sammy Jeridi – Ghettoexit

Leons kamp för att hans bror Emir ska få det bättre än han själv fortsätter. När boken börjar är det lite uppförsbacke med tanke på att Emir hatar Leon. Det som måste till för att ändra på det är att Leon en gång för alltid lämnar den undre världen. Att han gör en exit, en ghettoexit.

Samtidigt så måste Leon försörja sig, och gärna på något han kan. Så han öppnar en detektivbyrå. Det första uppdraget är att leta rätt på en förrymd patient från Karsuddens rättspsyk. Till sin hjälp får han, vare sig han vill eller inte, sin vän Sarmed Karman. En turkisk torped med lika stort hjärta som muskler och bokens stora behållning. Man ler varje gång han försöker använda sig av liknelser och ordspråk. Går sällan så bra, tror repliken ”jaja tomater tomater” är höjdpunkten.

Även om Leon gör vad han kan för att lämna ghettot så dras han in i annat trassel. Trassel på världspolitiskt nivå med underrättelsetjänsten från Iran och Israel.

Sammys Ghettouniversumet har vuxit under seriens gång. Flera av kvinnorna från Ghettoprinsessan är kvar som Ayanda Karlsson, Pussan och Maggan Palm. Den sistnämnda, tillsammans med sin kollega och livskamrat Envall får större plats i den här boken vilket jag gillar. Det är för övrigt just nämnde Envall som i säger repliken ”Jäkla Carlén och Westberg, det här ska dom få tillbaka för”. Inte varje dag man är inskriven som en karaktär i en bok man lyssnar på. Väldigt roligt och väldigt hedrande.

Det här är femte delen i Ghettoserien och det känns som serien har mognat och saker börjar hamna på rätt plats. Den första boken Ghettokungen var en riktig käftsmäll när den kom. Tvåan körde på i samma stil. Sen kom Ghettolegender som bröt av och var något helt annat. Modigt gjort men inte lika bra, tycker jag. Med Ghettoprinsessan var serien tillbaka på Ghettospåret igen och med den här boken är Sammy inte tillbaka på ett redan lagt spår. Han rusar likt en running back och gör en riktig touchdown. Jag tycker den här boken är riktigt bra och det har inget med att jag råkar vara nämnd på sidan 37. Det handlar om att karaktärerna har utvecklats, språket är tightare och nya dimensioner som storpolitik i form av Israel och Iran har kommit in.

Samtidigt tror jag att man måste lyssnat på hela serien för att förstå och få ut magin med den här boken.

Att Jonas Malmsjö är en hörnsten i den här serien har jag tagit upp tidigare. Hans gestaltning av min favorit Sarmed är magisk.

Med Ghettoexit kliver Sammy Jeridi upp och blir en stor författare. Han behåller humorn och dom snabba replikerna och lägger på nya dimensioner som världspolitik. Jag är ruskigt imponerad och delar ut en fet ghettofemma i betyg.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg

Mattias Edvardsson – Lova mig tystnad

I Trelleborg bor paret Jari och Maria med sina två tonårsdöttrar Isabella och Amanda. Livet är ungefär så bra som det kan i en skånsk stad. På andra sidan stan Sasho och Linda med sonen Niko. Även om framförallt Linda kanske hoppats mer av livet än att jobba på ICA så har den familjen inte heller mycket att klaga på. När Amanda och Niko träffas en sommarkväll uppstår ljuv kärlek. Något som de båda föräldrarparen inte är helt positiva till. Men det är svårt att som tonårsförälder styra över sitt barns val av partner. En mörk natt sker det mest fasansfulla man som förälder kan uppleva.

Det är runt den händelsen hela historien cirkulera. Vi får följa de båda familjerna före och efter händelsen. Först i ganska vida cirklar för att snäva in mer och mer. Det är det smarta sättet att berätta historien som är bokens stora behållning. Författaren släpper fler och fler pusselbitar desto längre in i boken vi kommer. Normalt så brukar man ana pusslets motiv när de flesta bitarna är på plats, men Edvardsson lyckas på ett skickligt sätt hålla på nyckelbitarna så att det först på slutet uppenbarar sig ett motiv. Så imponerande.

I de tre första böckerna har det varit tre olika uppläsare medan i den här så är det bara en. Nu är ju inte det vem som helst utan Jonas Malmsjö som gör det riktigt bra. Samtidigt saknar jag greppet med flera uppläsare.

Jag gillar även skildringarna av svensk mellanstor stad. Hur vissa saker inte går att sudda ut. Har du hamnat i ett visst fack under uppväxten är det svårt att ta sig ur det facket.

Som vanligt är det familjen som står i centrum i Mattias Edvardsson böcker. Lova mig tystnad är lika smart berättad som spännande. Att kunna hålla oss lyssnare på helspänn enda till slutet är helt klart värd en femma i betyg.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg

Erik Lewin – Tiotusen tårar

En liten by det afrikanska landet där Sverige och Finland har satt in FN trupp blir attackerat av rebeller. Eller attack är ett för snällt ord. Det är frågan om slakt. Samma sak sker i by efter by vilket ger upphov till en stor intern flyktingkris i landet. Fler och fler av flyktingarna söker sig till FN basen som lovat skydda dem. Oron i landet ökar och högkvarteren i Norden börjar fundera på att ta hem sina trupper. Men räddningsinsatsen som sätts in misslyckas, mycket för att rebellerna har stöd från ryska legosoldater. Det sätter alla inblandade, från enskilda soldater via militärledningar upp till högsta politiska ledningar i dilemman. När västerländska liv börjar skördas hur länge kan man stå emot? Ska man överge flyktingarna? Blanda sen in en mystisk brittisk mr Smith med sin grupp av erfarna soldater.

Det här är en tät och väldigt spännande bok om krig, etik, moral, politik, ledarskap, överlevnad, rädsla, glädje, mod. Ja kort sagt allt när livet ställs på sin spets. Allt utspelar sig i det fiktiva landet Gurundi och allt som händer är naturligtvis påhittat, men sättet det är berättat på gör att det känns verkligt. Det är nästan så att man satt och väntade på en direktrapport från Johan Ripås på Rapport om utvecklingen i Gurundi.

Och ja visst underlättar det om man är intresserad av världspolitik när man lyssnar på den här boken. Och ja, det är en del vapenporr, där det rabblas namn på vapen system mm. Det för att öka trovärdigheten vilket är bra, men trots allt påhitt och oroliga händelser så lider inte boken någon som helst brist på trovärdigt. Det känns verkligen som Lewin vet vad han pratar om.

Jag har sagt det förut i mina recensioner att jag är svag för dom nästan överskatta hjältarna och på den punkten blir jag inte besviken då vi har vår mystiska Mr Smith. Men den här boken har så många fler dimensioner. Ta den gamle pansarmajoren som på grund av omständigheter helt plötsligt blir högste befälhavare på plats, eller flyktingarnas kloke talesman Papa och framför allt vänskapen och respekten mellan dem. Det finns en helt underbar scen när de två besöker en nyförlöst kvinna som döpt sitt barn till Little Nycke efter den svenske majoren. Den scenen säger väldigt mycket om den här boken.

Jag tror det lyser igenom i mitt sätt att beskriva boken att jag tycker om den. Allt från detaljer om ryska Wagner gruppen, Sverige NATO medlemskap, kriget i Ukraina ner till enskilda människors våndor. Den här berättelsen har både onda och goda människor, precis som en stor berättelse ska ha.

När Erik Lewin har oss med till en Svenskfinsk FN insats i Afrika blir det riktigt spännande. Tiotusen tårar innehåller allt från storpolitik till enskilda personers våndor. Jag är helt såld och delar ut skalans högsta betyg, en femma.

Uppläsare: Stefan Sauk

Betyg:

Emmy Walt – Flykt

Frilansjournalisten Mila Savic är i Frankrike för att göra ett reportage om hur det är att vara flykting i dagens Europa. Efter besöket flyktinglägret utanför Bordeaux besöker hon bara en restaurang innan hon ska åka hem igen då det exploderar utanför. Men det är inte bara i Bordeaux det smäller. I Paris, London, Gävle och Stockholm också. Just på den gallerian i Stockholm befinner sig Milas dotter som skadas svårt. På grund av dom samordnade terrorattackerna stänger många länder sina gränser vilket gör att en allt mer desperat Mila inte kommer hem till sin dotter.

Wow vilken actionfylld start på en bok och så fortsätter hela boken. Samtidigt är det inte farten och det spektakulära som är det man tar med sig. Det är det mänskliga. Vi lever i en tid med ett krig i Europa, precis som vi gjorde på 90-talet när Mila och hennes familj flydde till Sverige. Emmy sätter flera gånger fingret på hur illa vi behandlar varandra idag, inte för hur vi är utanför hur vi ser ut. Vilket är rasism. Något som gör mig både ledsen och bedrövad. Utan att avslöja något om handlingen kan man även se kopplingar till påskupploppen 2022.

Det här är årets bästa bok hittills. Att kunna kombinera fart och spänning med ett viktigt budskap är snyggt. Emmy lyckas bevara spänningen genom hela boken. Det finns ett sliding doors-ögonblick i slutet som verkligen sätter fingret på hur tunn linjen är, speciellt för människor på flykt. Med en mamma som flytt till Sverige och upplevt ett liknande sliding doors-ögonblick så vet jag.

Ännu en fantastisk insats av Lo Kauppi som seglar upp som en av Sveriges absolut bästa uppläsare, om du frågar mig .

Jag säger bara wow. Emmy Walts Flykt är lika spännande som viktig. Hon blandar polarisering, driv, värme, förtvivlan på ett sätt som gör att jag måste plocka fram det högsta betyget på skalan. Det här är en klockren femma.

Uppläsare: Lo Kauppi

Betyg:

Pascal Engman, Johannes Selåker – Skammens väg

Vi håller precis på att lämnat det händelserika 1994 när ett brutalt mord sker på en bordell i centrala Stockholm. Det blir start skottet för en mördarjakt som från polisens sida leds av polisen Tomas Wolf och hans kollega Zingo och från den tredje statsmakten av kvällstidningsjournalisten Vera Berg.
Spåren leder till Sveriges och senare Europas sexhandel. Det är säkert ingen vacker syn idag och var det definitivt inte i mitten på 90-talet. Men författarna lyckas även väva in Estoniakatastrofen i historien på ett snyggt sätt vilket precis som i Jakten på en mördare gör att man förflyttas till 90-talet. Tidsskildringen är en viktig del i den här serien. Vi är precis i gränslandet när mobiltelefonen
börjar bli var mans egendom. Gränslandet gäller i lika hög grad internets intåg. Två saker som verkligen förändrat vårt beteende de senaste 25-30 åren. Sen blir man glad när det refereras till hamburgerkedjan Clock och eller läskedrycken Zingo.

Men i den här boken tycker jag historien/fallet står i centrum. Mer än i den första boken. Den är smart berättad och jag blir överraskad vi ett flertal gånger under lyssningen. Sättet att knyta ihop det stora och det lilla för mina tankar till Anders Jallais böcker om Anton Modin. En serie jag också är väldigt svag för.

Det är intressant att få lära känna vår både modiga men även rädda polis Tomas Wolf lite mer. En karaktär som verkligen är mänsklig. Det är inte alla hjältar som kissar på sig när dom blir hotade till livet. Sen har vi vår impulsive reporter Vera Berg. För visst vurmar hon för sin son, men samtidigt tar hon en massa inte så smarta beslut som sätter den relationen på spel. Att det sen i slutändan finns en ett gott hjärta bakom den hårda reporterfasaden väger upp.

Att hylla Jonas Malmsjö börjar bli lite uttjatat, även om jag tycker att man alltid ska få beröm när man gör bra insatser. Han vet verkligen när han ska sänka tempot för maximal spänningseffekt. Så snyggt.

Selåker/Engman har gjort det igen. Skammens väg är tidstypisk, spännande och visar upp människohandels vidrigaste baksida. Den här smarta historien får årets andra femma.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑