Att kasta sig på en debutbok på 16 timmar som man inte hört något om kan ibland vara en chansning. Fördelen är att man inte har några förväntningar på den och nackdelen, tja, att man blir besviken. Men besviken blev jag verkligen inte av Erik Bruuns debut. Journalisten Malin är först på något som ser ut som ett terrordåd på Stockholms Central. Hon och hennes fotograf fångar hur några män för bort en kvinna i slöja i en bil. Det blir upprinnelsen till en spännande historia som utspelar sig parallellt i Stockholm och på CIAs högkvarter i Langley, Virginia. I Langley gör Salmineo Sahle, kallas Neo sin första dag på jobbet. Det är han som fångar upp vad som händer i Stockholm och börjar nysta i historien från amerikanskt håll. Persongalleriet med Malin, Neo och senare Nour och Ulvis är riktigt starkt och man känner verkligen med dom på olika sätt.
För att den här typen av bok ska fungera är trovärdighet A och O. Det känns att pseudonymen Erik Bruun är insatt i säkerhetsfrågor som är en av huvuddelarna den här boken bygger på. Den andra är vetenskap. Där kan det finnas lite mer att önska på slutet men det byggs verkligen upp snyggt. Mina tankar går till Dan Browns böcker som är uppbyggda på samma sätt. Lägg fram en massa fakta som läsaren kan koll upp och tro på, sen smyger du in en ”osanning” utan att vi som lyssnar märker det och så bygger du vidare på den.
Det är inte så ofta som jag hör eller reagerar på att dom missat i klippningen på ljudböcker. I den här boken tänkte jag på det vid minst 5-6 tillfällen. Känns lite oproffsigt.
Erik Bruuns debut Inga fler hemligheter för ibland tankarna till DaVincikoden. Han får en riktigt stark fyra för sin spännande thriller i både Stockholms och internationell miljö.
Uppläsare: Otto Milde
Betyg: