År 1434 styrs Sverige från Danmark av kung Erik av Pommen. Han är inte så populär och hans fogdar i slott och herresäten i Sverige ännu mindre. Det är under den här tiden som bergsmannen från Norberg Engelberkt Engelberktsson dyker upp. Han är en reko man som människor lyssnar på. Flera av de mäktiga ätterna är tveksamma men den unge Måns Bengtssons far ser något som andra inte ser. Så han skickar sin son till Engelberktsson för att denne ska vinna hans öra. Det går inte så bra till en början men efter hand växer en vänskap och tillit och kanske även något mer fram mellan det två männen. Vi får följa Engelbrektssons för den här tiden något ovanliga sätt att överta borgar.
Som uppvuxen i Arboga har man fått läsa en del om Engelberktsson i skolan. Han står staty utanför kyrkan och själv gick jag på Engelberktsskolan. Men historien som berättas i den här boken var till stora dela okänd för mig. Vi får följa en man som på den våldsbenägna medeltiden heller förhandlade än slogs, en man som gjorde det utan ambitioner att själv bli kung. Kort och gott en ovanlig person.
Vi känner igen språket från Natt och Dags tidigare böcker. Ett språk som snabbt förflyttar sig alla hundratals år bakåt i tiden. Samtidig ett språk som gör att man inte riktigt kan slappna av när man lyssnar på det. Det är som att lyssna på norska, men förstår allt men orden är lite skruvade ibland.
Jag hade lite svårt att komma in i historien. Det tog nästan halva boken innan jag började få ordning på personer, släkter och platser.
Apropå språket så måste jag hylla Martin Wallström som läster den här boken. Han gör det fantastiskt. Jag hoppas att han fick en bonus för arbetet. Det kan inte vara lätt att få till det i alla lägen.
Trots att Niklas Natt och Dag flyttar sig så där 350 år i tiden så känner vi igen hans språk. Det tog lite tid att komma in i Ödet och hoppet men sen blev det intressant att följa Engelbrekts liv. Det blir en trea i betyg från mig.
Uppläsare: Martin Wallström
Betyg:
ljudboksbloggen.com 
Lämna en kommentar