Ian Rankin – En omöjlig död

Internutredare Malcolm Fox och hans team har skickats till den lilla skotska staden Kirkcaldy. Uppdraget är att undersöka anklagelserna mot Paul Carter, en polis som sägs ha missbrukat sin ställning och utnyttjat flera kvinnor sexuellt. Den som gjort anmälan är Carters egen farbror, en respekterad före detta polis.   Men det som borde varit ett enkelt uppdrag visar sig snart betydligt mer svårhanterligt. Under förhören med Paul Carters kollegor möts internutredarna av öppen fientlighet och illa dolda lögner. Uppdraget kompliceras ytterligare då Carters farbror hittas brutalt mördad – med ett mordvapen som inte ens borde kunna existera.  När Fox börjar utreda fallet för spåret honom bakåt i tiden. Till 1985, ett år av politisk turbulens och våldsamheter i Storbritannien. Skotska nationalistiska separatister terroriserade regeringskontoren och hotade med kidnappning och mord. Men vilket samband kan detta ha med det som nu händer i en liten oansenlig stad i Skottland? När det framkommer att Paul Carters farbror höll på att utreda ett egendomligt dödsfall som inträffade vid samma tid, anar Fox riskerna. Någon är beredd att gå mycket långt för att det förflutna ska få vila ostört.

Min kommentar:Trots att Ian Rankin har skrivit en del böcker vi det här laget så är det den första bok jag lyssnar på med honom. En omöjlig död har det klassiska deckarupplägget med ett brott i nutid med kopplingar bakort i tiden, i det här fallet till mitten på 80-talet. Men så har den ett par dimensioner till som gör den intressant. Först att man får följa brotten från en internutredares ögon och att man får en inblick i den skotska frihetskampen. Det sistnämnda har ju överskuggats mycket av IRAs kamp vilket gjort den mindre känd. Så har boken en del oväntade vändningar. Då det här var den andra boken om Malcolm Fox så blir det till att leta på den första för det kommer bli fler böcker av Rankin för mig.

Uppläsare: Magnus Roosmann

Betyg:

Åsa Larsson – Till offer åt Molok

Till offer åt Molok är den femte boken med Rebecka Martinsson.    ”Besiktningsmannen skär upp buken på björnen. – Jaha, skall vi kolla vad nalle har ätit? säger han. Det ryker om det stinkande maginnehållet. Besiktningsmannen rotar runt i sörjan med en pinne. Mungiporna far ner i en misstrogen min. – Vad i helvete är det den har käkat? mumlar han. Karlarna i jaktlaget kommer närmare, kliar sig i bakhuvudena så att kepsskärmarna glider ner i pannorna. Någon får fram sina glasögon. De vet ju att björnen har ätit upp Samuel Johanssons gråhund. Besiktningsmannen reser sig. Håller en liten benbit mellan fingrarna. – Vet ni vad det här är? frågar han.  Han är alldeles grå i ansiktet. Skogen har tystnat, ingen vind, ingen fågel. Det är som att den tiger om en hemlighet. – Det är inte hund i alla fall. Så mycket kan jag berätta.”  Man skjuter en björn i byn Lainio. I björnmagen finner man en tumme från en människa. Några månader senare hittar man en kvinna mördad i sitt hem. Hon har blivit brutalt ihjälstucken med en grep.   Kammaråklagare Rebecka Martinsson leder till en början förundersökningen, men blir bortkopplad från utredningen. På egen hand börjar hon forska i mordet på kvinnan och ett antal dödsfall som tidigare har avskrivits som olyckor. Det gäller att hitta sambandet innan fler faller offer.

Min kommentar: Jag tycker att Åsa Larssons böcker om Rebecka Martinsson genomgående har varit bra. Det har varit/är en blandning av kriminalroman och bra personskildringar. Men nu när hon kommit upp i 5 böcker så tycker jag att det börjar gå lite stå i historien. Den här boken är uppbyggd som så många svenska kriminalromaner idag. Ett brott i nutid med kopplingar tillbaka till dåtid. De två historierna berättas parallellt och knyts ihop på slutet. Klassiskt. I Åsa Larssons fall är hennes person och miljöbeskrivningar betydligt bättre än hennes kriminalhistoria. Så jag skulle önska att hon skulle skriva en bok som inte var en deckare. I mitt högst personliga tycke och smak innehåller boken alldeles för mycket hundar. Jag gillar inte hundar, har svårt för att tycka synd om hundar. Det är orsaken att boken får en 3:a istället för en 4:a. Men ett extra plus för att hon läser själv och gör det så bra.

Uppläsare: Författaren själv

Betyg:

Kristina Ohlsson – Paradisoffer

En fullsatt Boeing 747 lyfter från Stockholm och flyger mot New York. Kort efter start hittas ett hotbrev på en av flygplanets toaletter. Krav riktas mot både den svenska och amerikanska regeringen, om de inte infrias kommer planet att sprängas. Ett av kraven från kaparna är att regeringen ska ompröva sitt beslut att utvisa en man som Säpo bedömt vara en säkerhetsrisk. Regeringen ställs inför valet att rädda livet på de fyrahundra passagerare som hålls gisslan på tiotusen meters höjd eller att fullfölja utvisningen. Kriminalkommissarie Alex Recht utreder kapningen av planet tillsammans med den färgstarka Eden Lundell på Säpos kontraterrorenhet. Fredrika Bergman jobbar temporärt på justitiedepartementet och är inblandad i utvisningsärendet. Hon skickas tillbaka till polisen för att vara kontaktperson mellan regering och polis. Utredningsgruppen får snart klart för sig att planen bakom kapningen är långt mer ondskefull än de någonsin kunnat föreställa sig. På andra sidan Atlanten inser de amerikanska utredarna att de står inför ett ohyggligt dilemma. Kravet som ställs på den amerikanska regeringen rör ett hemligt fängelse i Afghanistan som kallas Tennyson Cottage. Men vill man verkligen gå kaparna till mötes? Timmarna går och Fredrika och Alex inser med växande fasa att de snart förlorat varje möjlighet att rädda planet och dess passagerare. Kampen mot klockan blir också en kamp mot de amerikanska myndigheternas skräck för nya terrorattentat. Och snart är bränslet i planet slut.

Min kommentar: Oj oj oj en spänningsroman som verkligen lever upp till epitetetet. Det är inte många svenska författare som lyckas skriva en bok som utspelar sig på den absolut högsta politiska nivån utan att bli töntig. Kristina Ohlsson har skrivit ett par bra svenska kriminalromaner som har utspelat sig hemma i Sverige. Så när jag lyssnade på den här blev jag lite överraskad, glatt överraskad. Lite samma känsla som när jag såg filmen Speed första gången, spännande frånb början till slut.

Uppläsare: Mirja Turestedt

Betyg:

Robert Kviby – De korrupta

Kriminalreportern Annie Lander skriver på en artikelserie om ett flertal mord på prostituerade. När hon råkar hitta kopplingar mellan morden och en av stans mest exklusiva herrklubbar förstår hon att hon är något stort och viktigt på spåren. Det är upptakten till en rafflande jakt på sanningen. En jakt kantad av mäktiga män, korruption och grymhet som inte tar hänsyn till människovärden.  De korrupta är spännande läsning från första till sista sidan. Med avstamp i verkliga händelser på åttiotalet, är det också är det också en fängslande berättelse om hur Sverige en gång för alla förlorade sin oskuld.

Min kommentar: Kul med en kriminalroman som kommer ut idag och utspelar sig i slutet på 80-talet. Efter Pamle mordet och före mobiltelefonerna. Jag tycket Kviby har hittat en vinkling på en kriminalroman som trots sin storslagana plan med kopplingar till sveriges högsta näringslivstoppar och förgreningar in i polisen håller sig inom trovärdighetens gräns, något som jag tycker är bland det viktigaste i den här typen av böcker. Så fort man börjar tvivla på trovärdighetet är bokupplevelsen förstörd. Jag tror det är första boken jag lyssnar på med Gustaf Hammarsten och han läser suveränt. Så hatten av för både Robert Kviby och Gustaf Hammarsten.

Uppläsare: Gustaf Hammarsten

Betyg:

Peter James – Död mans fotspår

I efterdyningarna av 11 september-attackerna Intensivt spännande! Den 11 september 2001 missar en affärsman ett möte i World Trade Center. Han ser sin chans att bli av med fordringsägarna och starta ett nytt liv.  I Brighton hittar kommissarie Roy Grace en mördad kvinna som varit gömd i flera år. Samtidigt upptäcks ett kvinnolik i Australien i en baklucka på en bil som legat i vattnet länge. Båda kropparna kopplas samman med en affärsman från Brighton som avled i New York den 11 september 2001. För att ta reda på vad som hände under och efter attackerna, och hur morden kan vara relaterade, följer Grace i en död mans spår sex år tillbaka i tiden

Min kommentar: Ännu en spännande deckare från Peter James. Jag måste erkänna att jag blev såld på hans böcker efter den första boken, Levande begravd,  i serien  Roy Grace. Det här är inte den bästa boken i serien men den håller en mycket hög klass. Peter James är enligt mig en av de bästa deckarförfattarna i England.

Uppläsare: Peder Falk

Betyg:

Hjorth, Rosenfeldt – Lärjungen

Sebastian Bergman gör allt han kan för att få ordning på sin tillvaro och komma till rätta med sitt sexmissbruk. Efter att ha fått veta att han har en vuxen dotter har han hittat en mening med livet. Nu brottas han med om han ska avslöja att det är han som är hennes biologiska pappa. Han längtar efter att få berätta, men han förstår samtidigt att det kan förstöra hennes liv. Hon har redan någon hon kallar pappa, som hon älskar.   Samtidigt utreder hans gamla team på Riksmord en serie brutala kvinnomord som på ett obehagligt sätt leder tankarna till Edward Hinde – en dömd seriemördare som Sebastian satte bakom lås och bom för många år sedan. Men Hinde sitter fortfarande inne, under stark bevakning, vilket gör att polisen tror sig ha att göra med en copycat.  Till sist lyckas Sebastian övertala Torkel, hans gamla chef som leder teamet, att låta honom ta del av utredningen. Det han får reda på är mycket obehagligt. Sebastian inser att morden riktar sig mot honom – och vem skulle mördaren i så fall kunna vara om inte Edward Hinde? Inspärrad eller inte.

Min kommentar: Det är intressant med den deckar med två antihjältar i huvudroller. Först Sebastian Bergman som är sexmissbrukare, förföljer sin dotter och är allmänt otrevlig mot allt och alla. Sedan  Hjorth/Rosenfeldt svar på Evert Bäckström, den fd polisen Thomas Haraldsson som gått och blivit andstaldschef. Det kanske är en orättvis jämförelse för Haraldsson men jag kommer inte på någon bättre för att beskriva Haraldsson. Jag gillar böcker med den typen av karaktärer, det är ofta en ritigt bra krydda till berättelsen.  Hade boken inte varit så lik ”När lammen tystnar” så skulle den fått högsta betyg. Men med sin andra bok har Hjorth/Rosenfeldt parkerat sig säkert i Deckarallsvenskans top skickt. En bra uppläsning av Niklas Falk med sin släpiga och lite läskiga röst.

Uppläsare: Niklas Falk

Betyg:

Jo Nesbø – Gengångare

Harry Hole kommer tillbaka från Hongkong efter tre år. Han återvänder med ett enda ärende: att undersöka ett i praktiken uppklarat mord i narkotikamiljö eftersom han vägrar tro att polisen gripit rätt gärningsman. Han får snart träffa den misstänkte mördaren. Det är en pojke på arton år som han inte har sett på länge och knappt känner igen Oleg, sonen till Harrys stora kärlek Rakel. I Oslo har polisen samordnat en stor insats mot narkotikaförsäljningen på gatorna och lyckats minska heroinet kraftigt. Men i dess ställe har fiolin dykt upp, en drog som ger färre dödsfall men är desto mer beroendeframkallande. Det som från början såg ut som ett vanligt drogrelaterat mord växer till en omfattning som Harry inte kunnat förutse. Ett välorganiserat, våldsamt och väldigt farligt nätverk styr Oslo med järnhand. Ingen vill komma i deras väg och ingen vill avslöja något om dem eftersom det är med livet som insats. Men alla spår pekar i en riktning till mycket högt uppsatta personer i staden.

Min kommentar: Vem som sitter på den svenska(eller nordiska) deckar tronen har skiftat genom åren. Från Sjövall/Wahlöö, via Guillou, Nesser, GW Persson och Anne Holt. Men just nu skulle jag sätta kronan på Nesbøs huvud. Trots att Hole har alla typiska deckar attribut som försupen (ex) polis med stort rättspatos lyckas Nesbø höja sig över mängden. Efter att ha sett filmen Huvudjägarna måste han ha en lång kö med filmskapare utanför dörren som vill göra filmer av hans andra böcker. Gengångare kanske inte är den bästa Hole boken men de är ändå värd sin 5:a.

Uppläsare: Jonas Malmsjö
Betyg:

Karin Wahlberg – Glasklart

När det förflutna gör sig påmint Hilda Glas är snart färdig läkare och har återkommit till sin hembygds trakter för att göra AT-tjänst på Oskarshamns lasarett. Väl där inser Hilda att hon kanske undermedvetet dragits till det sjukhus där hennes mamma avled och när hon råkar komma över sin mors journal inser hon att hon måste ta tag i sin outredda bakgrund. Vad var det för mystisk sjukdom som tog moderns liv och var hennes pappas död verkligen en olycka? Claes Claesson ramlar över ett svårt fall när han firar valborg med familjen i den lilla glasbruksorten Hjortfors och elden abrupt måste släckas för att det ligger en död kropp bland riset. Vem är den döde och vad är det egentligen för intriger som skett under årens lopp på den lilla orten? Glasklart är Karin Wahlbergs åttonde bok om kriminalkommissarie Claes Claesson och hans fru Veronika Lundborg, överläkare på Oskarshamns lasarett.

Min kommentar: Jag har svårt för deckare som övergår i läroböcker i olika ämnen. Även om den här berättelsen utspelar sig runt ett glasbruk så känns det som om författaren har läst på en massa om glastillverkning och väldigt gärna vill glänsa med de kunskaperna. Efter att ha lyssnat på böcker som Snabba cash och Buzz börjar Claes Claesson kännas lite mossig och det kanske är dags för pension.

Uppläsare: Torsten Wahlund

Betyg:

Anders de la Motte – Buzz

Buzz inleds i öknen. HP är i Dubai på flykt från sitt förflutna, Rebecca besöker ett afrikanskt land som livvakt åt en svensk minister. Plötsligt hamnar de båda i hotfulla situationer som tvingar dem tillbaka till Stockholm där deras vägar möts igen.
En andlöst spännande, kraftfull och nyskapande thriller. Minst lika het som föregångaren Geim.

Min kommentar: Det är inte ofta en uppföljare till en hyllad debutroman håller en sådan hög klass. Boken är skriven med korta klipp som från en MTV video. Handlingen tar vid där Geim slutar och även om förnuftet säger att det inte kan finnas företag som kontrollerar bloggar och sociala medier som i boken så känns det ändå trovärdigt. Det är befriande med en hjälte som HP som i botten är en looser. Men jag tror att det är bra att lyssna på boken nu och inte om 5-6 år för då är det stor riska att den kommer att kännas gammalmodig. Men jag ser redan fram emot nästa bok. 

Uppläsare:  Mattias Linderoth
Betyg:

Lars Keppler – Eldvittnet

I hela världen tar polisen hjälp av andliga medier vid svåra utredningar. De gör det regelbundet trots att det inte finns något enda dokumenterat fall där ett medium bidragit till en lösning. Flora Hansen kallar sig för spiritistiskt medium och har i många år försörjt sig på att låtsas att hon kan tala med de döda. En kväll i augusti läser hon på löpsedlarna om ett fruktansvärt mord som skett på en sluten anstalt för unga kvinnor med destruktivt beteende. Flora Hansen bestämmer sig för att ringa polisen och hävda att hon har kommit i kontakt med den dödas ande. Den tekniska undersökningen pekar entydigt på att mördaren är en av de intagna, en snäll och tystlåten flicka som rymde från anstalten samma natt som mordet skedde. När Joona Linna börjar undersöka hennes förflutna visar det sig att hon inte alltid varit så snäll. Joona har redan stannat längre på denna brottsplats än vad någon annan kommissarie skulle göra. Ändå är han inte färdig, han tänker att han måste se ytterligare någonting för att bli utsläppt från detta fruktansvärda rum, han måste hitta en detalj som kan leda vidare, som kan föra tråden som en nål. Han ser på flickan i sängen. En svag värme utstrålar fortfarande från den nakna huden. Hennes händer ligger över ansiktet, som om hon lekte kurragömma. Han lutar sig försiktigt över henne och upptäcker att någonting har fastnat under hennes vänstra pekfingernagel. Det ser ut som ett djuprött sandkorn, en flisa av en rubin. Han blinkar och försöker skärpa blicken. Det är svårt att koncentrera sig på detta lilla röda korn i ett rum nerstänkt av blod, men han ger sig inte, han lutar sig bara närmare, känner den söta doften från henne och förstår plötsligt vad det är han ser under nageln. Jakten på förövaren tar gång på gång våldsamma och oväntade vändingar. Varje svar tycks bara leda till nya gåtor, och det som nyss var enkelt är plötsligt labyrintiskt. Men trots att utredningen hamnar i en återvändsgränd ignorerar polisen Flora Hansens telefonsamtal. Först begär hon pengar för sina upplysningar, men sedan ber hon dem bara att lyssna, allt mer desperat.

Min kommentar: Som med allt går det trender i vem som är den uppläsare som får läsa in de ”hetaste” böckerna. För några år sedan var det Torsten Wahlund som vad nr 1, därefter kom Katarina Ewerlöf. Nu skulle jag sätta den kronan på Jonas Malmsjös huvud. När jag tittar igenom min lista över böcker jag lyssnat på de senaste åren hittar jag hans namn bakom författare som Jens Lapidus, Dan Brown och nu senast Zlatans bok. Så att inläsningen är förstklassig kan jag börja att slå fast. Vad det gäller handlingen och språket i boken tycker jag även den håller samma klass. Jag måste erkänna att jag var lite skeptisk när jag läste att det skulle vara ett spiritistiskt medium med i handlingen. Jag är inte mycket för det. Men utan att avslöja något om handlingen kom de runt det på ett snyggt sätt.  Sist måste jag kommentera slutet, även det utan att avslöja det. Det är samma känsla som efter man såg actionfilmen Speed för många år sedan. När man trodde att det var slut och man kunde luta sig tillbaka och pusta ut tar historien ny fart. Mycket snyggt.

Uppläsare: Jonas Malmsjö
Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑