Dom flesta spänningsromaner har ett brott och en tillhörande polisutredning i fokus. Ja det är ett brott med i den här boken men det är annat som är i fokus. Åtminstone till en början. Harlan Coben är en lågmäld mästare av den här typen av spänningsromaner. Jag är imponerad att med ett bra språk kunna skapa spänning på det sättet han gör det. En formulering som den här säger väldigt mycket ”Den som vill se alfahannar i sin naturliga miljö, när de verkligen beter sig som sådana, borde titta på när fäder lägger sig i avkommans laguttagning. Discovery Channel borde filma det.” Som vanligt gör Reine Brynolfsson en bra uppläsning av Cobans böcker.
Det här är en välskriven dramatiserad dokumentär som jag är så svag för. Sigrid Edsensius har gått igenom polisutredningar och intervjuat personer på norra Öland. Det är en skrämmande historia om en person som skulle kunna vara en av Sveriges värsta seriemördare. Men författaren är mycket noggrann att inte ta ställning i skuld frågan. Pierre är ”bara” dömd för två mord men skulle kunna utfört åtskilliga fler, och det för att han varit i behov av pengar.
Den här boken får ytterligare en dimensionen för mig då jag spenderat 10 av dom senate 15 somrarna uppe på norra Öland. Byxelkrok, Torp ovh Mellby är inga stora byar så det är inte otroligt att man stött ihop med flera av personerna i den här boken.
Jallai lyckas med något som inte så många klarar, att väva in en fiktiv person i verkliga händelser. Det här är den sjunde boken om Anton Modin och i den här har han lyckats mycket bra med det. Tidigare har det varit Palmemordet, Estonia och u-båts kränkningar. För mig som gillar nutidshistoria och deckare är det här en riktigt bra kombination. För att det här ska bli trovärdigt måste man använda riktiga namn på de inblandade personerna och hålla sig så nära grundstoryn, vilket Jallai gör. Det underlättar också om historien inte är allt för omskriven den senaste tiden, som historien om Cats Falk. I den här boken får vi möta den 19-åriga Anton Modin vilket gör att vi som följt honom i de tidigare böckerna vet en hel del om vad som kommer att hända se, speciellt med förhållandet till bl.a. Loklint. När en författare är inne på sin sjunde eller åttonde bok i en serie brukar de börja bli lite sämre, lite mer ointressant eller lite mer på släntrian men Jallai har inte gått i den fällan. Jag väntar redan på den åttonde boken.
Att lyssna på ljudböcker kan vara fantastiskt. För att det ska bli så fantastiskt krävs en bra story och en bra uppläsare. Men kanske ännu viktigare är att de två delarna matchar. Att då författaren läser sin egen bok kan vara ett sätt att hitta den matchen, men det kräver att författaren kan uttrycka sig. Den här boken har matchen, Jason läser fantastiskt och storyn är tillräckligt bra för att underhålla. Hade jag läst den här boken skälv skulle jag inte kunna fått till skånskan i mitt huvud och framförallt inte Harlem dialekten på de delarna som är på engelska. Den här boken sätter fingret på det djupt segregerade amerikanska sammhället, en viktig och skrämmande fråga. Jag tycker att jag är en hyffsat upplyst människa men jag fick mig ett uppvaknande av den här boken. Mina analys av det som kommer fram i den här boken och även i skenet av Donald Trumps valseger är. I Sverige vår vi rapporter från det vita, demokratiska, välpolerade USA som är ganska likt Sverige. Det segregerade södern oavsätt om perspektivet är från de svarta eller vita perspektivet syns väldigt sällan i svensk media. Det är kanske därför vi blir förvånade över Trump eller att jag blir överraskad över den här boken.Det här är en biografi men så har bokens röda tråd där Jason söker sina rötter i South Carolina och Harlem tillsammans med en motsträvig far och andra släktingar.
Det här den andra boken om John Puller, en militärpolis som löser brott utanför tjänsten. Känns upplägget igen? Lee Childs Jack Reacher, precis. Nu är det svårt att jämföra en bok med en serie på över 20 böcker om Reacher. Men i kategorin deckare-om-amerikanska-militärpolisen leder nog Reacher över Puller. Jag är svag för deckarhjältar som kan dra intelligenta och ibland överintelligenta slutsatser utifrån fakta. Men då gäller det att en amatör som jag inte får tvivla på slutledningsförmågan. I den här boken drar Puller vid ett tillfälle slutsaten att en bil har körts 460 kilometer under en månad. Det ger då 16 km om dagen. Så börjar han leta efter en plats 8 km bort. Smart. Om personen kört samma sträcka varje dag. Om personen bara åkt varannan dag skulle sträckan vara den dubbla. Det är sådana små detaljer som kan få mig att tvivla på en hjälte och som gör att boken inte får högsta betyg. Men det här är en spännande och välskriven bok av mannen som skrivit böckerna om Kamelklubben, vilket är en kvalitetsstämpel om något.
Ännu en viktig bok av Markus Lutteman. Efter ett par böcker tillsammans med Mons Kallentoft är han tillbaka med en egen skönlitterär bok. Som hans tidigare böcker så finns det ett viktigt samhällsengagemang som jag beundrar i hanns böcker. Det här är en thriller som spänner över fyra världsdelar med en Arboga grabb i centrum. Något som jag tycker är en extra krydda till boken. Det är imponerande att få ihop en spännande story på handel med noshörningshorn där han belyser att det inte alltid är så enkelt att få stopp på.
Skönt att paret Keppler är tillbaka med en Joona Linna bok efter varit ute och famlat med Playground. Det här är en tät och spännande seriemördartriller.
Men det känns som om den här boken redan är skriven. Utan att avslöja för mycket så är grundstoryn att en mordserie utlöses, den har kopplingar till en händelse 30 år bakåt i tiden med upprinnelse på en internatskola utanför Stockholm(känns det igen?)
Jag tycker också att det lätt blir lite för spektakulärt när man ska skildra seriemördare. En fälla Keppler också är väldigt nära att gå i.
Hade inte boken varit så välskriven hade den lätt blivit ointressant. Men missförstå mig rätt, boken är spännande.
Stefan Ahrhem är tillbaka med sin tredje bok om Fabian Risk i Helsingborg. Det här är en ganska komplicerad polisdeckare med många stickspår och vändningar. Just det tycker drar ner betyget på boken. Annars gillar jag Ahrhems stil att skiva, att kunna blanda in Risks familj utan att det blir sliskigt. Boken lämnar ett antal lösa trådar som gör att man ser fram emot bok fyra i serien. Uppläsare: Magnus Roosmann
Han var en alldeles vanlig man. En medelsvensson med bil, sommarstuga och båt. En ordentlig och laglydig tjänsteman. Men så drabbade orättvisan honom i form av en felaktig skatteskuld.
Lars Tingströms öde är ett av den senare delen av 1900-talets mest märkliga. Han blev känd som Bombmannen och gjorde en unik livsresa från välbeställd tjänsteman till Kumlabunkern. Där fann han en vän: den för dråp dömde Bajonettmördaren. En udda och livsfarlig vänskap växte fram mellan fängelsets väggar.
Det blev starten till det mest omtalade brottet i modern tid i Sverige.
Min kommentar: Jag gillar dokumentärböcker och när de skrivs i romanform blir det ännu bättre. Ebervall och Samuelsson har hittat ett fantastiskt levnadsöde att sätta pennan i. Herr Tingström utmålas till en början som en medelsvensson men det är han inte. Hans väg korsas av Sveriges mest kända brottsling, Christer Pettersson, och en av Sveriges mest kända advokat, Pelle Svensson och så blir han ut för ett av de största jävrättegångarna, Sigurd Denckers förhållande med Tingströms sambo. Men det som gör mig mest upprörd är Nackapolisen och mörkläggningen kring åklagare Dencker. Först var jag lite irriterad på Lenas uppläsning men det blev bättre desto längre man kom in i berättelsen. En riktigt bra bok.
En dag får den framgångsrike författaren Tristan Heckscher ett beundrarmejl från Therése, en läsare. Efter en tids mejlande träffas de och inleder ett sexuellt förhållande. Samtidigt börjar Tristan känna sig iakttagen. Han hittar hjulspår utanför sin skrivarstuga och tycker sig skymta någon utanför familjens hem.
Hans förra roman blev en dundersuccé och nu sliter han med uppföljaren. Det går trögt. Hans äktenskap knakar i fogarna och han sover allt oftare över i stugan. Ofta delar han en flaska whisky med sin granne, den tjurige kriminalkommisarien Ewert Truut. Truuts karriär har gått i baklås efter ett misslyckat fall i Stockholm och han är förvisad till skånska landsbygden där han just nu sliter med ett mordfall där offret blivit halshugget
Therése blir snart mer krävande och vill att Tristan ska skilja sig från sin fru. Situationen blir alltmer ohållbar, samtidigt som Therése börjar bete sig allt märkligare. Det börjar gå upp för Tristan att detta inte är någon vanlig otrohetsaffär …
Min kommentar: Det här är en riktigt spännande bok det måste jag börja med att påpeka. Men samtidigt är det en bok som ger mig ont i magen. Tristans handlingar är som ett expresståg på väg mot ett stup. Man vet tidigt i boken att det kommer att gå åt skogen. Även om Tristan är huvudpersonen så gillar jag Örlunds sätt att bygga upp en parallell historia med kommissarie Truut. Den här typen av spänningsromaner tycker jag att passar Stefan Sauks uppläsningsteknik. Ett extra plus till den snygga avslutningen… men jag säger inget mer.