Roslund Thunberg – En bror att dö för


Tänka sig att det kom en uppföljare till Björndansen. Det är riktigt listigt att följa upp en dramatiserad dokumentär med en fiktiv spänningsroman. Den här boken tar vid där den andra boken slutar. Men under hela boken får vi tillbaka blickar på de tre brödernas uppväxt. Den som har format dom och ger många av svaren till varför dom blev de är idag. Där har pappa Ivans handlingar en stor skuld. Precis som när Anders Roslund skriver med Börje Hellström så finns det ett djup och samhällsengagemang i boken. Men den här boken handlar ju inte bara om bröderna i Militärligan, Roslund och Thunberg har ju lyckats få in ytterligare ett brödrapar, i form av komisarie Bronks och hans bror Sam. Vilket gör bokens titel dubbeltydig. Lägg till en riktigt smart kupp, en spännande historia och välskriven bok så har man årets första 5:a i betyg. Tycker också att Thomas Hanzons uppläsning ska omnämnas, perfekt till den här boken.

Uppläsere: Thomas Hanzon

Betyg:


Bok nr: 970

https://www.storytel.se//books/84805-En-bror-att-do-for?appRedirect=true

Dag Öhrlund – Tryggare kan ingen vara

Ibland kan det vara svårt att sätta fingret på varför man tycker om något eller någon. Vad det gäller den här boken är nog svaret att den är spännande och har en bra grundstory. Vad det gäller Evert Truut är det lite svårare. Evert är ju ett gångbart namn i svenska deckare, tänker då på Bäckström och Grens. Det gör att det är lätt att den här väldigt vanliga komisarien lätt försvinner i mängden. Men det är synd, för det är en man med stort hjärta men ändå med en massa fel och brister. Det är kanske det som gör honom så verklig. Att av kärlek till en son och ett barnbarn kunna totalt byta sina omoderna åsikter/fördomar är en av de saker som gör Truut till en människa att tycka om. Det här är en uymärkt avslutning på ett fantastiskt bokår 2016. När jag räknar efter i min lista har jag hunnit med 93 böcker i år. Och tittar jag tillbaka måste jag nog utse Malin Persson Gilitos Störst av allt till den bästa, mycket för att den var så nyskapande. Men jag kan också konstatera att Dag Öhlund har släppt två böcker i år och båda har jag gett högsta betyg.

Uppläsare: Stefan Sauk

Betyg:


Bok nr 966
https://www.storytel.se//books/77854-Tryggare-kan-ingen-vara?appRedirect=true

Rosenlund Thunberg – Björndansen

björndansen

Allt är inövat. Sekund för sekund. Varje rörelse på plats. Det kommer inte finnas ett enda vittne som kan återge vad som hände. Inte en enda polis kommer hitta spår som leder till gärningsmännen. Efteråt är det berusning och lättnad. En stor guldfiskskål fylld med pengar.

Många år tidigare, tre bröder som svetsas samman medan familjen går sönder. En pappa som lär dem att alltid slå tillbaka, en mamma som vill bryta sig loss. Björndansen är en roman om den mest hänsynslösa och samtidigt mest uppfinningsrika liga vi sett. Om bankrånarna som kom från ingenstans. Men också om en familj, om broderskärlek som är starkare än allt, om fäder och söner. Om verklighet som blir dikt. Leo, Felix och Vincent- du kommer aldrig att glömma dem.

Min kommentar: Deckarparet Rosenlund/Hellström är enligt mig ett av de bästa författarparen de senaste åren. Deras storhet är att de blandar samhällsaktuella ämnen med en bra dialog. När Rosenlund nu hittat en ny parhäst lämnar han också tillsvidare lagt Evert Greens på hyllan. Tillsammans med Thunberg ger han sig på historien om Militärligan, en liga som gäckande svensk polis under början av 90 talet. Rånen i sig skulle fylla boken med råge, men varför nöja sig med det. Rosenlund/Thunberg berättar historien med ytterligare en dimension nämligen historien om en familjs öde. Man får sig en riktig tankesställare hur en pappa kan påverka en hel familj. Det här är en av de bästa böcker jag lyssnat på i år. Thomas Hanzons uppläsning är toppklass.

Uppläsare: Thomas Hanzon

Betyg:

Mons Kallentoft och Markus Lutteman – Zack

9789175471068_200_zack_ljudbok

FYRA ASIATISKA KVINNOR hittas brutalt avrättade i en lägenhet. En femte dumpas svårt stympad utanför Södersjukhuset. Att döma av hennes sargade kropp har hon blivit attackerad av hundar.

Tjugosjuårige Zack har gjort kometkarriär inom Stockholms-polisen. På dagarna är han en driven kriminalinspektör vid Särskilda enheten. På nätterna flyr han verkligheten med droger på klubbar. Han vet att det inte kommer att hålla, men de blodiga minnena från hans barndom driver honom mot avgrunden.

Jagad av polisens internutredare försöker Zack tillsammans med kollegan Deniz att lösa den värsta mordvågen i Sveriges moderna historia. Handlar det om kvinnohat, rasism eller människohandel? Det enda som är säkert är att fler kvinnor kommer att dö om de inte hittar mördaren.

Min kommentar: Spännande med ett nytt deckarpar. Ett par med lite olika författarbakgrunder. Markus som journalist och med några biografier bakom sig och Mons med sina Linköpingsdeckar i ryggen. Så ger de sig in i den tuffa Stockholmsdjungeln. Boken har ett snabbt tempo med lite drag av Snabba cach.  Jag ser redan fram emot den andra delen i deras serie.

Uppläsare: Björn Bengtsson

Betyg:

Michael Connelly – Skuldens gudar

gudarnas_skuld-connelly_michael-25535581-2642817862-frntl

När Mickey Haller får ett sms, ”Ring mig ASAP – 187”, gör nummer-koden för mord honom omedelbart uppmärksam. Mordfall har de högsta insatserna och de största arvodena.

Haller får reda på att offret var en tidigare kund, en prostituerad han trodde att han hade räddat från livet på gatan. Tydligen var hon tillbaka i Los Angeles i sina gamla kretsar. Haller hade inte räddat henne – kan han ha varit den som försatte henne i fara?

Hemsökt av spöken från det förflutna måste Mickey arbeta outtröttligt för att försöka rentvå sig själv.

Min kommentar: Mickey Haller is back! Michael Connellys litterära grepp att ha två parallell karaktärer, polisen(Bosch) och advokaten(Haller) är ruggigt smart. Det gör att han belysa LAs brottsplatser från olika vinklar vilket är intressant. I den här boken får man följa hela hans team i deras arbete att skipa rättvisa, eller i alla fall att vinna målet. Det är en Connelly bok i högt tempo. Tidigare var John Grisham advokatförfattaren nummer ett men Connelly flåsar honom i nacken.

Uppläsare: Magnus Roosmann

Betyg:

5

Jonas Jonasson – Analfabeten som kunde räkna

9789164222558_200_analfabeten-som-kunde-rakna_ljudbok

Hon började arbeta som femåring, blev föräldralös vid tio, överkörd vid femton. Ingenting tydde på annat än att hon skulle leva ett tag i sitt skjul i Sydafrikas största kåkstad och sedan dö, saknad av ingen. Om hon nu inte varit den hon var, men det var hon ju. Nombeko Mayeki var analfabeten som kunde räkna. Ödet tillsammans med hennes talang för henne bort från Soweto, till internationell storpolitik, till andra sidan jordklotet, till två identiskt lika och väldigt olika bröder. Under resan lyckas hon reta upp världens mest fruktade säkerhetstjänst innan hon en dag finner sig själv instängd i skåpet till en potatisbil. Där och då är världen som världen känner den hotad.

Min kommentar: Allan har bytts mot Nombeko, men annars känner man igen sig. Jonassons kluriga och igenkännande språk finns där. Nombeko skriver brev till Jimmy Carter, blir bekant med Kinas blivande ledare och träffar/hjälper kungen och Fredrik Reinfelt vilket är helt i linje med Allan i Hundraåringen. Det är säkert ett omöjligt uppdrag att följa upp en sådan dundersuccé som Hundraåringen men jag tycker att Jonasson spänt bågen och även om hans pil inte når himlen den här gången sån når han betydligt högre än trädtopparna. Det är inte illa. Så måste man ge Björn Granath en extra guldstjärna. Det som gör Jonassons böcker speciella är det lite ”gubbiga” språket. För att få ut full potential av det måste det vara en gubbe som läser det och gubben Granath gör det med glans.

Uppläsare: Björn Granath

Betyg:

5

Jan Guillou – Mellan rött och svart

mellan-rott-och-svart

Första världskriget är förbi. Bröderna Lauritzen har drabbats svårt både ekonomiskt och personligt. Oscar fick alla sina tillgångar i Afrika konfiskerade av de segrande engelsmännen. Sverres älskade Albie stupade i kriget och själv blev han utkastad från godset som var hans hem i nära tjugo år. Och Lauritz och Ingeborg har tvingats lämna Bergen eftersom sonen Harald riskerade att bli ihjälslagen i skolan som tyskvän.

Återhämtningen till ett bättre liv i Berlin och Saltsjöbaden tar sin tid men snart befinner man sig i det glada 20-talet.Tyskland ser ut att kunna resa sig på nytt och i hela Europa föreställer man sig att det aldrig mer kan bli krig. Familjen Lauritzen kan lika lite som alla andra se den svarta slagskuggan av en ofattbar ondska som ska kasta världen in i en ännu större katastrof.

Min kommentar: Jag är ju svag för nutidshistoria, Tomas Bolmes uppläsning och Jan Guillous berättelser. Så det är klart att de här boken får en 5:a. Men boken är inte den bästa i serien. Den är bättre än Dandy men inte lika bra som Brobyggarna. När nu boken utspelas till stor del i Sverige så blir det lite lättare att få kopplingen historia man känner igen. Allt från Wallenberg, Ådalen 31 och Sandöbron. Klart värd att lyssna på.

Uppläsare: Tomas Bolme

Betyg:

5

Cilla och Rolf Börjlind – Den tredje rösten

den-tredje-rosten

Marseille. En blind kvinna hittas brutalt styckmördad i ett strövområde. Hon har tidigare arbetat på cirkus som target girl för en knivkastare. Mordet drabbar en nära vän till den före detta polisen Tom Stilton. Tillsammans beslutar de sig för att ta reda på vad som hänt. Samtidigt hittas tulltjänstemannen Bengt Sahlman hängd i sitt hem i Rotebro. Polisen konstaterar snart att det rör sig om ett fingerat självmord och sätter dådet i samband med ett parti droger som tullen beslagtagit. Utredningen hamnar hos Mette Olsäter som ingår i ledningsgruppen för en internationell operation mot illegal droghandel på nätet. Den unga polisen Olivia Rönning kommer i kontakt med mordet på Sahlman, men följer andra spår än huvudutredningen. Spår som leder henne in i riskkapitalismens cyniska värld. Hon upptäcker att motivet till mordet finns att hitta i kretsar som tjänar grova pengar på att mjölka det svenska välfärdssystemet. Men hennes spår korsas av trådar från Stilton och Abbas el Fassis privata undersökning i Marseille. Stilton och Rönning inser att mordgåtorna hänger ihop och börjar samarbeta för att lösa dem.

Min kommentar: Deras första bok Springerfloden var bra och den här håller samma klass. Det är intressant hur man kan skriva två kriminalromaner med ett begränsat persongalleri, få flera personliga kopplingar, med brott i olika länder och ändå få ihop storyn och få den trovärdig. Till på köpet lyssnade jag klart på den den här veckan då allt på nyheterna handlat om Lundsberg. Det har en central del i den här boken också(ska inte avslöja hur), men det kanske hjälpte till att få den trovärdig. Så måste jag kommentera Tomas Bolmes fantastiska uppläsning. Jag gillar hans röst och hans sätt att läsa. Det måste vara han som läser tredje delen av Guillou 1900-tals serie som kommer ut om en månad, längtar redan.

Uppläsare: Tomas Bolme

Betyg:

5

Jo Nesbø – Polis

polis

När en Oslopolis hittas mördad vid samma datum och på samma plats där han många år tidigare utrett ett mord kan det knappast betraktas som en slump. Och när samma sak drabbar två andra poliser inom loppet av några månader är mönstret lika tydligt som skrämmande. Inget av de gamla brotten blev någonsin uppklarat. En brutal mördare med bestialiska metoder går lös.  Polisen står helt utan spår och, vad värre är, de saknar sin allra bästa utredare.  Samtidigt ligger en svårt skadad man i koma på sjukhuset. Ingen får veta hans namn. Inte ens de vaktande poliserna får komma patienten nära.

Min kommentar: Under tiden jag lyssnade på boken försökte jag sätta fingret på vad det är som gör Nesbøs böcker så mycket bättre än andra deckare. Storyn är naturligtvis bra, i det här fallet väldigt invecklad(vilket är ett vågspel om man inte får ihop det på slutet) men bra storyn finns det fler av. Det jag kom fram till är blandningen mellan den tuffa jargongen och de trovärdiga personberskrivningarna. En sak som bidrar till den trovärdiga personbeskrivningen är att huvudbersonen Harry är långt ifrån perfekt. Själv har jag inga erfarenheter av inre demoner eller sug efter alkohol men Nesbøs beskrivningar av Harrys kamp känns i mina oskuldsfulla amatör öron mycket trovärdiga, och det är ju det som det hela går hela går ut på, att jag som lyssnar på det ska tro på det. Sammanfattningsvis ännu en spännande deckare från vårt västra grannland, kryddad med en bra uppläsning av Jonas Malmsjö.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

5

Fredrik Backman – En man som heter Ove

9173486604

Ove är 59. Han kör Saab. Folk kallar honom ”bitter” och ”grannarnas skräck”. Men Ove är fan inte bitter, grymtar han. Han går väl bara inte runt och flinar jämt!

Varje morgon tar Ove sin inspektionsrunda i kvarteret. Flyttar cyklar och kontrollerar källsorteringstunnorna. Trots att det är flera år sedan han avsattes som ordförande på bostadsrättsföreningens årsstämma. Eller ”den där statskuppen”, som Ove själv bara minns den.

Men bortom den vresige ordningsmannen finns en historia och en sorg. Så när de nyinflyttade grannarna i radhuset mittemot en novemberdag råkar förstöra Oves brevlåda blir det upptakten på en komisk och hjärtevärmande berättelse om tilltufsade katter, oväntad vänskap och den uråldriga konsten att backa med släp. Som kommer förändra en man och en bostadsrättsförening i grunden.

Min kommentar: När jag i min barndom läste (eller lyssnade på lokalradion) Sören och Anders Bert och Sune böcker hände det att jag skrattade högt för mig själv. Något som känns lite fånigt när man kommer på att man gör det. Den här boken lägger på en dimensions till. Jag kommer på sig själv att man sitter med en tår i ögat. Backman lyckas med humor, kluriga formuleringar och en stor skopa värme få ihop berättelse om vikten att vara behövd. Mellan alla deckare men lyssnar på är det uppfriskande att få lyssna på en riktig feelgood bok. Många jämför den här bolen en med Jonas Jonassons Hundraåringen vilket till viss del är sant, men jag kommer att tänka på Mike Larssons rymliga hjärta av Olle Lönnaeus som också är en bok man når bra av. Så Fredrik Backman och Ove är väl värda sin 5:a i betyg.

Uppläsare: Torsten Wahlund

Betyg:

5

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑