Kategori: Deckare

Anders De La Motte – Vintereld

Jag har gillat Anders De La Mottes böcker sen den första, Geim. Då tycket jag han kom med något nytt. Riktigt snabba deckare i storstadsmiljö. Efter hand har han sänkt tempot och flyttat ut på landet. I den här boken är landet lika med hans hemtrakter i Skåne. En lucianatt 1987 brinner det på dansbanan på den lilla orten och en av de 6 vännerna från den tiden brinner inne. Den tragiska branden splittrar Goonies gänget som dom kallade sig, efter den från den tiden så populära ungdomsfilmen. När Laura återvänder till orten 30 år senare för att begrava och hantera arvet efter sin faster hänger förfarande skuggan efter branden över henne och orten. Det här är en ganska klassisk deckare där hela boken går ut på att får reda på vad som egentligen hände decembernatten 1987. Det är svår att sätta fingret på vad det är som gör att jag inte riktigt går igång på den här historien. För visst är den spännande, aven om det går lite långsamt. Mirja Turstedt gör en bra uppläsning och skapar en mystisk känsla genom hela boken. Det kanske är persongalleriet som känns lite tunt, eller inte så trovärdigt. Jag gilla Laura tycker hon är en intressant kvinna. Men skulle vilja se mer av hennes förmåga att läsa av människor som är hennes ”superkraft”. Har också lite svårt när författare blandar in övernaturliga väsen i berättelsen. Boken är absolut inte dålig men jag kan konstatera att jag är mer svag för De La Mottes snabbare böcker i storstaden än de långsammare på landet.

Uppläsare: Mirja Turestedt

Betyg:

1

Mons Kallentoft – Himmelskriket

På en av sommarens varmaste dagar blir Malin Fors kallad till en parkering utanför ett företag. Allt tyder på att en mamma har glömt sin lilla son i sin bilen, med konsekvensen att pojken dör. Trots den massiva stormen på sociala media är det inget brott att vara glömsk i Sverige. Den här tragiska händelsen är startskottet för flera händelser. Kallentoft har nu passerat den magiska gränsen på 10 böcker i samma serie med två. Det är inte så många serier som gör det med värdighet. Men jag tycker att han lyckas hålla Malin, Tove, Zeke och dom andra intressanta fortfarande. En anledning kan också vara att brotten som historierna bygger på inte alltid behöver vara så spektakulära. Jag kan ibland tycka att författare vänder ut och in på dig själva gör att få till det värsta eller grymmaste brotten. Något som sen är svårt att ”ro i hamn” med någon form av trovärdighet. Kallentoft utgår ifrån det enkla och behåller på det sättet trovärdigheten.

De första nio böckerna lästes in av Torsten Wahlund, inget ont om inläsarnas grand old man, men Mirja Turnstedt gör det betydligt bättre. Hon fångar Malins kamp mot spriten och dig själv på ett mycket bra och även det trovärdigt sätt.

Uppläsare: Mirja Turestedt

Betyg:

0

Lars Kepler – Lazarus

Joona Linna är ute ur fängelset men har inte fått börja som riktig polis än. Men efter fynd vid ett mord i Oslo och ett till i Rostock blir han inkallad. Fynden och morden får honom att börja tvivla på om hans ständiga kombattant, seriemördaren Jurek Valter verkligen är död. Jag är ju svag för riktigt smarta och duktiga poliser, som Bosch, Hole och Joona Linna. Men för att dessa poliser ska få visa sig på styva linan måste dom ju ha en värdig motståndare. Lite som Agent Cooper har din Hannibal Lecter i När lamen tystnar. En liknelse som jag tänkt på flera gånger under serien om Joona Linna. Det gäller även liknelsen till Nessbøs böcker om Hole. Det finns en råhet i hur man beskriver mord och andra hemska handlingar som man känner igen från Harry Holes värld. Paret Kepler i kombination med uppläsare Malmsjö har en fantastisk förmåga att göra alla situationer blir spännande och skrämmande. De håller pulsen uppe från start till mål. Så nästan 18 timmar gör att man nästan får träningsvärk. Men samtidigt får man en känsla att dom vill trycka in så mycket i historien så att det nästan ”rinner över”, det blir lite för mycket av det goda. Jag tror att historien skulle må bra med lite lugnare partier också. Som vanligt en bra uppläsning av Jonas Malmsjö.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

0

Carin Gerhardsen – Det som göms i snö

En tragisk bilolycka en kall vinterdag på Gotland är den centrala händelsen i den här boken. En man dör men det står klart att trots att ravinen han kört ner i ligger ödsligt är det en eller flera personer som vet vad som hänt. Merparten av historien utspelar sig kring olyckan och fyra år senare. För i spåren av bilolyckan nystas en rad av brott, svek och tragiska livsöden upp.

Carin Gerhardsen har lämnat sin kriminalkommissarie Conny Sjöberg från Hammarbypolisen och skriver nu den här deckaren med många trådar. Hon låter oss lyssnare flera gånger tro att vi vet hur bokens olika händelser hänger ihop för att lika många gånger dra undan mattan för oss. Det är en skickligt skriven pusseldeckare där vi aldrig kan vara säkra på men som är lojal med vem. Stefan Sauk läser som vanlig med en stor inlevelse, men när han försöker sig på gotländska blir det inte alltid så bra. Boken är spännande men den sticker inte ut i mängden med andra liknande böcker och Gotland som spelplats för deckare börjar bli som Morden i Midsumer, trångt bland liken.
Uppläsare: Stefan Sauk
Betyg:

0

Linda Bengtsdotter – Francesca

Vi är tillbaka i den lilla staden Gullspång. Precis som i debutboken Annabelle så står en ung kvinnas försvinnande i fokus. Det tog ett tag innan man kom in i boken och fick alla karaktärer på plats. När den lätt trasiga polisen Charlie Lager återvänder i Gullspång kommer återigen mycket av hennes uppväxt ikapp henne. Den här gången börjar hon nysta i ett försvinnande från slutet på 80 talet på sin fritid. Till sin hjälp har hon journalisten som hon var attraherad av i förra boken. Historien vindlar sig med kopplingar till hennes mamma Betty och till en rik familj med barn på internatskolan intrakten. Jag tycker Bengtsdotters första bok kom med en något ny vinkeln på deckaren. I den blev jag blev fascinerad över den intelligenta Charlie som hade svårt att låta bli spriten och ställde till det för sig. Jag hade hoppats på att hon skulle utvecklas i den här boken men det tycker jag inte skedde. Men gillade du Annabelle ska du absolut lyssna på den här och har du inte lyssnat på den är mitt råd att börja med den. Annars kan det bli svårt att hänga med.

Uppläsare: Mirja Turestedt

Betyg:

0

Cilla och Rolf Börjlind – Kallbrand

Cilla och Rolf Börjlind är tv aktuella med andra säsongen av Springfloden(bygger på Den tredje rösten). Samtidigt kommer de också ut med den femte boken om Olivia, Tom, Mette, Abbas och alla andra härliga karaktärer. Just det stora galleriet med udda och härliga karaktärer är en av den stora behållningen med den här serien. Där måste ju Minken få sig ett eget herdensomnämnande. Denna vindpinade mytoman som vägrar ge upp är en riktig krydda varje gång han är med. Samtidigt så är det den smart berättade historien som jag tycker är den här bokens storhet. Bok utspelar sig både i ett kallt vinter Stockholm och i ett tropiskt varmt Thailand. Under större delen av boken känns det som två parallella historier. Men precis som i deras tidigare böcker får vi vara med om tvära omkastningar som förändrar spelplanen. Som många av Sveriges stora deckarförfattare genom tiderna från Sjöwall/Walhöö och framåt så lyckas paret Börjlind få med ett antal aktuella politiska händelser. I den här boken kan vi räkna in #metoo, svenska akademin och förtrycket av Rohingyer. Allt detta berättat av den alltid lika bra Katarina Ewerlöf.

Uppläsare: Katarina Ewerlöf

Betyg:

0

David Baldacci – Morden i Baronville

David Baldacci brukar oftast förlägga sina böcker i Washington. I den här boken har dock Amos Decker fått packat väskan och lämna storstaden. Av en slump blir han och kompanjonen Alex Jamison indragna i en serie mord i den nedgångna småstaden Baronville. Jag är lite svag för den storväxte Amos och tror det är blandningen mellan ödmjukhet, tuffhet och intelligens som gör det. Vad det gäller intelligensen är hans tidigare hjärnskada som givit honom fotografiska minne. Just detta får sig dock sig en ”smäll” under den här historien. Jag har de senaste månaderna spanar in en trend bland de stora amerikanska deckarförfattarna. Först ut var Lee Child i Midnattslinjen, sen Michael Connelly i Två sortes sanning och nu är det Baldaccis tur att ta upp problemet med opioider och smärtstillande mediciner. Jag tror vi har svårt att förstå vilket utbrett problem det är i det amerikanska samhället.

Det här är inte den bästa boken i serien om Amos Decker. En anledning till det är att jag tycker det blandas ner lite väl många kockar i soppan när det är dags för upplösning.

Sist måste jag sätta en fjäder i hatten på Reine Brynolfsson för hans fenomenala uppläsning.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg:

0

Jørn Lier Horst – Katharinakoden

För dig som tror att norska deckarskrået endast består av Jo Nessbø och Anne Holt bör ta er en titt på Jørn Lier Horst. Det här är hans sjunde bok om polisen William Wisting som arbetar i den lilla norska staden Larvik. Då grunduppsättningen är medelålders manlig polis i småstad måste handlingen och språket hålla hög nivå för att boken ska vara värd att lägga tid på tycker jag. Som tur är då håller den här och boken och för övrigt hela serien denna höga nivå. En anledning förutom språket och den intelligenta handlingen tycker jag är hans dotter journalisten Line. Hon är en smart och driven men det är relationen mellan en far hans vuxna dotter som är så fint beskriven. Wisting har börjar jobba med Cold case. I den här boken får vi följa deras jakt på sanningen om två kvinnor som försvann för över 25 år sen. En viktig pusselbit i det arbetet är ett papper med en massa siffror som den ena kvinnan lämnade på köksbordet när kon försvann, Katharinakoden. Det här är en smart deckare i ganska lugnt tempo, jag vet inte om man kan kalla den mysdeckare, bra är den iallafall. Mattias Linderoth är en uppläsare som får alldeles för lite uppmärksamhet tycker jag, lugn och behaglig röst som sätter röst till Wisting.

Uppläsare: Mattias Linderoth

Betyg:

0

Jørgen Jæger – Monster del 1-4

Monster är en spännande deckare med många vändningar. Jag har lyssnat på del 1 till 4 i ett svep. Jag gillar greppet att dela upp böcker i avsnitt ala TV serie, men i det här fallet förstod jag inte riktigt varför. Det normala är ju att hålla spänningen och intresset uppe så man ska vilja kasta sig över nästa avsnitt. Här finns spänningen oavsett uppdelning. Vi får följa en familj med skyddad identitet i en mindre norsk kust stad. Den börjar med en rivstart, i det första kapitlet skräms dottern, pappan blir överfallen och mamman föder ett barn. Så för det behöver vi också poliser. Det i form av den sjukskrivne Ole och den kloke och likeable Cecile, men vi möter även stad med människors rädsla för det okända i form av romska tiggare. Boken/serien har ett antal sidostorys, med utan att kännas spretig. Så för min del får det gärna komma ett par avsnitt till.

Uppläsare : Magnus Roosmann

Betyg:

1

Arne Dahl – Mittvatten

Jag har följt Arne Dahl sedan första boken om A-gruppen. Det som jag tycker kännetecknar hans böcker är att han skriver deckare med finess. Men ibland blir det lite för mycket finess. För det finns en risk att författaren tappar sina läsare om historien blir för komplex. Då har vi kommit fram till tredje delen i serie om Sam Berger och Molly Blom kan jag känna att Dahl ibland använder lite för mycket finess. Till skillnad från böckerna om A-gruppen som var fristående böcker så bygger den här serien väldigt mycket på de tidigare böckerna i serien. Då det var över ett år sen jag lyssnade på Inland så tog det mig en fjärdedel av boken innan alla händelser och vem som var vem föll på plats. Det skulle vara näst intill omöjligt att kunna ta till dig den här boken utan de två tidigare. Det finns både för och nackdelar med ett sådant upplägg. Du kan få en mer komplex historia men du har svårt att få med sig nya läsare.

Boken är spännande när man väl kommer in i den. Dahl skriver bra och med ett tempot som inte är speciellt högt, men det är bra för att man ska hinna reflektera över det som händer. Jag kommer troligtvis kasta mig över en fjärde bok i serien också, men mer av gammal vana än att jag är så intresserad av hur det går för Sam och Molly.

Uppläsare: Niklas Engdahl

Betyg:

0

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑