Michael Connelly – Svarta lådan

Rodney King kravallerna i Los Angeles 1992 kom att förändra staden för alltid. Offren var många. Men var verkligen en ung kvinnlig fotograf ett av dem eller mördades hon som en del i en större plan? Michael Connelly är tillbaka med en ny roman om Harry Bosch. Den ärrade polismannen undersökte ursprungligen fallet, men tvingades lämna över det till specialavdelningen som utredde kravallerna. Där lyckades man aldrig lösa det och den unga kvinnans öde föll i glömska. Tjugo år senare dyker nya bevis upp och Harry Bosch dras in i en desperat jakt på den svarta låda som kan hjälpa honom att lösa fallet.

Min kommentar: Det är inte första gången Connelly refererar till Rodney King kravallerna i sina böcker, men här tar dom en stor och central plats i historien. Får han sedan sätta in Bosch i ett fall med kopplingar till militärtjänstgöring så är man nästan hemma. Efter att Bosch har fått ta hand om sin tonårsdotter har han blivit lite mjukare men också fått lite mer djup. Det är inte den bästa boken i Bosch serien men inte heller den sämsta.

Uppläsare: Magnus Roosmann

Betyg:

29 oktober, 2013 0

Leif GW Persson – Den sanna historien om Pinocchios näsa

9789179538569_200_den-sanna-historien-om-pinocchios-nasa_ljudbok

”Den här romanen är en ond saga för vuxna barn och om det inte hade varit för den siste tsaren av Ryssland, Nikolaj II, Englands premiärminister Sir Winston Churchill, Rysslands president Vladimir Putin och kriminalkommissarie Evert Bäckström vid Västerortspolisen i Stockholm, skulle det som den handlar om aldrig ha hänt. I den meningen är det en berättelse om det samlade och slutliga resultatet av de handlingar som fyra män genomför över en period på mer än hundra år.

Fyra män som aldrig träffade varandra, som förvisso levde sina liv i skilda världar, och där den äldste av dem blev mördad fyrtio år innan den yngste av dem ens var född. Och som så ofta förr, oavsett i vilket sällskap eller sammanhang som han nu har hamnat, är det också Evert Bäckström som kommer att sätta punkt för historien”

Min kommentar: Nu när Lars Martin Johansson är död så får den lille tjockisen Evert Bäckström härja fritt. Bäckström är ju mannen alla älskar att hata, men i den här boken blir det ibland lite för mycket av det goda…eller onda. Det är en skickligt berättad historia upplandat med Bäckström uttryck som ”Något gott att suga på”, ”korvryttare”, ”strålkärringar” och naturligtvis ”supersalamin”. Men jag kommer på att jag saknar Peter Andressons uppläsning.

Uppläsare: Peder Falk

Betyg:

29 oktober, 2013 0

Fredrik Backman – Min mormor hälsar och säger förlåt

Elsa är sju år gammal och rätt störig. Eller hon uppfattas i alla fall så eftersom hon inte är helt blåst i skallen och den gällande samhällsnormen är ju att sjuåringar ska vara det.
Mormor är hennes bästa vän. Hennes enda, faktiskt. Mormor brukade vara ett geni och jobba som kirurg, men nu kör hon bil utan körkort och står på balkongen med öppen morgonrock och skjuter på oanmälda besökare med paintballgevär.

Folk säger att hon är annorlunda. Galen. Men mormor har ett hemligt språk och ett eget kungarike, ”Miamas”, och där är allt annorlunda. Det är dit mormor tar med Elsa när Elsas föräldrar skiljer sig och när Elsa blir slagen i skolan för att hon inte är som alla andra sjuåringar. Miamas är deras frizon, tills mormor en dag blir sjuk och får veta att hon är döende.

Som ett sista äventyr ger hon då Elsa en serie brev, där mormor ber sina grannar om ursäkt. De leder Elsa till en trappuppgång fylld av militanta bostadsrättsivrare, fanatiska kaffedrickare, kamphundar, monster, fyllon och helt vanliga kärringar. Men de blir också upptakten på en historia där ett barn försöker lära sig acceptera att alla man älskar ska dö, och där hon bit för bit får veta sanningen om både kungariket Miamas och sin mormor.

Min kommentar: Det finns många paralleller mellan Fredrik Backman och Jonas Jonasson. I en deckarfierad värld är det två författare som med sina mustiga karaktärer och sitt kluriga språk gått rakt in i svenska folkets hjärtan. När dom nu samtidigt kommer med sina uppföljare är jämförelsen ofrånkomlig. Jag ÄLSKADE Ove, jag kan komma på mig själv att tänka hur Ove skulle lösa en viss situation i vardagen. Så jag vet inte om han kanske står i vägen lite för Elsa och mormor. Det här är en betydligt mörkare historia än Ove. Det är också en mer komplicerad historia. Jag kanske är lite korkad men jag har svårt med invecklade fantasi historier som Sagan om ringen och Harry Potter. I den här boken känns som att Backman försöker krångla till det lite för mycket för min smak. Jag tycker Jonasson lyckades bättre med uppföljaren än Backman.

Uppläsare: Anna Maria Käll

Betyg:

7 oktober, 2013 0

David Baldacci – De oskyldiga

de_oskyldiga-baldacci_david-23581138-2399880628-frntl

Den före detta elitsoldaten Will Robie är en kallblodig torped. En topphemlig, statsanställd lönnmördare som USA:s regering använder i situationer som varken polis, FBI eller militär rår på. Robie utför sina order utan att ifrågasatta dem och han misslyckas aldrig.

Det börjar med att ett uppdrag går fel. Robie är utskickad mot ett mål på hemmaplan, mitt i Washington, D.C. Men något med uppdraget känns inte rätt och Robie gör det otänkbara: han vägrar att döda.

Robie blir nu själv en måltavla och tvingas fly för sitt liv. Hans vägar korsas av den fjortonåriga Julie, en gatsmart tjej som också ar på flykt. Samma kväll har hon sett sina föräldrar mördas och nu är någon också ute efter henne. Ju mer Robie får veta om Julie, desto mer övertygad blir han om att hon har fångats i ett maktspel av ofattbara proportioner.

Robie bestämmer sig för att hjälpa Julie, men någon ligger hela tiden steget före honom. Någon som vet mer och använder honom som en bricka i ett komplext och obarmhärtigt spel.

Min kommentar: Det är svårt att skriva böcker som får den riktiga känslan av actionfilm. Men Baldacci har lyckats riktigt bra. Känslan i den här boken är som att se en Bond eller Jason Bourne film. Det är högt tempo och många tvära kast. Skillnaden mellan böcker och film är ofta att det går att vara med detaljrik i en bok än en i filmen. Med för at få upp tempot i berättelsen i en bok tror jag att man kanske måste göra som i filmen, skippa vissa detaljer. Bra bok med högt temp.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg:

30 september, 2013 0

Gillian Flynn – Gone girl

Nick och Amy Dunne har varit gifta i fem år. De har börjat om på nytt i en trygg småstad i Missouri. Men på deras bröllopsdag försvinner Amy spårlöst. I parets villa finns tydliga spår efter en kamp på liv och död. Misstankar faller snabbt på den äkta mannen, som bedyrar sin oskuld och gör allt för att få polis, medier och omvärld på andra spår. Samtidigt ger Amys flera år gamla dagbok en bild av Nick som börjat bli allt annat än trevlig. Men är han verkligen en mördare? Och å andra sidan: Om han är oskyldig, var är Amy Dunne någonstans?

Min kommentar: Det här är en välskriven bok som med skickliga tillbaka blickar avslöjar precis lagom mycket hela tiden för att hålla spänningen vid liv. Jag pratar ofta om trovärdighet som den viktigaste parametern för att det ska vara värt att fortsätta lyssna. I den här boken är man och balanserar på den trovärdighets gränsen flera gånger, men utan att kliva över. En bra uppläsning av Anna Maria Käll.

Uppläsare: Anna Maria Käll

Betyg:

16 september, 2013 3

Jussi Adler-Olsen – Flaskpost från P

Ingen hade sett den repade gamla flaskan som stod i fönsterkarmen på polisstationen i Wick i Skottland. Ingen hade lagt märke till brevet eller undrat varför någon skrivit ”Hjälp”. När Carl Mørck och hans assistent Assad på avdelning Q får tag på flaskposten tror de först att det handlar om några barns busstreck. Men när de forskar vidare i det hela inser de att flaskposten är det enda livstecken man fått från två pojkar som fördes bort på nittiotalet. Vilka är pojkarna, vad har hänt med dem och varför har ingen anmält dem saknade? Carl och Assad dras allt längre in i en iskall kidnappares nät och de inser snart att tiden håller på att rinna ut. Trots att många år har gått är kidnapparen fortfarande aktiv. Kriminalromanerna om Avdelning Q har snabbt blivit en stor framgång, såväl i hemlandet Danmark som internationellt. De handlar om kriminalinspektör Carl Mørck som motvilligt går med på att starta Avdelning Q, en cold case-avdelning inom Köpenhamnspolisen. Tillsammans med sin assistent Assad tar han sig an brott som av alla anses som hopplösa att klara upp.

Min kommentar: Deckare som inbegriper mysterier inom religiösa församlingar/sekter kan lätt få en overklighets känsla over sig. Men jag tycker att Adler-Olsen lyckas hålla ner den känslan. Jag har varit inne på det i andra recensioner kring avdelning Q, den skulle aldrig få förekomma på riktigt. Men allt hålls uppe av de varma personbeskrivningarna. Jag tycker att det finns en likhet mellan Carl Mørck och Ove (i En man som heter Ove). Båda är vresiga gubbar men är väldigt fördomsfulla mot olikheter. Personer som skriker och gapar oavsett hudfärg, ursprung och kön är ganska befriande. Nu har jag en bok kvar i serien vilken jag ser framemot.

Uppläsare: Stefan Sauk

Betyg:

17 augusti, 2013 0

Dick Sundevall – Peter Rätz

Sveriges mest framgångsrike infiltratör berättar om sin tid undercover i den svenska maffian. Peter Rätz värvades 1996 av kriminalpolisens underrättelsetjänst och steg snabbt i graderna. Under de år han arbetade kom han längre än någon annan infiltratör. Han var bland annat Sergeant at Arms i Bandidos, ansvarig för säkerhetsfrågor, vapen och elimineringar. Han genomförde knark och vapenaffärer och var inblandad i indrivningsverksamhet och människohandel. Och när han var prospect i Brödraskapet MC, arbetade han en tid som livvakt åt Hells Angels svenska president Thomas Möller. Allt med svensk polis goda minne.

Min kommentar: För er som tittat igenom min listan med böcker ser snart att jag är svag för böcker om den svenska brottsligheten. När man lyssnat på nästan 10 böcker om samma människor och händelser så kan man lägga ett ganska intressant pussel. I det pusslet har Peter Rätz en central roll. Jag vill inte utge mig för att kunna eller förstå men är ändå fascinerad. Vad får människor att frivilligt eller ofrivilligt gå in i den kriminella världen. Den här boken skiljer sig en hel del från de andra böckerna i ämnet, t.ex. Svensk Maffia, Helvetet Inifrån mm. Författaren redovisar inte bara vad som har hänt utan framför också egna åsikter. Något som jag tycker är modigt och som sagt inte så vanligt. Till sist tycker jag att uppläsare Jens Hultens röst är lite lik Jan Guillus, bara en observation.

Uppläsare: Jens Hulten

Betyg:

6 augusti, 2013 1

Arne Dahl – Blindbock

Vilka är det egentligen som ligger bakom alla tiggare som sprider sig över Europa? Och vad har det för koppling till det sms som EU:s miljökommissionär får i limousinen hem från invigningsbanketten för Europols nya, pampiga högkvarter i Haag? Och till den tilltagande rasismen i Europa? För att inte tala om den döende mannen som släpper en mobiltelefon i en blind tiggares tiggarskål vid Hornstull i Stockholm? Det är het sommar i Europa. Europol får information om att ligorna som hanterar Europas tiggare styrs centralt och har kopplingar till större människohandel. Sedan ett par veckor har Paul Hjelm och hans Opcop-grupp storövervakning på den misstänkta ledningen för kontinentens tiggarligor. Gruppen befinner sig i en utrymd våning på ena sidan av en kanal i Amsterdam och spanar på en lägenhet på den andra. Just vid den här tiden blir Europol större. Den före detta polisbyrån, numera EU-myndighet, flyttar till ett mäktigt nytt högkvarter i Haag. Samtidigt sker ett drastiskt genombrott i den hittills rätt tröstlösa övervakningen. Och uppenbarligen försöker någon dessutom pressa en av Europas högst uppsatta politiker, den franska EU-kommissionären Marianne Barrière, just som hon är på väg att lägga fram ett internationellt lagförslag som äntligen kommer att sätta Europa på rätt kurs igen. Paul Hjelm tvingas ta inofficiella vägar för att utreda utpressningen, inte alltid så vackra, och spåren leder mot Europas högerextrema miljöer. När Kerstin Holm kommer på att hon har anlitat Gunnar Nyberg, före detta polis i A-gruppen, bosatt i Grekland, för ett uppdrag är det redan för sent. Nyberg har begett sig in i mörkrets hjärta.

Min kommentar: Det här är en bok som jag har lite svårt att greppa. Den har många parallella berättelser, både nya och med kopplingar bakåt i Dahlhistorien. Något som gör det lite svårt att hänga med i alla tvära kast och utan att avslöja något om slutet så måste men ändå säga att han får ihop det på slutet. Men Arne Dahl vore ju inte Arne Dahl om han inte lät en liten tråd bli hängande när sista stavelsen är inläst. Allt för att öppna för nya äventyr.Gunnar Nybergs temporära inhopp i historien känns först som en liten krydda. Men ju mer man tänker på det ju mer kommer på att man saknar den storvuxne polisen i historien. Det är bara att hoppas att han får göra fler inhopp i kommande böcker. Johan Rabaeus gör som vanligt en bra uppläsning men ibland blir hans rosslande och harklande lite i mesta laget att får rakt in i örat.

Uppläsare: Johan Rabaeus

Betyg:

27 juli, 2013 0

Dan Buthler Dag Öhrlund – Uppgörelsen

På ytan är Christopher Silfverbielke en charmerande och världsvan affärsman, men bakom masken är han en känslokall psykopat och seriemördare. Efter att ha hållit sig gömd utomlands är nu Silfverbielke tillbaka i Sverige. På själva julafton har han involverat kriminalkommissarie Jacob Colts egen familj i sina ondskefulla handlingar, och nu planerar mördaren sin hämnd på en enslig gård i mörkaste Småland.

Det är upplagt för en sista desperat kraftmätning mellan de två ärkefienderna, en sammandrabbning som hotar att få ödesdigra konsekvenser inte bara för de två männen själva utan för ett stort antal människor i deras omgivning – mer eller mindre oskyldiga.

Min kommentar: Jag tycker fortfarande att den första Silfverbielke-boken (En nästan vanlig man) är en av de bästa jag lyssnat på när den kom. Den var för mig helt ny i sin klass, ungefär som Die Hard filmen när den kom. Men precis som att Die Hard 4 inte är lika bra som den första filmen är inte heller Silfverbielke 4 lika bra som den första. I den första boken hade jag en förbjuden farsination för den framgångsrike, smarta, drivna, genomonde, kalla psykopatiske Silfverbielke. Den fascinationen är nu helt borta. Men Butler och Öhrlund har fortfarande ett driv i sina berättelser som gör att de i min värld spelar i den högsta divisionen blad svenska deckarförfattare, tillsammans med Kristina Ohlsson, Lars Keppler, Arne Dahl och några till. Hur en försättning på den här serien skulle se ut är något oklart, utan att avslöja för mycket, men en större gallring i persongalleriet var länge sedan man såg. Men det kanske kan öppna upp för något helt nytt. Skulle jag för önska skulle dom börja blicka ut internationellt som dom gjorde i Mord.net.

Uppläsare: Stefan Sauk

Betyg:

24 juli, 2013 0

Carin Gerhardsen – Hennes iskalla ögon

Snön vräker ner i ett fruset Stockholm. Under samma dag försvinner två kvinnor, oberoende av varandra. Bägge lever i till synes ordnade förhållanden, men när kriminalkommissarie Conny Sjöberg och hans mannar skrapar på ytan av familjeidyllen framträder en helt annan bild.

Båda kvinnorna har levt under mental press, och ingen av dem saknar skäl att frivilligt ge sig av. Men den dramatiska upptäckten av en död kropp ger all anledning att tänka om.

Jamal Hamad söks upp av en skugga ur det förflutna. Är det så att hans och Petra Westmans gemensamma liv börjar knaka i fogarna? Tiden hinner ifatt också Odd Andersson, vilket får oanade konsekvenser. Jens Sandén störs av att hans dotterdotter drabbas av något som i bästa fall är en olycka, medan Hedvig Gerdin som vanligt vägrar att låta sig störas av någonting. Mitt i denna färgstarka grupp poliser sitter Conny Sjöberg och försöker höra sin egen röst i bruset.

Min kommentar: Carin Gerhardsen som en deckarförfattare Håkan Mild. Spelar på högsta nivå och gör aldrig en dålig insats men når heller inte de absolut högsta hopparna. I Hennes iskalla ögon är det främst hennes beskrivningar hur kvinnor kan brytas ner av sina män som berör. Det här är den 6 boken om Hammarbypoliserna och jag tycker det finns utrymme för några till.

Uppläsare: Katarina Ewerlöf

Betyg:

24 juli, 2013 0