Jan Guillou- Eventuellt uppsåt-att döda ortens gangsters

Firma Ponti & Hamilton är tillbaka. Pensionärerna Erik och Carl ska åter igen rädda världen. Den här gången andra pensionärer som blir lurade av förortsgäng. Det gör dom genom att sabotera bedragarnas datorer och telefoner. Ja, nu är det ju så att den ena av dom Erik, precis fått en sk smartphone. Så han kan inte bidra med så mycket i just den delen.

När Ryssland invaderar Ukraina ändras förutsättningarna då den före detta underrättelseofficern Carl Hamilton blir inkallad till tjänstgöring igen. Det gör att deras hobbyprojekt får oanade möjligheter till avancerade tekniska lösningar. Vilket dom utnyttjar.

Det här är ett väldigt märkligt universum. Erik Ponti, alias Jan Guillou, är huvudperson. En karaktär som vi fått följa sedan Onskan. Sen har han dykt upp i både Coq Rouge och Brobyggarserien. Inget konstigt med det. I den här boken serien så lägger Guillou in så många detaljer från sitt liv idag i Pontis liv, allt från medverkande i Filip och Fredriks Alla mot alla till krönikor i Aftonbladet. Lägg sen till att Ponti/Guillou umgås med superhjälten Hamilton, som i den här boken blir inkallad för att sätta upp ett avancerat cyberförsvar mot ryska attacker. Men det skruvade är inte slut där. För herrarnas hobbyprojekt går ut på att bekämpa/lösa gängkriminalitet i Sveriges förorter.

I allt så drar firma Ponti/Hamilton en massa smarta slutsatser som att Putin förlorade kriget efter tre dagar mm. Slutsatser som är betydligt lättare att dra efter ett år än efter tre dagar. Men vi som lyssnare ska förstå att dessa slutsatser dras under våren 2022. Allt detta samtidigt som man vill att det hela ska kännas trovärdigt. Jag får inte ihop det.

Med allt detta sagt så måste jag ändå säga att boken är både underhållande och välskriven. Samtidigt så underlättar det om man lyssnar på det mesta Guillou skrivit, då det flyger referenser till både DG och Lauritzen.

Det är tur att vi får Tomas Bolme som ciceron genom allt detta. Det gör mig trygg i all förvirring.

Jag blir inte klok på Jan Guillou nya bok Eventuellt uppsåt. Den är underhållande, tar upp aktuell händelser som jag gillar samtidigt som jag sitter och irriterar mig på hans självgodhet och besserwisser stil. Det får bli en tre i betyg, men jag är långt ifrån säker.

Uppläsare: Tomas Bolme

Betyg

Caroline Grimwalker- Undsättningen

Agentromaner i all ära. Brukar oftast handla om någon hårdförd man som åker världen runt och räddar stater och regeringar. Men varför inte använda agentens superkrafter till att rädda människor istället, människor som är i händerna på riktig elaka och vidriga människor.

I Rekryteringen rekryterades Isabelle King till agentnätverket Trickster. I Undsättningen så är det dags att börja leverera som agent.

En youtuber lägger ut klipp som hävdar att en liga sysslar med människohandel och att barn och ungdomar förs bort från familjehem och flyktingförläggningar i Sverige. När youtubern efter det mysigt försvinner blir det ett fall för Tricksterteamet. Förutom att en av gruppens hemliga finansiärer har släktband till offret så slår bortförda barn från familjehem an en ton hos Isabella.

Så det blir startskottet på en jakt genom Europa. Inte bara på den försvunna Youtubern utan också på försvunna barn och ungdomar.

Jag gillar den här snabba och ibland råa boken. Just den internationella handlingen kittlar och gör historien större. Isabella som huvudperson är suverän. Det är en kvinna som inte backar. Framförallt inte för stora(eller som människor små) män.

Jag tyckte Gunilla Leining gjorde en av sina bästa inläsningar i den första boken och det är inte sämre den här gången. Hon är mästare på att med små justeringar i rösten få allt att bli ytterligare lite med spännande.

I den andra boken i Tricksterserien är det dags för Isabella King att bekänna färg som agent, och som hon gör det. I Undsättningen tar Caroline Grimwalker med oss till människans mörkaste platser . Vi bjuds på fart, spänning och vidriga människor och betyget blir en stark fyra från mig

Uppläsare: Gunilla Leining

Betyg:

Ljudboksklubben – med Daniel Åberg

Veckans gäst har ett förflutet som frilansjournalist men jobbar numer som författare på heltid. Hans mest populära ljudboksserie har översatts till flera språk – bland annat italienska och arabiska. Daniel Åberg är veckans gäst i Ljudboksklubben. Vi pratar om skrivande, Norrland och spinnoffer av Virus.

I veckans favoriter listar vi bokkaraktärer vi skulle vilja äta middag med.

Ljudboksklubben – Irina och Eldopet

En dubbelrecension kryddad med en topplista. Det är vad som står på Ljudboksklubbens meny denna vecka. Den första boken är bröderna Jesper och Patrick Ersgårds Elddopet uppläst av Fredde Granberg. En spänningsroman med glimten i ögat.

Veckans topplista skulle lika gärna kunna kallas bottenlista. Klyschor i böcker vi hänger upp oss på

Den andra boken vi diskuterar är Irina och jag av Jessica Springfeldt Råket, uppläst av författaren själv. Det är en självbiografisk bok om en ovanlig vänskap.

Jessica Springfeldt Råket – Irena och jag – vänskap på liv och död

På ytan lever Jessica det perfekta livet. Man, två barn och fint hus. Men bakom den perfekta fasaden ser det sämre ut. Hennes man är inte snäll mot henne. Det är i det skedet i livet hon av en slump träffar Irina. Om Jessica inte har det så bra så har Irina det värre. Hon är på rymmen från den ryska maffian.

Mot alla odds uppstår vänskap mellan de två kvinnorna. Djup och innerligt vänskap. Vänskap på liv och död som undertiteln skvallra om.

Det här är en biografi om vänskap. Men det är också en tidsskildring av det svenska 90-talet. En tid innan internet och då Vattenfestivalen var sommarens höjdpunkt. Var mitt 90-tal och det gillar man ju.

Ja det är en otrolig och fin historia. Men hur småsint det än låter så är det något som saknas. Ja, det är ett eller egentligen två livsöden som återberättas så hur kan det då saknas något. Det är en invändning som blir problematiskt när det är en biografi. Det går ju inte att tycka att historien skulle vara bättre om då den beskriver ett livsöde. Så min invändning bygger då troligtvis mer på förväntningar. Jag var på Storytels presskonferens för någon månad sen där ä dom presenterade vårens nyheter och då var Irina och jag med som en av nyheterna. Jessica framträdande på scenen var den som gjorde mig nyfiken.

Irina och jag av Jessica Springfeldt Råket är en berättelse om vänskap. Den är varm, tragisk, fin och genererar en tre i betyg från mig.

Uppläsare: Jessica Springfeldt Råket

Betyg:

Patrick och Jesper Ersgård- Elddopet

Författaren Sam Milton har precis slagit igenom med debutroman Elddopet. Världen och hans agent skriker efter en uppföljare. Men det vill sig inte. Om det bero på att hans tvillingsyster blir dödad i en terrorattack eller allmänt stökigt liv vet han inte. Från ingenstans dyker det upp en representant från en hemlig avdelning inom svenska underrättelsetjänsten. Dom behöver Sams hjälp att ta kontakt med en grekisk vapenhandlare. Vapenhandlaren tycker om hans bok och han ska bara ta kontakt med honom. Hur svårt kan det vara och vad kan gå fel?
Svart är jättesvårt och allt.

Jag har tagit upp det förut. Lite allergisk mot när författare skriver om skrivande. Nu klarar ju bröderna Ersgård just det med tanke på att Milton inte kan skriva. Något han inte heller kan är att vara agent. Så det finns ändå saker man kan bli irriterad på. Milton är irriterande tafflig i sin roll som hemlig agent. Men där slutar jag mitt gubbiga klagande.
Det här är bra. För Ersgårds lyckas både trovärdigt sätt få in Milton i agentyrket och snickra ihop en spännande intrig. För det är full fart i handlingen
Klart man gillar när Patrick och Jesper Ersgård skriver en agentroman. Elddopet är fartfylld, spännande och oväntat. En fyra från mig

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg

Pernilla Ericson – Det dåliga samvetet

När den framgångsrika affärskvinnan hittas död i sin lägenhet i centrala Stockholm pekar det mesta på att hon tagit sitt eget liv. När en affärsman hittas död på ett liknande sätt börjar polisen rikta sökarljuset företagsledarnas lite mer ljusskygga verksamheter. Kan det ha med
saken att göra eller handlar det hela om deras egna dåliga samvete? En knut som gjord för Erlagruppen.

Det är bara riktigt speciella fall som hamnar på Erlagruppens bord. Det gäller både för i författaren verkligheten och för gruppen i
fiktionen. För visst finns det en del trovärdighetsproblem både att en grupp kan få arbetat utanför polisen på det sättet och gruppens sammansättning och finansiering.
Men det är något som jag tycker Ericson tråcklar sig förbi väldigt smidig och när fallet väl är igång så är det inget man hakar upp sig på.

Jag är ingen stor fan av kärleksrelationer på en arbetsplats. I verkligheten brukar oftast krångla till saker och ting. Men nu är vi i fiktionen och då är det en annan sak. ”Ingen Erlabok utan fnurra på Liv-Rickard tråden” som det gamla ordspråket säger. Det dåliga samvetet är naturligtvis inget
undantag. Deras relation tar en större och större plats i böckerna, vilket jag inte har något emot.

Vad det gäller historien så är det en finurligt utmejslad en som vi steg för steg får en inblick i. Den är smart berättad och är ”lagom” komplicerad. Jag har sett tendenser när författare ska försöka skriva den perfekta deckaren vilket ofta blir för krångligt för min smak. Men det är inget Pernilla håller på med.

Jag har betat av alla fyra böckerna i serien den senaste månaden och verkligen älskar dom. Men jag tror, men är inte säker, att det här är den bästa i serien.

Det är ingen hemlighet att huvudpersonen Liv Kaspis namn är
en flirt med uppläsaren Lo Kauppis namn. Och även om jag tycket Katharina Cohen
gjorde bra uppläsningar i det två första böckerna så är Lo som klippt och skuren för Erlaböckern. Hatten av.

I fjärde boken i Pernilla Ericsons Erlaserie är det Det dåliga samvetet som står i centrum. Gruppen får åter igen samlas för att jaga en mördare till människor som borde ha just ett dåligt samvete. Jag gillar gruppens udda sammanställning och den intelligens och värme den utstrålar. Kanske den bästa i serien och en fyra från mig.
Uppläsare: Lo Kauppi
Betyg

Pascal Engman, Johannes Selåker – Skammens väg

Vi håller precis på att lämnat det händelserika 1994 när ett brutalt mord sker på en bordell i centrala Stockholm. Det blir start skottet för en mördarjakt som från polisens sida leds av polisen Tomas Wolf och hans kollega Zingo och från den tredje statsmakten av kvällstidningsjournalisten Vera Berg.
Spåren leder till Sveriges och senare Europas sexhandel. Det är säkert ingen vacker syn idag och var det definitivt inte i mitten på 90-talet. Men författarna lyckas även väva in Estoniakatastrofen i historien på ett snyggt sätt vilket precis som i Jakten på en mördare gör att man förflyttas till 90-talet. Tidsskildringen är en viktig del i den här serien. Vi är precis i gränslandet när mobiltelefonen
börjar bli var mans egendom. Gränslandet gäller i lika hög grad internets intåg. Två saker som verkligen förändrat vårt beteende de senaste 25-30 åren. Sen blir man glad när det refereras till hamburgerkedjan Clock och eller läskedrycken Zingo.

Men i den här boken tycker jag historien/fallet står i centrum. Mer än i den första boken. Den är smart berättad och jag blir överraskad vi ett flertal gånger under lyssningen. Sättet att knyta ihop det stora och det lilla för mina tankar till Anders Jallais böcker om Anton Modin. En serie jag också är väldigt svag för.

Det är intressant att få lära känna vår både modiga men även rädda polis Tomas Wolf lite mer. En karaktär som verkligen är mänsklig. Det är inte alla hjältar som kissar på sig när dom blir hotade till livet. Sen har vi vår impulsive reporter Vera Berg. För visst vurmar hon för sin son, men samtidigt tar hon en massa inte så smarta beslut som sätter den relationen på spel. Att det sen i slutändan finns en ett gott hjärta bakom den hårda reporterfasaden väger upp.

Att hylla Jonas Malmsjö börjar bli lite uttjatat, även om jag tycker att man alltid ska få beröm när man gör bra insatser. Han vet verkligen när han ska sänka tempot för maximal spänningseffekt. Så snyggt.

Selåker/Engman har gjort det igen. Skammens väg är tidstypisk, spännande och visar upp människohandels vidrigaste baksida. Den här smarta historien får årets andra femma.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

Ljudboksklubben – med Håkan Mattsson

Veckans gäst i Ljudboksklubben är Kenny ”Metal” Bladqvists pappa Håkan Mattsson. Vi tog våra mazariner och besökte honom på hans arbetsplats, en kyrka utanför Enköping. Vi pratade om allt från cancerdiagnos, eurodisco till baklängesprat, men framförallt pratade vi skrivande och böcker.

Leffe Grimwalker- Fenix

Efter ett antal år i Hongkong är Alex Storm tillbaka i Sverige för att hitta sin dotter. För att ha ett jobb tar han över driften av kasinot. Men han hinner knappt börja sin ”nya tjänst” innan polisen gör en razzia som slutar med att Alex förs åt sidan. Där får han, mot sin vilja, stifta bekantskap med polisen Bella Stasi. Hon gör klart för honom att polisen har så mycket bevis så dom kan sy in honom, Ma och Wong för överskådlig tid, men. För hon presenterar ett an offer you can’t refuse. Nämligen att bli informatör, eller Bellas bitch.

Alex Storm serien har kommit in i andra andningen i och med att den första spinn-off boken, Nemesis, kom ut för någon vecka sedan. Jag är så nyfiken hur det kommer att påverka serien. Men än så länge är det inte någon skillnad. Leffe levererar fart och spänning precis som vanligt. Det finns ett driv i serien som få svenska serier har. Det i kombination med Malmsjös uppläsning gör att det stundtals gnistrar om det.

Innan jag stänger butiken måste jag säga några ord om den nya karaktären Bella. En riktig Amazon som känns som hon äter sådan som Alex till frukost. En kvinna som tar vad hon vill ha. Ännu en stark karaktär i Storms universum. Tur att det stort så att alla får plats.

Alex Storm är tillbaka i Stockholm för att försöka reda upp sitt liv, går så där. Leffe Grimwalker bjuder som vanligt på spänning och fart. Boken Fenix får en återuppväckt fyra från mig.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑