Jallai lyckas med något som inte så många klarar, att väva in en fiktiv person i verkliga händelser. Det här är den sjunde boken om Anton Modin och i den här har han lyckats mycket bra med det. Tidigare har det varit Palmemordet, Estonia och u-båts kränkningar. För mig som gillar nutidshistoria och deckare är det här en riktigt bra kombination. För att det här ska bli trovärdigt måste man använda riktiga namn på de inblandade personerna och hålla sig så nära grundstoryn, vilket Jallai gör. Det underlättar också om historien inte är allt för omskriven den senaste tiden, som historien om Cats Falk. I den här boken får vi möta den 19-åriga Anton Modin vilket gör att vi som följt honom i de tidigare böckerna vet en hel del om vad som kommer att hända se, speciellt med förhållandet till bl.a. Loklint. När en författare är inne på sin sjunde eller åttonde bok i en serie brukar de börja bli lite sämre, lite mer ointressant eller lite mer på släntrian men Jallai har inte gått i den fällan. Jag väntar redan på den åttonde boken.
Det här den 8:e boken om Myron Bolitar. Som deckare är dom ganska ordinära men jag gillar dom. Det som är bra är den snabba och ironiska dialogen. Speciellt mellan Myron och hans kompis Win och Reine Brynolfsson gör den så bra. Att läsa dom här böckerna känns lite som att titta på en gamsl välkänd TV serie. Så har man kommit igenom dom första 8 avsnitten/böckerna så kommer de sista två i serien nog också slinka ner.
Vanessa äger inte sin kropp. Inte ens sin själ. Är vackre Antonio någon hon kan lita på? Kommer han bli hennes räddning? Hon som aldrig kunnat lita på någon. Som alltid blivit sviken. Skulle Antonio bli hennes befriare? –Nu är det snart dags för vår lilla resa. Quiet är här för att berätta om den, sa Antonio muntert, men blicken han gav henne var fylld av fruktan. När Quiet dök upp i dörröppningen förstod hon varför. Hon slutade andas och hade önskat att hon vågat slita blicken från hans ansikte. Hans yttre var en obehaglig upplevelse. Ansiktet var köttigt, vårtor i olika storlekar täckte delar av en mungipa och drog sig likt ett band ner mot halsen. En del av dem var röda och såg ut som färska sår. –Hur har vår lilla gäst det då, frågade Quiet, gick runt och inspekterade Vanessa. Hon rörde sig inte och lyssnade på sitt hjärtas bultande slag. Varje timma forslas sexslavar till okända destinationer runt om i vår värld och de är fler än det en gång fanns slavar i världen. Än en gång har Ramona Fransson skrivit en verklighetsbaserad thriller, som fyller oss med vrede och fasa. Vrede över att det än i dag utnyttjas och slängs människor på sophögen, och fasa över att unga kvinnor och barn skändas, våldtas och mördas enbart för andras vinnings skull.
Min kommentar: Det här är andra boken av Ramona Fransson jag lyssnar på. Det är svår att dra några långtgående slutsatser på det underlaget men den här är betydligt mer mogen den första Dyrbar kärlek , jag lyssnade på. Det här en bra deckare med kopplingar till internationell brottslighet men ändå fötterna kvar i den västkustska myllan. Det jag kan ställa mig lite frågande till är att den innehåller lite för många tillfälligheter. Från att två av poliserna bor på samma hotell där mordet sker till delar av upplösningen. Med andra ord kan jag tycka att vissa pusselbitar passar lite för bra. Men håller Fransson den här nivå så är det absolut inte den sista boken jag lyssnar på av henne.
Boston, 1926. Förbudstiden har skapat ett ändlöst nätverk av underjordiska destillerier, lönnkrogar, gangstrar och korrupta poliser. Joe Coughlin, en framstående polis yngste son, har för länge sedan vänt sin goda uppfostran ryggen. Han har avancerat från barndomens småstölder och gör nu karriär hos en av stadens maffiabossar. Joe njuter av ryktbarheten.
Men livet på den mörka sidan har ett högt pris. I en tid då skrupellösa män med stor ambition, mycket pengar, illegal sprit och vapen slåss om kontrollen kan man inte lita på någon. Det oundvikliga slutet anas: en förtidig död. Joe och hans närmaste män tänker leva fullt ut fram till den dagen. Joe överlever sin fängelsetid och reser från jazzerans Boston via Tampas latinokvarter till Kubas heta gator.
Min kommentar: Dennis Lehane är en författare som jag håller mycket högt. Att kunna skriva deckare och spänningsromaner i olika tidsåldrar hör inte till vanligheten. Den här boken tar sitt avstamp i Boston, som alla Lehanes böcker, men utspelar sig till största delen utanför Boston. Lehane har en väl utvecklad fingerhoppskänsla att beskriva människor. Huvudpersonen Joe kärlek till två olika kvinnor i boken blandat med hårdkokta gangster uppgörelser gör boken mycket lyssningsvärd. Ett extra plus i kanten till Reine Brynolfssons uppläsning.
Jag är den bästa i mitt slag. Jag kan råna en bank och försvinna i mörkret utan att någon fattar att jag ens varit där. Jag kan ta mig in var som helst, imitera vem som helst och förändra mitt utseende hur som helst. Mitt jobb är att få saker att gå upp i rök. Det är därför de kallar mig Ghostman. ATLANTIC CITY, NEW JERSEY. Ett välplanerat casinorån går fruktansvärt fel. Det blir ett blodbad. En av rånarna skjuts i magen, men lyckas fly med en miljon dollar. Pengarna är vakuumförpackade och försedda med en sprängladdning som exploderar om den inte inaktiveras inom fyrtioåtta timmar. Det är därför Jack Delton kallas in. Jack är en Ghostman han får saker att försvinna: rånbyte, rånare, vad som än krävs. Han är specialiserad på stora, spektakulära rån, men på grund av en skuld tvingas han nu städa upp efter det misslyckade casinorånet. Han är dock inte ensam. Han jagas av både FBI och, än värre, av The Wolf.
Min kommentar:Det här är en riktigt bra thriller, den är tät och är välskriven. Det jag tycker är bäst är att man verkligen tror på att Jack kan allt. När han säger att det bara finns tre vägar ut från Atlantic City, så är det så. När han säger att en ljuddämpad pistol inte är tyst, så är det så. Jag har varken varit i Atlantic City eller hört ett skott från en ljuddämpad pistol. En bra uppläsning av Reine Brynolfsson.
Red Team är en hemlig grupp specialister som arbetar på uppdrag av den svenska militära säkerhetstjänsten. Under ett säkerhetstest av Ringhals kärnkraftverk upptäcker de ett förberett sabotage och kort därefter utsätts gruppen för ett attentat. Vem kan de lita på? Och varför drabbas vatten och elförsörjning runt om i Europa av driftstörningar? Under ledning av kustjägarofficeren och operatören Gustav Sterner måste Red Team ta upp jakten för att stoppa en konspiration som hotar att förändra Europa för alltid.
Min kommentar: Under den tiden Jan Guillou skrev Hamilton serien fick han ofta kritik för att beskriva vapen och utrustning lite för ingående. Det blev lite mycket vapenporr. Kaj Karlsson är också nära den gränsen, dock inte vad det gäller vapen som man kanske skulle kunna tro. Utan i när det gäller IT. I de avsnitt där hackerkillen bryter sig in i diverse system blir beskrivningarna ibland lite väl detaljerade. Till Kajs försvar så sitter ofta trovärdigheten i just detaljerna. Men ibland är skillnaden mellan en bra och en riktigt bra författare det att kunna behålla trovärdigheten utan att ta med alla detaljer, Jo Nessbo är ett bra exempel.
Man ska kanske inte leta likheter med andra författare men Kajs berättarstil och upplägg på handlingen påminner mycket om David Baldacci, och det är i min värld ett riktigt bra betyg. Kaj har lyckats med något svårt, nämligen att följa upp en debut med något bättre. Jag tycker att den här boken har en tätare och mer spännande handling än hans första bok, Operation Nordvind. Så fortsätter han på det här sättet så väntar jag redan på nästa bok i serien om Gustav Sterner.
Två engelska piloter, James och Bryan, skjuts ned och hamnar bakom fiendens linjer under andra världskriget. Om de tas tillfånga kommer de att avrättas som spioner. Så de tar sig ombord på ett tåg reserverat för sårade SS-män på väg hem från östfronten, för att få tillfälle att fly senare.
I stället hamnar de i det så kallade Alfabethuset, ett sinnessjukhus långt bort från fronten, där de är tvungna att simulera månad efter månad för att inte bli avslöjade.
Men kan man simulera sinnessjuk så länge utan att bli det? Och är piloterna James och Bryan de enda som spelar?
Jussi Adler-Olsens Alfabethuset är både en krigsroman och en psykologisk thriller av det nervpirrande slaget, precis som hans internationellt berömda romaner om Avdelning Q. Vi får följa de två piloternas öden under andra världskriget och fram till 1972.
Min kommentar: Jussi har visat att han kan skriva polisromaner med serien om Avdelning Q. Det är något helt att annat att skriva historiska romaner, men jag måste säga att jag är imponerad. Det här är en spännande och tät roman som spänner över ett halvt århundrade. Det som dra ner betyget till att ”bara” bli en 4:a är att det blir lite rörigt med alla olika namn i upplösningen. En bra uppläsning av Reine Brynolfsson.
Den före detta elitsoldaten Will Robie är en kallblodig torped. En topphemlig, statsanställd lönnmördare som USA:s regering använder i situationer som varken polis, FBI eller militär rår på. Robie utför sina order utan att ifrågasatta dem och han misslyckas aldrig.
Det börjar med att ett uppdrag går fel. Robie är utskickad mot ett mål på hemmaplan, mitt i Washington, D.C. Men något med uppdraget känns inte rätt och Robie gör det otänkbara: han vägrar att döda.
Robie blir nu själv en måltavla och tvingas fly för sitt liv. Hans vägar korsas av den fjortonåriga Julie, en gatsmart tjej som också ar på flykt. Samma kväll har hon sett sina föräldrar mördas och nu är någon också ute efter henne. Ju mer Robie får veta om Julie, desto mer övertygad blir han om att hon har fångats i ett maktspel av ofattbara proportioner.
Robie bestämmer sig för att hjälpa Julie, men någon ligger hela tiden steget före honom. Någon som vet mer och använder honom som en bricka i ett komplext och obarmhärtigt spel.
Min kommentar: Det är svårt att skriva böcker som får den riktiga känslan av actionfilm. Men Baldacci har lyckats riktigt bra. Känslan i den här boken är som att se en Bond eller Jason Bourne film. Det är högt tempo och många tvära kast. Skillnaden mellan böcker och film är ofta att det går att vara med detaljrik i en bok än en i filmen. Med för at få upp tempot i berättelsen i en bok tror jag att man kanske måste göra som i filmen, skippa vissa detaljer. Bra bok med högt temp.
Vid ett inbrott hos familjen Svalborg försvinner inte bara dyrbar konst, utan även barnvakten, grannens dotter Elina Gullberg. Vad har hänt henne? Daniel och Miriam Gullberg är utom sig av oro. Spaningschef Greger Thulin med kolleger tar tag i utredningen.
Kennet Svalborg vill skilja sig från Viola och hon misstänker att han har träffat en annan kvinna. En dryg månad efter inbrottet hos familjen Svalborg hittas en ung naken kvinna i Göteborg, misshandlad till döds. En kort tid därefter hittas liket av en ung man i Mölndalsån. Skjuten till döds. Greger Thulin och kriminalteknikern Charlotte Engman undrar om det kan finnas ett samband mellan de mördade personerna?
Min kommentar: Det slår mig att tiden har gått fort de senaste åren. Den här boken kom ut 2007, 6 år sedan. I boken är det inte självklart att alla har en mobil, polisen använder inte information från telemaster för att pejla de som har telefoner och författaren känner sig tvungen att förklara hur en nummerpresentatör fungerar. 6 år. Boken fångar mig inte och jag sitter och funderar på varför och det jag kommer fram till att det mest beror på Kennet Svalborg. Att människor kan vara dumma och egocentriska är inget nytt. Men det är svårt att få riktig trovärdighet i en figur som sätter älskarinnan, spriten och tavlor före sina två barn. Då det tar mer än halva boken innan brottet sker så hinner man inte få något riktigt grepp om poliserna. Men de får man väl lära känna i de kommande böckerna.
Vredens tid
En septembermorgon 2004 frontalkrockar två bilar på en glest trafikerad riksväg. Kollisionen är våldsam. Tioåriga Cecilia slungas ut genom rutan och är död innan hon slår i marken. Fem år senare får kriminalkommissarie Walter Gröhn ett förbryllande fall på sitt bord – en död taxichaufför och en förövare som inte har en aning om varför han begått brottet. Det första mordet följs av fler, alla lika brutala, och alla till synes lika oförklarliga. Tillsammans med den begåvade praktikanten Jonna de Brugge från Rikspolisstyrelsens särskilda utredningsenhet börjar Walter nysta i trådar som leder både bakåt i tiden och rakt in i det svenska rättssystemets hjärta. Sanningen de närmar sig är lika osannolik som fruktansvärd och när Walter fråntas fallet ställs allting på sin spets. Snart tvingas han in i ett spel med både sin egen och Jonnas framtid som insats.
Betyg:
Nirvanaprojektet
Leo är spårlöst borta. Forskningschefen som är skyldig till flera brutala mord tycks ha försvunnit från jordens yta och i månader står utredningen och stampar. Kriminalkommissarie Walter Gröhn letar förgäves efter öppningar när ett gisslandrama plötsligt leder jakten i en oväntad riktning. Allt pekar på att Brageler hålls fången, men av vem? Och varför? Samtidigt uppstår misstankar om en läcka i utredningen. Någon inom polishusets väggar verkar göra allt för att förhindra att Brageler hittas. En specialgrupp tillsätts och återigen jobbar Walter och Jonna de Brugge sida vid sida, mot en fiende som hela tiden tycks vara steget före.
Frågorna blir allt fler och svaren de hittar allt mer skrämmande. Snart står det klart att morden som Brageler är skyldig till bara utgör toppen av ett isberg.
Betyg:
Den felande länken
Kriminalkommissarie Walter Gröhn har inte varit sig lik sedan han blev fråntagen utredningen av de brutala morden på några av rättsväsendets viktigaste företrädare. Han beslutar sig för att ta semester och resa till Frankrike för att söka efter svar med hjälp av sina kontakter inom Europol. Även kriminalassistent Jonna de Brugge har blivit bortkopplad från fallet. Hon har dessutom en internutredning hängande över sig, förorsakad av att hon förhastat stormade en husvagn i jakten på den efterlyste Tor Hedman.
I väntan på att internutredningen ska bli klar, fattar Jonna ett ödesdigert beslut. Ett beslut som inte bara kommer att påverka hennes framtid inom polisen, utan också leda henne in på en mörk väg kantad av databrott, olagliga undersökningar och en mardrömsliknande jakt där hon tvingas kämpa för sin egen överlevnad.
Betyg:
Pianostämmaren
En sextonårig flicka hittas död nära vattnet i Bromma, en närförort till Stockholm. Det rör sig om ett brutalt mord där gärningsmannen skickligt har dolt spåren efter sig. Alla utom ett som han vill att polisen ska hitta.
Snart kastas Jonna de Brugge och de andra i Walter Gröhns grupp vid Stockholms länskriminalpolis in i jakten på en mördare som inte bara är osynlig, utan som också verkar sakna motiv. I takt med att utredningen fortskrider och poliserna tränger djupare in i den värld flickan levde i, framträder allt fler återvändsgränder. Jakten på mördaren förvandlas snart till en mardröm för Walter och hans grupp. Är allt bara en dimma av lögner? Vem talar sanning och vem går att lita på?
Betyg:
Min kommentar: Det är inte meningen att det ska bli en vana att recensera böcker i grupp på det här sättet. Men nu har det fallit sig naturligt tå gånger i rad. Stefan Tegenfalks böcker har gått mig förbi av någon anledning. Jag tycker jag har hyffsad koll på nya kriminalromaner som kommer ut i Sverige och har säkert sett dessa men har först nu ”sätt tänderna i dem”. Det är kul att komma in i en serie och få 4 böcker på rad med samma författare och samma uppläsare. Det är föresten enda gången jag väljer att lyssna på samma uppläsare två böcker i rad, brukar undvika det annars. Nu till böckerna, grund uppsättningen äldre vis manlig kriminalkommissarie och ung hungrig kvinnlig aspirant känns som man har sätt det förut. Men min erfarenhet är att den uppsättningen kan vara hur klyschig som helst, det är vilket liv man ger karaktärerna som räknas. Och där lyckas Tegenfalk tycker jag. Till skillnad från många andra liknande serier så bygger handlingen mycket på den föregående boken, vilket i fallet att man slukar hela serien bara är ett stort plus. Jag tycker att serien började lite sämre än den slutade. Jag hade svårt att tro riktigt på upplägget i Vredens tid, det var lite för overkligt. Men efterhand så fick man mer och mer och Nirvanaprojektet var riktigt bra. Även om betygen skiftar från 3 till 5 är det en riktigt bra serie.
ljudboksbloggen.com 