Etikett: Betyg 4

Jeanette Bergenstav – Syndoffer

Journalisten Jennifer Sundin har blivit lämnad av sin man, som också lagt beslag på huset och dottern. Hon och sonen har fått flytta in tillsammans på hennes pappas båt. Lägg till att hon har varit sjukskriven de senaste åren. Så livet är inte topp för henne som frilansare på en lokaltidning utanför Göteborg. Så ett reportage om en nyrenoverad bildsal får inte pulsen att öka på henne. Inte ens att det är hennes gamla högstadieskola. Men när hon kommer dit hittar hon två döda och en svårt skadad man. Det blir startskottet på både en våldsserie och på Jennifers journalistkarriär igen.
Det finns ingen som kan säga att ett dubbelmord är en skänk från ovan, men för Jennifer är det just det det är. För även om hon måste använda kryckor och starka värktabletter efter en steloperation är det inget fel på journalistnäsa och hennes slutledningsförmåga. Som ni hör så kretsar mycket kring bokens huvudperson . Det är inget fel med det då hon är en lika kantig som älskvärd person. Hon är långt igenom god och hon är en bra journalist men inte exceptionellt. En människa av kött och blod med fel och brister.
Historien svänger fram och tillbaka. För mig växlar vem som är den huvudmisstänkte fram och tillbaka och även om man förstår att polisen har fel så är det inte självklart vem som gjort det. Vilket är snyggt skrivet. Det finns inte mycket att invända på från mitt håll. Ja det skulle kanske vara att det är lite mycket hundfokus för min smak. Nu har jag förstått att det är ett stort intresse för författaren så jag ser gärna mellan fingrarna med det. En petitess.
Jag måste ta upp Sofia Betssons uppläsning. Hon har en väldigt mogen röst som passar dom hand i handsken för att gestalta Jennifer Sundin.
Jag gillar Jeanette Bergenstavs smarta och spännande berättarstil i Syndoffer. Lägg till den något kantiga frilansjournalisten Jennifer Sundin och det blir en fyra i betyg från mig.
Uppläsare: Sofia Berntsson
Betyg

1

Anna Jinghed, Lena Ljungdahl – Någon måste dö

En kvinna hittas död i ett badkar i en lyxsvit på ett hotell i Stockholms skärgård. Polisen avskriver snabbt hennes död som en olyckshändelse. Något som hennes syster Nikki som är polis inte köper. Det stämmer inte att hennes syster skulle ta in ensam på en lyxsvit. Så hon ger sig inte och tar hjälp av dom kontakter hon har. Det är allt från en DNA kunnig expojkvän till en välvillig obdusent.
Allt detta parallellt med att hon jobbar som spanare. Så förutom Nikkis jakt på lillasysterns mördare så får vi en inblick hur en spanare jobbar, vilket i alla falla jag tycker var intressant. Det är här författarnas polisbakrund tittar fram.
Historien utveckar sig från en mördarjakt till agenttriller vilket jag inte tycker var helt nödvändigt. Någonstans där tappar boken lite i trovädighet. Vissa händelser och vändningar blir lite för spektakuläre. Men allt det vägs upp av att man vill veta hur det går för vår hjältinna.
Både författarparet och uppläsaren var ny för mig. Författarparet har jag redan hyllat och det bör även uppläsaren Jessica Pellegrini göras. Hennes röst passa perfekt för att gestalta den tuffa Nikki.

Polisen Nikki vägrar släppa lillasysterns död i Någon måste dö. Det märks att författarna Jinghed Ljungdahl har poliserfarenhet viket ökar trovärdigten. Lägg till spänning och det blir en fyra i betyg.
Uppläsare: Jessica Pellegrini
Betyg

0

Mattias Boström, Sofia Rutbäck Eriksson – Mordnatt råder, tyst det är i husen

När invånarna i den nordligt belägna byn Arvidsträsk samlas för sin traditionella lucköppningen så upptäcker dom ett meddelande som i alla fall byns äldre invånare känner igen och blir rädda för. Samma meddelande fick ett antal invånare på 80-talet och flera av dom överlevde inte julen efter att de fått just det meddelande.
Det här är en deckare så långt från Snabba cash man kan komma. Vi befinner oss som sagt i Norrlands inland där man tycker människor från storstan är konstiga och med storstan menas Luleå.
Jag gillar inte begreppet mysdeckare, så jag använder humordeckare i det här fallet. För humor är en viktig ingrediens i den här anrättningen. Små smarta och sylvassa inpass som får mig som lyssnare att fnittra till eller bara småle för mig själv.
Den andra huvudingrediensen är persongalleriet. Det sträcker sig från små barn upp till den envise gamle Knut som fyller 105 år. Annars kretsar det mesta kring den pensionerade polisen Rolf och hans nya granne deckarförfattaren Riita. Författarna har en jäkla förmåga att blåsa liv i alla dessa karaktärerna. Jag blev mer och mer fäst i Rolf och hans iakttagelseförmåga och skarpa analyser.
Det är inte bara författarna som gör att karaktärerna får liv. Fredde Granbergs uppläsning är något i hästväg i den här boken. Han säger att han ogärna gör dialekter. Men jag är glad att han gjort ett undantag i den här boken. Fantastiskt.
För att få ut mest av den här boken bör den nog spisas i december. Men att ta den sista tuggan av boken på tjugondag KNUT funkade det också.
Mordnatt råder är en humordeckare långt från Snabba cash. Boström/Rutbäck Eriksson blåser liv i fantastiska karaktärer och är väl värda en iskall fyra i betyg.
Uppläsare: Fredde Granberg
Betyg

0

Jenny Rogneby – Medlaren

Det här är den första boken jag lyssnar på av Jenny Rogneby, men definitivt inte den sista.
Den före detta polisen och förhandlaren Angela Lans startar upp en ny verksamhet. Den går ut på att offer och förövare ska träffas och prata om händelsen. Allt ställs på sin spets när det kommer till en brutal våldtäkt. En kvinna kommer hem efter en blöt fest med en väninna. När hon somnat vaknar hon av att en man står vi hennes säng och senare våldtar henne. Mannen grips, döms och avtjänar sitt straff. Nu är det dags att offer och förövare träffas under Angelas överseende. Ganska snart märker Angela att det är något som inte stämmer. Det gör att både hon och vi som lyssnar måste ställa oss en massa frågor.
Det här är en annorlunda deckare, eller kriminaldrama, som det står på omslaget. Jag är lite svag för författare som vågar utmana de befintliga genrerna, precis som Rogneby gör här.

Men det är inte bara nyskapande, det är både spännande och svårt att sluta lyssna.
Gunilla Leining gör en stabil uppläsning som alltid. Hennes röst passar perfekt här och ger boken ett extra driv.

Medlaren är en nyskapande deckare/kriminaldrama. Jenny Rogneby bjuder på både driv och spänning och belönas av mig med en stark och oförhandlingsbar fyra.
Uppläsare: Gunilla Leining
Betyg:

1

Ingrid Elfberg – Särlingen

Ett äldre par som bor lite ensligt hittas brutalt mördare. Lokalbefolkningen letar överallt utanför de närmaste. Utländsk ligor och särlingen Leif är de hetaste kandidaterna att utfört det fruktansvärda morden. För lika fascinerad som man kan bli över sammanhållningen i ett litet samhälle lika bedrövad blir man över intoleransen mot utomstående och anordna människor. Dessa känslor är grundtonen när Maria Berg och hennes kollegor tar sig an morden. Maria som egentligen är under cover agenten Zara som ”gömmer sig” undan en internationell kartell genom att jobba som polis i Östersund. Det gör att vi hela tiden har ett par parallella historier igång i den här boken också, precis som i Dagbrottet. Jag gillar den typen av parallella historier. I den här boken gillar jag speciellt när Maria hjälper sin kollega med kontakten med sina söner. Gillar också sättet som Särlingen Leif gestaltas. Att det finns en värme och förståelse trots intoleransen runt honom.

I den andra delen i av Ingrid Elfsbergs Jämtlandsserie hettar det till ordentligt. Vi bjuds på både skogsbrand, spänning och svallande inskränkta känslor. Särlingen sätter fingret på både bra och dåliga saker med den svenska glesbygden och belönas med en fyra i betyg.
Uppläsare: Maria Lykow
Betyg:

1

Ingrid Elfberg – Dagbrottet

I Ingrid Elfsbergs första bok i Jämtlandsserien känns det som vi får två böcker i en. Boken kretsar kring undercover agenten Zara. Under hennes senaste uppdrag blir hon torterad men lyckas komma därifrån och måste nu gömma sig undan kartellen som jagar henne. För att vila upp och återhämta sig plockar hennes mentor PO fram ett gammalt alias som förvandlar henne till polisen Maria Berg med anställning i Östersund. Men så mycket till vila blir det inte när en aktivist och konstnär hittas död på en myr. Hon var en av de drivande i att förhindra ett dagbrott för brytning av metaller i Jämtland. Ett projekt med trådar väldigt högt i den svenska hierarkin visar det sig.
Så Zara alias Maria ska både lösa ett komplicerat mord samtidigt som hon ska hålla sig undan kartellen som jagar henne, där av de två historierna i en. Något författaren balanserar på ett väldigt bra sätt.
Förutom en spännande handling får vi om inte en överdos så i alla fall väldigt mycket Jämtland. Något jag inte har något problem med då det är relativt orörd mark när det kommer till deckare.
Jag gillar det här. En agent och polis i ett, det är ju briljant.
I Dagbrottet får vi två historier i en. Ingrid Elfsberg syr ihop det snyggt med fina miljöbeskrivningar och spänning, så det blir en fyra i betyg från mig.
Uppläsare: Maria Lykow
Betyg

1

Kristin Harmel – Skogen där stjärnorna slocknar

Jag får en känsla av Där kräftorna sjunger när jag lyssnar på den här boken. Det handlar om en ung kvinnas uppväxt utanför samhället. Nej det är inget träsk USA men väl skogar i östra Europa.
Yona blir kidnappad från sina välbärgade föräldrar i Berlin som två åring. Hennes kidnappare tar med henne ut i skogen och lär henne att överleva i den miljön. När kvinnan som kidnappade henne sen dör blir hon väldigt ensam men efter ett tag stöter hon ihop med en grupp människor. Det är mitt under brinnande världskrig och gruppen består av judar på flykt undan tyskarna. Det betyder att dom måste hålla sig i rörelse och leva helt utanför samhället för att överleva. Där är Yonas kunskaper till stor hjälp om inte livsavgörande hjälp. Men trots att Yona delar med sig av sina kunskaper och är lojal så blir hon inte helt och hållet insläppt i gruppen. Där hittar vi essensen i boken. Tillhörighet eller bristen på tillhörighet. Vad är det som gör att du får tillhöra? Är det religion? Landstillhötighet? Ens handlingar?
Boken läses av Gunilla Leining, något som känns tryggt när det ställs en massa stora frågor.
Det här är ingen feelgood roman. Den utspelar sig under andra världskriget, men det är ingen krigsbok. Det är kort och gott en berättelse om livet, en roman.

I Kristin Hermels Skogen där stjärnorna slocknar får vi följa Yona under andra världskriget. Boken kretsar mycket kring tillhörighet vilket är tänkvärt, intressant och värt en fyra i betyg.
Uppläsare: Gunilla Leining
Betyg:

0

Elizabeth Gerorge – Något att dölja

En polis Teodora hittas nedslagen i sitt hem. Hon hamnar i koma och avlider sen. Teodora har påbrå från Nigeria och jobbade med en härva kring könsstympning.
Att könsstympning ens finns idag bland nigerianska och somaliska kvinnor och barn är så hemskt. Men det är bra när en deckare kan sätta fokus på ett samhällsproblem, utan att bli en pekpinne.
Det blir kommisarie Lynley som får ärendet på sitt bord men det är Wilson Nkata och framförallt Barbara Havers som är behållningen. Jag är så imponerad att Elizabeth George är inne på bok 21 i serien och den håller så bra än. Inte nog med att hon skrivit många böcker, hon skriver också långa böcker. Den här är ”bara” 24 timmar. Nä, det finns inget självändamål att skriva långa böcker, tvärt om. Jag tror inte jag är ensam om att dra mig att börja med böcker över 20 timmar. Men här flyger timmarna fram.
Något Katarina Ewerlöf är med och bidrar till. Men det är som vanligt en annan kvinna som är den stora behållningen i Elizabeth Georges böcker. Japp Barbara Havers. Hennes omvända, orädda och på det sättet underhållande sätt är något jag gillar.

I Något att dölja tar sig Lynley och Havers an frågor om kvinnlig könsstympning. Ett vidrigt ämne men Elizabeth George visar hur litteraturen kan sätta fokus något viktigt samtidig som man berättar en spännande historia. En stark fyra från mig.
Uppläsare: Katarina Ewerlöf
Betyg

0

Anders Jallai – Illegalisten

Böckerna om Anton Modin handlar alla om nutidshistoriska händelser. Illegalisten är inget undantag. Samtidigt skiljer den sig från dom andra böckerna i serien då vi i detta nu lever mitt i den nutidshistoriska händelsen, nämligen Rysslands invasion av Ukraina. Det ger boken en spännande twist.
Den nu mer pensionerade KSI-agenten Anton Modin lever ett relativt lugnt liv uppe i Roslagen tills den före detta Säpochefen kommer på besök. Han berättar om ”sovande” ryska agenter som ska skada den svenska infrastrukturen. Uppgifter som Modin rycker på axlarna åt tills det visar sig att Säpochefen mysigt avlider dagen efter besöket. Modin inser att regeringen känt till men mörklägger och måste då själv ta sig an att jaga och likvidera ryska spioner som planerar att skada Sverige.
Jallais sätt att blanda verkliga namngivna personer, verkliga personer med fingerade namn och helt påhittade personer i kombination med att vi idag har ett krig i vår närhet gör boken trovärdig. Ja, visst går det lite väl fort i svängarna att dra slutsatser och hitta personer och platser ibland. Men det är ju och ska vara fiktion och underhållning. Jag gillar verkligen Jallais sätt att ta sig an vår samtid. Lägg till Reine Brynolfssons ibland lite dramatiska röst och vi bjuds på spänning så det förslår.
Det händer jag att jag klagar på serier som håller på lite för länge. Tretton böcker i en serie är väldigt många. Samtidigt är den här skriven på ett lite annorlunda sätt. Så jag lyfter på hatten och kan inte berga mig innan nästa bok i serien kommer ut.
Sällan har Anders Jallai varit så aktuell i sina berättelser om Anton Modin. I Illegalisten tar han sig an det ryska hotet mot vårt land. Hans mix av verklighet och fiktion blir så bra så det ger en fyra i betyg.
Uppläsare: Reine Brynolfsson
Betyg:

0

Anders Roslund – 100 procent

Boken börjar med att min favoritpolis skjuter sig själv i huvudet. Det kan man kalla rivstart på en bok. Denna inåtvända och för sin omgivning jobbiga människa blev till slut även för outhärdlig även för sig själv. Men jag tro inte jag spoilar något genom att avslöja att han överlever även ett skott i huvudet denna sega gubbe. Bara för att man inte för betyder inte att man lever. För vad finns det värt att leva för? Är det så att han och Manchestertyget har blivit för gamla för varandra?
Precis som i många andra av sina böcker har Roslund byggt in en klocka som tickar ner. Men precis som med livet för Grens så betyder inte att när klockan tickat ner till noll är allt över. Titeln 100 procent syftar på att man aldrig kan vara 100% säker, det finns inget som är så säkert. En spännande tanke.
Som alltid så är blandar Roslund samhällets problem och utmaningar med sina karaktärers egna problem och utmaningar på ett snyggt och spännande sätt.
Det här är inte den bästa boken i Grens/Hoffman serien. Samtidigt har Roslund en så hög lägsta nivå så det är riktigt bra.
Det är få uppläsare som är så sammankopplade med en specifik karaktär som Thomas Hanzon är med Ewert Grens. Jag tycker att han lyfter en redan spännande historia med sin uppläsning. I den här boken precis som i de tidigare böckerna.
Min lätt sargade favoritkommisarie Ewert Grens är tillbaka. I 100 procent ställer sig Anders Roslund frågan om man kan vara 100 procent säker på något. Spänningen i kombination med spegling av dagens samhälle gör att boken får en tvärsäker fyra i betyg.
Uppläsare: Thomas Hanzon
Betyg

0

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑