En skildring av 1980-talets Stockholm, sjukdomen aids och de människor som drabbas. Här finns Rasmus som 1982 lämnar den lilla bruksorten Koppom och kastar sig ut i de homosexuellas Stockholm, Benjamin som är Jehovas vittne och en dag ringer på hos Paul, den varmaste, roligaste och bitchigaste bögen som Gud någonsin skapat.
Min kommentar: Jag brukar alltid hylla författare som själva läser sina egna böcker och det här är inget undantag. Den största behållningen i den här uppläsningen är Gardells ”försök” att läsa Pauls Eskilstuna dialekt. Lite roligt att han själv ber om ursäkt. Boken är en blandning av dokumentär och roman, även detta är en bokform jag gillar. På toppen är det naturligtvis ett viktigt ämne han tar upp. Men…jag vet inte vad det är jag saknar för att jag ska tycka att det är en riktigt bra bok. Jag ska ta mig en funderare på det så får jag återkomma.
Detta är [bubble], tredje boken i Anders de la Mottes serie om småfifflaren HP och hans syster Rebecca. Serien började med [geim] som utsågs till bästa svenska deckardebut 2010 och 2011 kom den spännande fortsättningen [buzz]. Sex månader har gått och HP har fått ett uppdrag, ett sista uppdrag på mer än ett sätt. Under tiden gör Rebecca karriär inom i PayTags växande IT-imperium. Medan Stockholm ännu en gång rustar för prinsessbröllop hamnar syskonen allt mer på kollisionskurs och det blir svårare än någonsin att skilja vän från fiende. Om nu inte fienden är en vän? En nära vän … [bubble] är en rykande aktuell thriller som handlar om hur vi mitt i den digitala övervakningen försöker bygga säkra bubblor, allt från bankfack till gigantiska serverhallar. Men små eller stora har alla typer av bubblor en sak gemensamt. Förr eller senare kommer de allihop att spricka
Min kommentar: Nu när jag är klar med de la Mottas tredje bok är jag forfarande lite förvånad att jag blir så fängslad av den här typen av böcker. Jag normalt inte speciellt intresserad av spel eller konspirationsteorier men i de här böckerna är jag fast. Jag tror att det är de la Mottas bildrika språk som fångar mig. Ett exempel när HP ska beskriva stämningen i skogen ”så drar fåglarna igång Absolute Skog”. Jag tycker att [bubble] är den svagaste av de tre böckerna i serien och så tror jag att det skulle vara svårt att få ihop handlingen om man inte läst de två tidigare böckerna.
Två unga, eleganta gentlemän anländer en junidag år 1901 till det ståtliga slottet i grevskapet Wiltshire i södra England. Den ene är lord Albert, som återvänder från sina ingenjörsstudier i Dresden för att bli släktens överhuvud, tillika den 13:e earlen av Manningham. Den andre heter Sverre, och de har bestämt sig för ett liv tillsammans. Det har gått många år sedan Sverre och hans bröder Lauritz och Oscar växte upp i en fattig fiskarfamilj på Vestlandet i Norge. Deras ovanliga tekniska talanger förde dem via välgörenhet och stipendier till dåtidens förnämsta examen som diplomingenjörer vid universitetet i Dresden. Lauritz återvände till Norge, Oscar försvann till Tyska Östafrika och Sverre befinner sig nu med sin älskade lord i ett England där hans konstnärliga talang kan slå ut i full blom. Hans tavlor skildrar livet på och kring Manningham. Flera av godsets invånare står modell för hans porträtt. De båda gentlemännen rör sig även bland Londons konstnärer och bohemer, där den frigjorda Bloomsburygruppen sätter stora avtryck på både tiden och Sverre. Om Brobyggarna den inledande delen i romanserien Det stora århundradet kretsade mest kring ingenjörskonst och teknik i det nya 1900-talet så rör sig Dandy mer i de sköna konsternas värld, som också den är starkt präglad av tidens optimistiska föreställning. Men på samma sätt som första världskriget slog sönder hela tillvaron för de äldre bröderna Lauritz och Oscar drabbas nu Sverre och Albert. Och för de tre bröderna, liksom för miljoner andra européer, måste tillvaron byggas upp på nytt och livet börja om någon annanstans.
Min kommentar: Guillous nya serie om 1900-talet har kommit till del två. Den här boken handlar helt om den homosexuella Sverre. Det är lite intressant att höra Hamiltons författare beskriva kärlek mellan två män i Englands 1900 tal. Men han gör det riktigt bra. Då den första boken Brobyggarna hade fokus på Ingenjören så är fokusen i den här boken Konstnären. Som ingenjör tycker jag att den första boken var lite bättre. Men jag ser redan fram emot del tre.
Vad ryms i ett liv och hur långt är vi beredda att gå för det vi tror på? Frågan ställs på sin spets när den misslyckade Österlenkonstnären Mårten Lindgren hittas mördad, hängande från en krok i taket. Det är mitt i natten och snöstormen ylar över den skånska slätten när Joel Lindgren hittar Mårten, sin far som han inte talat med på tjugo år, hängande från en krok i taket. På väggen har någon målat med röd färg: Ghadab Allah Guds vrede. När Säpo griper en misstänkt mördare får kriminalinspektör Fatima al-Husseini hålla i förhören. Hennes möten med den trosvisse Osama al-Din blir en psykologisk maktkamp om sanning och lögn, om gott och ont. Samtidigt börjar blodsbanden som Joel trodde sig ha huggit av att dra i honom. Vem var han egentligen, fadern som Joel alltid hatat? Fifflare, smugglare, misslyckad konstnär? Ju mer han tar reda på desto otydligare blir bilden. Finns det en enda sanning eller finns det flera?
Min kommentar: Om jag i min förra recension beskrev Håkan Nessers berättarstil i färgerna gråbrunt så sprakar Olle Lönnaeus berättarstil i brandgult. Jag vet inte om det beror på Christian Fexs uppläsning på bred skånska, men det förstärker säkert intrycket. Hans uppläsning är riktigt bra, speciellt hans byte av röstläge och dialekter.
Det här är en kriminalroman till skillnad mot Lönneus andra böcker. Men han behåller sitt värma sätt att måla upp bokens alla karaktärer. Så för er som ännu inte upptäckt Olles böcker, ni har något kvar i livet.
Detta är den femte och sista boken om polismannen Gunnar Barbarotti i staden Kymlinge. Det är samtidigt den första och enda boken om Ellen Bjarnebo, känd som Styckerskan från Lilla Burma. Den av privata skäl arbetsoförmögne kriminalinspektören Gunnar Barbarott sätts på ett av Kymligepolisens ”cold cases”, som emellertid tinar upp i Barbarottis vård. Om inte Ellen Bjarnebo var skyldig till det hon anklagats och suttit 11 år i fängelse för, vem var det då som mördade och styckade sitt offer 1989? Ett allt hetare fall med förvecklingar leder Barabarotti på en resa genom Sverige, från jordbrukshemmanet Lilla Burma utanför Kymlige till ett fjärran beläget fjällpensionat, och utgör en snygg sorti för Gunnar Barbarotti och möjligen även för vår Herre. Det sistnämnda dock en tros- eller tolkningsfråga.
Min kommentar: Håkan Nesser är de gråbruna nyansernas mästare. Det är inget nedsättande, jag älskar hans sätt att berätta. Jag gillar även hans originella sätt att läsa själv. I den här boken gör Nesser det han är en av de bästa berättarna, nämligen att lyckats med den oväntade vändningen i berättelsen.
Barabarotti-serien har gått lite upp och ner. Den klart bästa var ”En helt annan historia” och seriens bottennapp är ”Berättelse om herr Roos”. Den sista boken är helt klart på den övre halvan.
Affärerna sköts snyggt och diskret på nätet. Allt går enligt planen. Det verkar vara det perfekta brottet. Viktor och Rafael Engström har snart nått sitt mål: två miljoner kronor på ett konto i ett land långt borta där ingen ställer några frågor. Det är dags att lämna Sverige och Gotland för alltid. Och Viktors stora kärlek Nadja ska med på resan. Men någon vet vad de gör och ingenting blir som de har tänkt sig. Mange som smugglat in det estniska amfetaminet de sålt på nätet hittas död. Drömmen om ett behagligt liv under en varm sol förvandlas till en kamp för livet på ett novemberkallt Gotland. Fredrik Broman och hans kollegor vid Visbypolisen kallas in för att lösa mordet. Spåren efter den hänsynslöse mördaren blir allt tydligare. Ändå tycks de hela tiden ligga steget efter. Samtidigt som Fredrik tampas med den krävande utredningen tvingas han göra ett svårt karriärval och fatta ett ännu svårare beslut på hemmaplan: ska familjen bo kvar på Gotland eller inte? Laglöst land är en gripande och spännande kriminalroman om viljan att bryta sig loss och börja ett nytt liv – till vilket pris som helst.
Min kommentar: Jag gillar egentligen Håkan Östlundh och jag gillar Torsten Wahlunds inläsningar…MEN. I det här fallet finns ett men. Det finns egentligen inget att ta på men det finns ett men. Min slutsats efter att ha tänkt efter är att boken inte sticker ut. Det finns mord, narkotika, Gotland viket borde vara tillräckligt för en bra deckare, men tyvärr.
I media har Daniel Webb kallats ”livvakten” och under många år var han grovt kriminell. Under sin brokiga karriär har han ofta anlitats av Sveriges rikaste och mäktigaste familjer för att lösa en rad olika problem, som att ta tillbaka och spåra upp värdefullt stöldgods, avhjälpa hot, konflikter och kidnappningar. Han har också rört sig i de innersta kretsarna runt hovet och själv bevittnat hur kungen i hemlighet festat med kaffeflickor. För den bredare allmänheten blev Webb känd när hans inspelningar av hemliga samtal med kungens vänner offentliggjordes. Han blev anlitad för att konfrontera huvudkällan till Den motvillige monarken och undersöka hotet om publicering av bilder från komprometterande situationer. I den här boken avslöjas hela sanningen bakom den skandal som fått vår monarki att skaka i sina grundvalar. Unikt extramaterial som aldrig tidigare publicerats: . Ett utdrag på 20 minuter från de hemliga originalinspelningarna med bl.a. Anders Lettström. . Rikt bildmaterial på kända svenskar. Livvakten – Vägen till monarken är en avslöjande och grym skildring av händelser som de flesta av oss aldrig får någon inblick i.
Min kommentar: efter att ha lyssnat på ett par böcker om det här ”gänget” i och omkring Stockholms under värld som det så fint heter i media känns det som jag har hyffsad koll. Det har jag naturligtvis inte men många av historierna är de de samma och man får de från olika håll. Och varje bok i den här kategorin gör att Snabba cash känns mer trovärdig. Jag måste ge Webb en ”fjäder i hatten” för att han inte gjorde en pudel eller sa att han mött jesus(även om man han träffar en präst i fängelse) och suktar efter efter förlåterse. In interssant bok, speciellt när man har alla andra ”gangsterböcker” i nära minne. Hatten av för Anders Ekborgs inläsning.
Magnus Hedman var en av Sveriges mest framgångsrika och populära fotbollsspelare genom tiderna. När ljuset släcks är hans memoarer – en ärlig, rak och naken berättelse om hur man går från att ha allt – familj, status, arbete och pengar – till att förlora allt. Nyårsdagen 2011. Magnus Hedman vaknar ensam på en soffa i en kompis lägenhet vid Hornstull. Bakfull och fortfarande iklädd smoking. Minnena från gårdagens fest hopar sig i huvudet. Återigen lite för full på krogen. Ett onödigt tjafs i garderoben. Som självklart nu slås upp på löpsedlarna som ett bittert fylleslagsmål. En kall hand kramar hans inälvor. Magnus kippar efter andan. Det här är inte jag, tänker han. ”Inte det här.” De senaste årens personliga katastrofer har förflyttat honom till en plats där han inte känner igen sig. Han ser sig i spegeln och allt stämmer – utom uttrycket i ögonen. Och han inser att den här baksmällan inte går att bota med några glas cola. Här krävs det mycket, mycket mer. Nyårsdagen 2011 blir vändpunkten i Magnus Hedmans vuxna liv. Härifrån går han tillbaka i tiden, till barndomen i en tuff Stockholmsförort och den målmedvetna träningen från fyraårsåldern via hans stjärnstatus som en av Sveriges främsta fotbollsmålvakter, till hur han nu bygger en ny karriär och lägger skandaler och förtärande självförakt bakom sig. När ljuset släcks handlar om kontrasterna och erfarenheterna i Magnus liv. Där finns höjdpunkter, som under fotbollskarriären då Magnus var internationell stjärna och idol i en av världens största och därmed mest konkurrensutsatta idrotter eller då han blev pappa till sina två söner. Där finns också lågvattenmärkena som att schavottera i media som knarkmissbrukare, som dömd för brott mot sexköpslagen och som bråkstake på krogen.
Min kommentar: Jag måste erkänna att mina förväntnningar på boken inte var särskillt höga innan jag börja lyssna på den här boken. Det kändes som att om Hedman tänkte att om Zlatan och Patrik Sjöberg kan skriva en bok så kan väl jag. Till viss del besannades mina farhågor men ändå inte helt. Jag var också orolig att den skulle likna Liam Norberg, från Sökarna, som skrev en bok med undermeningen jag-har-gjort-en-massa-dumt-en-nu-har-jag-hittat-gud-så-då-är-jag-väl-förlåten-bok. Det typen av böcker kan få mig att må dåligt. Men även där håller sig Hedman oftast på rätt sida.
Som fotbollsintresserad(läs fotbollsnörd) gillade jag delarna som handlade om fotboll, även om han kanske gärna name-dropade och förstorade delanrna Zlatan och Mohrinio lite väl mycket. Men när boken sedan kom in på det som har med bokens titel att göra, tiden efter karriären tycket jag att det blev sämre. Jag tror att han haft ett helvete, jag tror att det är tuft att se att rampljuset riktas på nya stjänor. Men så ser det ju ut för andra som inte varit fotbollsproffs, livet går ibland upp och ibland ner. Att skylla på att man inte fick vara ute och festa med kompisarna när man var 17-18 år och då måste ta igen det när man är 35-årig tvåbarnsfar köper jag inte. Snacket om att det viktigaste i livet är att ställa upp för sina barn är det som Hedman skriver mest om. Men det kanske måste gälla även när man lämnat barnen till deras mamma och själv åker ut på krogen och inte bara när man skjutsar till fotbollsträningar. Droppen var ändå när han i en bisats nämner att hans gamla polare ”Brinken” ringer och erbjuder honom DJ jobb. ”Brinken” ala Michael Brinkenstjärna symboliserar för mig allt vad dålig människosyn heter. Att ta hjälp av honom för att ta sig tillbaka till ett normalt liv känns som att ta kostråd från Jabba-the-hut, elles som att anlita Svartenbrant som sin revisor. Nej, jag tycker att det är jättekul att Hedman nu ser ut att vara på rätt väg, men efter som narkotika, doping och prostitution hör till de saker jag ogillar mest så har du en hel del kvar att bevisa innan mitt förtroende kommer upp till en acceptabel nivå.
Jag märker att den här boken har engagerat mig. Det är den klart längsta recensionen jag någonsin skrivit om en bok så det måste ju betyda något. Jag tycker att det var bra att han lästa boken själv och även om den inte är lika välskriven som ex frun Magdalena Grafs bok så är den okej.
200% kärlek respekt stålthet broderskap plikt gemenskap. José Pereira vid Sektionen mot Gängkriminalitet har en vägg fylld av stirrande ansikten. Unga pojkar som agerar som grovt kriminella män och klassas som farligast i Sverige. Han vet att han har ett problem som skenar ytterligare femtusen svenska pojkar på väg in i kriminella nätverk. Vi är bröder. Vi är krigare och Fammilj in i döden. Mitt på väggen sitter två ansikten. Leon och Gabriel. Redan som nioåringar gömde de vapen i sina elevskåp och kapslar med amfetamin under frysdisken på Konsum, tog vilka risker som helst för längtan efter att en dag få höra till. Tio år senare skriver Leon från fängelsecellen på Aspsås brevet till Gabriel, ”kärlek älskade bror” , den ende han litar på. Brevet är början på den plan som med aggressivitet, våld, död ska föra dem allra högst upp på den där snutväggen. Gabriel väntar på andra sidan men är inte längre själv, han har Wanda. Och det starka band som funnits mellan Leon och Gabriel riskerar för första gången att brytas. När Leon och två andra gängmedlemmar rymmer från fängelset börjar jakten och kriminalkommissarie Ewert Grens förs hastigt många år tillbaka när han sida vid sida med José Pereira söker en mördare som Grens vet mer om än vad han själv skulle önska.
Min kommentar: Stora delar av handlingen utspelar sig i Råby, en förort söder om Stockholm. Jag är nog inte den enda som var tvungen att tänka efter både en och två gånger innan jag kom på att den förorten egentligen inte finns. Men det är en av Rosenlund & Hellströms storheter. Det är få kriminalförfattare som skriver om så viktiga ämnen på ett så gripande sätt. Att kunna skriva om fullfjädrade krimminella tonåringar på ett så trovärdigt sätt är en konst. Jag tycker att det är bra att de kunde ta upp förortsproblem utan att bygga det på ett ”invandrarperspektiv”. Två soldater är en viktig och bra bok. Men det kommer inte riktigt upp spänningsmässigt i Tre sekunders klass.
I media kallas han Gryningspyromanen . Ulf Borgström satte hela Skåne i skräck och har anlagt över hundra bränder i stora delar av Sverige. Gryningspyromanen har kostat samhället hundratals miljoner kronor och hans framfart har resulterat i totalförstörda kulturskatter som aldrig kan ersättas. I nästan tjugo år gäckade Gryningspyromanen polisen. Trots att han planterade ledtrådar som ledde tillbaka till honom själv fick han fortsätta härja fritt. Först 2011 dömdes han, en dom som hade kommit långt tidigare om polisen och rättsväsendet gjort sitt jobb. Hur gick det till på Ulf Borgströms resa mot att bli Sveriges värsta mordbrännare? Hur kunde han gå fri så länge när alla visste vem han var? Och inte nog med det – hur kunde han få samhället att finansiera hans verksamhet? Författarna till Gryningspyromanen är David Widlund, utbildad brandingenjör och en av Sveriges mest erfarna brandutredare, samt journalisten Jörgen Pettersson. Inför skrivandet av denna bok har författarna gjort ett omfattande researcharbete. De har intervjuat familjemedlemmar och vänner till Borgström och kartlagt hans barndom och uppväxt. De har även intervjuat poliser, räddningstjänst, åklagare och drabbade samt tagit del av domstolshandlingar och rapporter.
Min kommentar: Boken Gryningspyromanen med underrubriken från mobbad tonåring till Sveriges värsta mordbrännare är som en P3 Dokumentär extended version. Jag tror att jag lyssnat igenom de flesta avsnitten av P3 Dokumentär och älskar dem. Att få sig ett stycke nutidsorientering i pocketformat tycker jag är genialt. Det som gör att boken inte får ett högre betyg av mig är att den på slutet försöker hitta och peka ut vad polis, åklagare och räddningstjänst gjort för fel vilket jag skulle kunna vara utan. Att om X eller Y skulle gjort si eller så för 10 år sedan så hade inte det ena eller andra skett tycker jag ibland känns som lite besserwisser aktigt. I det här fallet så har man med en väldigt udda människa att göra.
ljudboksbloggen.com 