Lotta Luxenburg – Bevakad

Först försvinner en tonårspojke efter sitt arbetspass på ett snabbköp, kort där efter en flicka på ett liknande sätt. Det finns ett antal beröringspunkter mellan de båda även om de är få. Fallet hamnar på Nick Johansson och Klara Pils bord. Trots kopplingarna står gruppen och stampar. Förutom försvinnandena så har gruppen inte kunnat släppa chefsåklagare Torsten Lilja som under sommaren avslöjades som pedofil. Det efter att precis gift sig och var på gång att bli far. Under dramatiska omständigheter lyckades han fly Sverige.

Det här är 8:e delen i serien om Nick Johansson och Klara Pil vid Stockholmspolisen. Jag lyssnade på de tre första böckerna i serien och vet att jag gillade dem skarpt sen har de övriga böckerna blivit liggande när flodvågen av nya böcker sköljt in men så gav en kollega mig eb spark i baken och det var bra. För det här är en riktigt spännande bok. Ja, den är stöpt i den klassiska deckarmallen. En uppsättning poliser, lite relationer och på gränsen till osannolika brott. Det låter lite tråkigt när man skriver ner det så men mallen är bra och boken är spännande vilket är huvudsaken.

Maria Lyckow gör en bra inläsning. Hennes röst passar till den här typen av böcker. Då det är ett antal olika personer som ska gestaltas.

Lotta Luxenburg är framme med åttonde boken om sina Stockholmspoliser. I Bevakad är det kidnappade ungdomar som står i centrum. Boken är spännande så jag har inga probelm att dela ut en fyra i betyg.

Uppläsare: Maria Lyckow

Betyg:

Andreas Ek – Den sista marionetten

Joel Adler är före detta elitsoldat med tjänstgöring i bland annat Somalia bakom sig. Nu mer är an mera av en ensamvarg. Efter att ha fått sin motorcykel stulen blir han tvungen att ta flyget hem. På flyget hamnar han bredvid den attraktiva Tess som han lär känna efter att det tog ett glas mot flygrädslan. Det två nya bekantskaperna fortsatte sitt festande och kvällen slutade med att de hamnade i hennes hotellsäng i Gamla stan. Morgonen efter vaknar Adler upp i en nerblodad säng med en livlös Tess bredvid sig. Innan han hinner fundera ut vad han ska göra så ringer telefonen och erbjuder honom en lösning på problemet om han bara gör som uppringaren säger. Något han nappar på men kommer att få ångra.

Det är lätt att göra många filmreferenser när man ska prata om den här boken. Den första och kanske mest uppenbara kopplingen är den mellan Joel Adler och Lee Childs Jack Reacher. Även om det i just det fallet stämmer bättre överens med bokens Reacher än Tom Cruise. Nästa filmreferens får bli Ocean Eleven filmerna. Exakt hur den referensen passar in kommer jag inte gå in på för att inte spoila bokupplevelsen för någon. Men det går att sammanfatta boken med att man utan problem skulle kunna göra film av den.

I den filmen skulle jag gärna se den suveräna uppläsare Björn Bengtsson i någon av rollerna. Kanske inte som Adler men någon annan. Adler själv skulle nog kunna spelas av författaren själv, om man rufsar till håret lite på honom.

Andeas är en författare som hörde av sig till mig och tipsade om sina första böcker Raseri och Törst. Det har hänt en del sedan dess, både innehållsmässigt och vad det gäller genre. Det här är en riktigt spännande bok.

Joel Adler är en riktig tuffing som verkligen sätts på prov i Den sista marionetten. Andreas Ek har skapat en spännande karaktär och satt honom i en filmisk miljö som tilltalar mig. Det blir en fyra i betyg från mig.

Uppläsare Björn Bengtsson

Betyg

Daniel Åberg- Nära gränsen Gisslan

Pajala ligger långt upp i vårt avlånga land, nära gränsen till Finland. Det är skådeplatsen för Daniel Åberg serie Nära gränsen. Lisa Korhonen har haft det stökigt i livet en tid. Något som fått konsekvensen att hennes före detta man tagit sonen och flyttat söderut. Men hon har verkligen gjort vad hon kan för att skärpt till sig och den här helgen när det är Pajala marknad är första gången på länge hon ska ha ansvaret för sonen ensam. Dom åker karusell och går till en vän och äter middag och på hemvägen ringer det från hennes jobb. Skulle hon kunna komma in och fixa kassasystemet. Bankomaten är sprängd och baren är full av glada människor. Efter lite övertalning bestämmer hon sig för att hjälpa till, det är ju på vägen och går säkert fort att fixa. Det sistnämnda att det skulle gå fort att fixa stämmer tyvärr inte. Stoppet på baren blir ödestigert och ett startskott på en jakt på , nära och över gränsen.

Det känns att Åberg kan sitt Norrland. Trots att det är längre norr ut än jag någonsin varit så känns miljön trovärdigt. Samtidigt så är det drivet i historien som fångar mig.

Det är klart att det är Lo Kauppi som ska läsa in en bok som utspelar sig i Jana Kippo land. Hon är en av mina favorituppläsare och den har boken förstärkte den uppfattningen. Suveränt är ordet i mitt huvud.

Nära gränsen är en spänningsroman som verkligen lever upp till sitt namn, på flera plan. Daniel Åberg tar oss med på äventyr långt upp i norr och som han gör det. Det blir en fartfylld fyra från mig.

Uppläsare: Lo Kauppi

Betyg

Caroline Grimwalker- Undsättningen

Agentromaner i all ära. Brukar oftast handla om någon hårdförd man som åker världen runt och räddar stater och regeringar. Men varför inte använda agentens superkrafter till att rädda människor istället, människor som är i händerna på riktig elaka och vidriga människor.

I Rekryteringen rekryterades Isabelle King till agentnätverket Trickster. I Undsättningen så är det dags att börja leverera som agent.

En youtuber lägger ut klipp som hävdar att en liga sysslar med människohandel och att barn och ungdomar förs bort från familjehem och flyktingförläggningar i Sverige. När youtubern efter det mysigt försvinner blir det ett fall för Tricksterteamet. Förutom att en av gruppens hemliga finansiärer har släktband till offret så slår bortförda barn från familjehem an en ton hos Isabella.

Så det blir startskottet på en jakt genom Europa. Inte bara på den försvunna Youtubern utan också på försvunna barn och ungdomar.

Jag gillar den här snabba och ibland råa boken. Just den internationella handlingen kittlar och gör historien större. Isabella som huvudperson är suverän. Det är en kvinna som inte backar. Framförallt inte för stora(eller som människor små) män.

Jag tyckte Gunilla Leining gjorde en av sina bästa inläsningar i den första boken och det är inte sämre den här gången. Hon är mästare på att med små justeringar i rösten få allt att bli ytterligare lite med spännande.

I den andra boken i Tricksterserien är det dags för Isabella King att bekänna färg som agent, och som hon gör det. I Undsättningen tar Caroline Grimwalker med oss till människans mörkaste platser . Vi bjuds på fart, spänning och vidriga människor och betyget blir en stark fyra från mig

Uppläsare: Gunilla Leining

Betyg:

Patrick och Jesper Ersgård- Elddopet

Författaren Sam Milton har precis slagit igenom med debutroman Elddopet. Världen och hans agent skriker efter en uppföljare. Men det vill sig inte. Om det bero på att hans tvillingsyster blir dödad i en terrorattack eller allmänt stökigt liv vet han inte. Från ingenstans dyker det upp en representant från en hemlig avdelning inom svenska underrättelsetjänsten. Dom behöver Sams hjälp att ta kontakt med en grekisk vapenhandlare. Vapenhandlaren tycker om hans bok och han ska bara ta kontakt med honom. Hur svårt kan det vara och vad kan gå fel?
Svart är jättesvårt och allt.

Jag har tagit upp det förut. Lite allergisk mot när författare skriver om skrivande. Nu klarar ju bröderna Ersgård just det med tanke på att Milton inte kan skriva. Något han inte heller kan är att vara agent. Så det finns ändå saker man kan bli irriterad på. Milton är irriterande tafflig i sin roll som hemlig agent. Men där slutar jag mitt gubbiga klagande.
Det här är bra. För Ersgårds lyckas både trovärdigt sätt få in Milton i agentyrket och snickra ihop en spännande intrig. För det är full fart i handlingen
Klart man gillar när Patrick och Jesper Ersgård skriver en agentroman. Elddopet är fartfylld, spännande och oväntat. En fyra från mig

Uppläsare: Fredde Granberg

Betyg

Pernilla Ericson – Det dåliga samvetet

När den framgångsrika affärskvinnan hittas död i sin lägenhet i centrala Stockholm pekar det mesta på att hon tagit sitt eget liv. När en affärsman hittas död på ett liknande sätt börjar polisen rikta sökarljuset företagsledarnas lite mer ljusskygga verksamheter. Kan det ha med
saken att göra eller handlar det hela om deras egna dåliga samvete? En knut som gjord för Erlagruppen.

Det är bara riktigt speciella fall som hamnar på Erlagruppens bord. Det gäller både för i författaren verkligheten och för gruppen i
fiktionen. För visst finns det en del trovärdighetsproblem både att en grupp kan få arbetat utanför polisen på det sättet och gruppens sammansättning och finansiering.
Men det är något som jag tycker Ericson tråcklar sig förbi väldigt smidig och när fallet väl är igång så är det inget man hakar upp sig på.

Jag är ingen stor fan av kärleksrelationer på en arbetsplats. I verkligheten brukar oftast krångla till saker och ting. Men nu är vi i fiktionen och då är det en annan sak. ”Ingen Erlabok utan fnurra på Liv-Rickard tråden” som det gamla ordspråket säger. Det dåliga samvetet är naturligtvis inget
undantag. Deras relation tar en större och större plats i böckerna, vilket jag inte har något emot.

Vad det gäller historien så är det en finurligt utmejslad en som vi steg för steg får en inblick i. Den är smart berättad och är ”lagom” komplicerad. Jag har sett tendenser när författare ska försöka skriva den perfekta deckaren vilket ofta blir för krångligt för min smak. Men det är inget Pernilla håller på med.

Jag har betat av alla fyra böckerna i serien den senaste månaden och verkligen älskar dom. Men jag tror, men är inte säker, att det här är den bästa i serien.

Det är ingen hemlighet att huvudpersonen Liv Kaspis namn är
en flirt med uppläsaren Lo Kauppis namn. Och även om jag tycket Katharina Cohen
gjorde bra uppläsningar i det två första böckerna så är Lo som klippt och skuren för Erlaböckern. Hatten av.

I fjärde boken i Pernilla Ericsons Erlaserie är det Det dåliga samvetet som står i centrum. Gruppen får åter igen samlas för att jaga en mördare till människor som borde ha just ett dåligt samvete. Jag gillar gruppens udda sammanställning och den intelligens och värme den utstrålar. Kanske den bästa i serien och en fyra från mig.
Uppläsare: Lo Kauppi
Betyg

Leffe Grimwalker- Fenix

Efter ett antal år i Hongkong är Alex Storm tillbaka i Sverige för att hitta sin dotter. För att ha ett jobb tar han över driften av kasinot. Men han hinner knappt börja sin ”nya tjänst” innan polisen gör en razzia som slutar med att Alex förs åt sidan. Där får han, mot sin vilja, stifta bekantskap med polisen Bella Stasi. Hon gör klart för honom att polisen har så mycket bevis så dom kan sy in honom, Ma och Wong för överskådlig tid, men. För hon presenterar ett an offer you can’t refuse. Nämligen att bli informatör, eller Bellas bitch.

Alex Storm serien har kommit in i andra andningen i och med att den första spinn-off boken, Nemesis, kom ut för någon vecka sedan. Jag är så nyfiken hur det kommer att påverka serien. Men än så länge är det inte någon skillnad. Leffe levererar fart och spänning precis som vanligt. Det finns ett driv i serien som få svenska serier har. Det i kombination med Malmsjös uppläsning gör att det stundtals gnistrar om det.

Innan jag stänger butiken måste jag säga några ord om den nya karaktären Bella. En riktig Amazon som känns som hon äter sådan som Alex till frukost. En kvinna som tar vad hon vill ha. Ännu en stark karaktär i Storms universum. Tur att det stort så att alla får plats.

Alex Storm är tillbaka i Stockholm för att försöka reda upp sitt liv, går så där. Leffe Grimwalker bjuder som vanligt på spänning och fart. Boken Fenix får en återuppväckt fyra från mig.

Uppläsare: Jonas Malmsjö

Betyg:

Pernilla Ericson – När du vänder dig om

Precis som i första boken i serien är det mäns våld mot kvinnor som får Erlagruppen att samlas. Men om övergreppen skedde utomhus i den första boken så har övergreppen den här boken flyttar in. Flyttat in i kvinnornas egna hem. Något som gör skräcken om möjligt ännu värre.

När en kvinna blir brutalt våldtagen i sitt eget hem grips förövaren relativt snart efter överfallet. Lätt fall för polisen, Case closed. Men så enkelt är det inte. Det visar sig att det finns en inbjudan till förövarna om hårdhänt sex. Så jakten går vidare på förövare bakom gärningsmannen.

Den här boken har sina likheter med Jenny Rognebys Medlaren vilket inte är någon dålig jämförelse.
Om Rickard tog mer plats i förra boken så är det gruppens kvinnor som tar ett steg framåt i den här boken. Men Rickard finns ändå med, då han fortfarande kämpar med att göra upp med sitt förflutna. Något som får konsekvenser för speciellt en person i gruppen.
Det är långt ifrån något unik att blanda personliga relationer och (utredings)arbete i böcker. Men ska det fungera hos mig måste det göras med finess och värme. Något jag tycker Pernilla lyckas väldigt bra med.

I den här delen har Pernilla begått det värsta av synder i ljudboksvärlden. Nämligen bytt uppläsare mitt i serien. Nu vet jag att bokens huvudpersons namn är en lek med bokstäverna i Lo Kauppis namn så det är inte mer än rätt att hon ska läsa den här serien. Att hon sen är en av mina favoriter och gör det väldig bra kan vara en bidragande orsak att jag inte hänger upp mig på det på något sätt.

I Pernilla Ericsons tredje bok om Erlagruppen är det åter igen mäns våld mot kvinnor som står i centrum. Men trots att ämnet är hemskt i När du vänder dig om så finns det ändå runt Liv och dom andra i gruppen som väger upp. Lägg på driv och spänning och det blir en klockren fyra i betyg.
Uppläsare: Lo Kauppi
Betyg:

Pernilla Ericson – Jag ska hitta dig

Rickard kommer tillbaks till Sverige för att ta farväl av en kär vän som håller på att dö. Men efter att tjallat på en av de största i den undre välden i Stockholm så är han en jagad man. En torped får i uppdrag att döda Rickard. Men även polisen är ute efter honom, men då som vittne. Det gör att Liv Kaspi hamnar i ett dilemma. För trots att det gått ett år och hon tror att känslorna lagt sig för fixar-Rickard så är det inte så lätt. Allt slutar med att Erla-gruppen åter igen samlas, nu för att backa upp och skydda Rickard.
Jag gillar verkligen sammansättningen av Erla-gruppen den sticker ut. Vi har mött A-gruppen, Sektion M, danska avdelning Q där alla grupperingar har sitt men som sagt Erla sticker ut. För även om det är Liv som är huvudperson så tar de andra plats.
För att krydda upp torpedens jakt på Rickard så har vi en läcka hos polisen. Något som verkligen gör det spännande. För samtidigt som torpeden jagar Rickard jagar Erla-gruppen torpeden. Mycket jakt och mycket spänning.

När Erlagruppens egen fixare, Rickard hamnar i trubbel samlas
till slut gruppen igen. Pernilla Ericson lyckas återgen fånga mig i sitt spännande och skrämmande universum . Jag ska
hitta dig kan inte belönas med annat än en fyra från mig.
Uppläsare: Katharina Cohen
Betyg

Melinda Jacobs/Minna Tunberger – Hon hette Esmeralda

Vi följde alla Lilla Hjärtas tragiska historia. Den lilla treåriga flickan som
blev fosterhemsplacerade för att föräldrarna inte kunde/var lämpliga att ta hand om henne, men som sen fick tillbaka vårdnaden. Ett och ett halvt år senare hittades hon död. Den här historien berättas utifrån fostermamman Melindas perspektiv.

Vi får följa hennes sorg, glädje och kamp för att inget barn ska råka ut för det som Esmeralda råkade ut för. Boken berättas med tidshopp ur tre olika tidsperspektiv. När Esmeralda har dött, när Esmeralda kommer till Melindas familj och Melindas egen uppväxt.

Måste erkänna att jag var lite tveksam när jag började lyssna på den här boken. Ännu en snyfthistoria. Den känslan höll i sig en bra bit in i boken. Jag retade mig en del på begrepp som Umgängesstödjare, Biologmamman, Umgänge. Störde mig också lite på att man inte hittade på namn på dom biologiska föräldrarna. Utan kallar dom XX biologmamman och NN biologpappan.
Att inte sätta fiktiva namn på de biologiska föräldrarna kan vara ett sätt att hålla distansen till dom, kom jag på efter ett tag.

Men när jag kommit över dom små irritationsmomenten så är det något
som börjar hända. Det är omöjligt att inte engagera sig. Ett inte ryckas med både i glädje och i sorg, men framförallt bli redigt förbannad på den flatheten som Socialtjänsten visar upp.

Att gömma sig bakom paragrafer när ett barn bokstavligen för framför deras ögon gör mig så förbannad så jag inte vet vart jag ska ta vägen.

Det här är en form av True-crime bok, även om det känns konstigt att
sätta den etiketten den. Vi vet ju vad som kommer hända i stora drag men
det är ändå spännande när man får veta detaljerna och när luckorna fylls i.

Jag var även lite skeptisk till att man fick följa Melindas uppväxt till en början. Vad hade det med Esmeraldas död att göra? Men den här boken handlar lika mycket om Melindas kamp för barns rättigheter. Och då är hennes bakgrund relevant.

Det är inte så lätt att sätta betyg på en sådan här bok. För det går nästan inte att vara kritisk när ämnet är så viktigt och engagerande. Hon hette Esmeralda är precis som undertiteln beskriver Berättelsen om Lilla Hjärtat. Vi får följa den 3-åriga flickans tragiska öde genom fostermannans Melinda Jacobs ögon nedskrivet av Minna Thunberg. Men blir arg, ledsen, glad men framför allt engagerad, så kan inte bli något annat än en fyra i betyg.
Uppläsare: Philoméne Grundin
Betyg

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑