Strafflös – en roman om Johnny Bode av Lena Ebervall & Per E Samuelson

Johnny Bode är kanske mest känd för sina snuskiga visor från 60-talet. Men han är så mycket mer än så. Han har jobbat med dom flesta och dom största inom musik och revy så som Hasse Ekman, Ulla Billquist och Karl-Gerard. Han har både sjungit in egna skivor och skrivit åt andra i en mängd som överträffar de flesta i svenskt nöjesliv. Ett arbete som periodvis genererat mycket pengar, något som han lyckats sätta sprätt på snabbare än de kommit in. 

Hans dyra levnadsvanor är något som gjorde att han tidvis ägnade sig åt buffel och båg. Något som gjorde honom skandalomsusad. 

Men den stora skandalen i sitt liv stod han inte för själv. Vid tjugofyra års ålder blir han inspärrad på mentalsjukhus för några småbrott. Där får han stanna i över tio år och kommer först ut efter att ha gått med på att tvångssterilisera sig. Ett straff som inte på långa vägar var i paritet med brottet han begått.

Det här är, precis som författarnas tidigare böcker, en berättelse om ett levnads öde där huvudpersonen balanserar på lagens gräns. I Johnny Bodes fall trillande han ofta ner på fel sida. Sällan på grund av att han var ond eller elak utan för att det var enklare att gena i kurvorna ibland.

För man måste ändå fascineras över Bodes charm och driv samtidigt som man förfasas över hans naivitet och dumhet. 

Jag gillar verkligen Ebervall och Samuelsons sätt att dramatisera ett spännande levnadsöde. I den här boken möter vi några av de tidigare huvudpersonerna de har skrivit om som Olle Möller och Florence Stephens.

Den här gången är det mannen med ljudboksvärldens mest behagliga röst som läser, Tomas Bolme. Hans trygga stämma gör att jag tror på varenda stavelse i den här boken.

I Strafflös -en roman om Jonny Bode sätter Ebervall Samuelson återigen fokus på ett ovanligt livsöde. Likt en Forest Gump kryssar sig vår huvudperson genom livet och vi som lyssnare behöver bara åka med. Så snyggt så jag delar ut en fin fyra i betyg här.

Uppläsare: Tomas Bolme

Betyg:

De 20 bästa ljudboksuppläsarna, enligt mig

När jag nu lyssnat på 1600 böcker så kan det vara läge för en summering. Så varför inte en topplista med de bästa ljudboksuppläsarna, enligt min lista. När jag går igenom min lista kan jag konstatera att jag har lyssnat på nästan 700 olika författare och strax över 350 olika inläsare.

Så om man tittar på vilka uppläsare som har fått högst betyg genom åren så har jag sammanställt en lista nedan. Kriteriet för att få vara med på listan är att jag har lyssnat på minst tre böcker av uppläsaren.

Att hitta Jonas Malmsjö överst på en lista när det handlar om uppläsare i Sverige är kanske inte någon superskräll. Men att ha ett snittbetyg på 4,29 på 75 böcker är mer imponerande. Jämför man det med Viktor Åkerblom så har jag ”bara” lyssnat på fyra böcker med honom. Fyra bra böcker ska säga där en av dom är Shuggie Bain. Sen finns det uppläsare på listan som i princip bara läst in en viss serie, som Niklas Falk som läst in böckerna om Sebastian Bergman som jag gillar.

Uppläsarna med högst medelbetyg

1. Jonas Malmsjö – 4,29(75)
2. Viktor Åkerblom – 4,25(4)
3. Thomas Hanzon – 4,18(11)
4. Niklas Falk – 4,11(9)
4. Peder Falk – 4,11(9)
6. Peter Andersson – 4,09(21)
7. Stefan Sauk – 4,08(68)
8. Björn Bengtsson – 4(12)
8. Björn Granath – 4(6)
8. Niklas Engdahl – 4(4)
8. Alexandra Rapaport – 4(3)
8. Anton Berg – 4(3)
8. Jacob Nordenson – 4(3)
8. Katharina Cohen – 4(3)
8. Maria Samuelsson – 4(3)
8. Ola Rapace – 4(3)
8. Shanti Roney – 4(3)
8. Torbjörn Flygt – 4(3)
19. Lo Kauppi – 3,9(20)
20. Christian Fex – 3,88(9)

Jag väljer sällan böcker efter uppläsaren, men jag tror att listan nedan speglar mina favoriter bättre. I den hittar vi giganter som Magnus Roosmann, Reine Brynolfsson, Katarina Ewerlöf och inte minst nestorn och i mina öron Mr Ljudbok Torsten Wahlund.

Uppläsarna som jag lyssnat mest på

1. Magnus Roosmann – 96(3,76)
2. Reine Brynolfsson – 92(3,79)
3. Katarina Ewerlöf – 81(3,58)
4. Torsten Wahlund – 78(3,15)
5. Jonas Malmsjö – 76(4,29)
6. Stefan Sauk – 68(4,09)
7. Tomas Bolme – 61(3,85)
8. Gunilla Leining – 45(3,64)
9. Fredde Granberg – 33(3,42)
10. Mirja Turestedt – 29(3,72)
11. Mattias Linderoth – 23(3,83)
11. Anna Maria Käll – 23(3,09)
13. Peter Andersson – 21(4,10)
14. Lo Kauppi – 20(3,9)
15. Håkan Nesser – 19(3,42)
16. Per Juhlin – 18(3,56)
17. Martin Wallström – 17(3,53)
17. Marie Richardson – 17(3,29)
19. Mats Eklund – 15(3,27)
19. Niklas Engdahl – 15(3,27)

Precis som när jag listade ljudboksförfattare så innehåller listorna få kvinnor. Det är inget medvetet val från min sida. Jag lyssnar på de böcker jag tycker verkar intressant och det är förlagen och författarna som väljer uppläsare. Sen är min erfarenhet att könet på uppläsaren ofta följer med könet på huvudpersonen i boken. Så med det kan vi konsarera att de spänningsromaner, för det är merpareten av det jag lyssnat på genom åren har övervägande manliga huvudpersoner. Vilket inte är så konstig. Skulle det finnas någon där ute med en liknande lista som lyssnat på Feelgoodböcker är jag övertygad att könsfördelningen skulle vara den omvända.

Klicka på länkarna på uppläsarna för att läsa recensioner jag skrivit om böcker de läst in.

Jan Guillou- Eventuellt uppsåt-att döda ortens gangsters

Firma Ponti & Hamilton är tillbaka. Pensionärerna Erik och Carl ska åter igen rädda världen. Den här gången andra pensionärer som blir lurade av förortsgäng. Det gör dom genom att sabotera bedragarnas datorer och telefoner. Ja, nu är det ju så att den ena av dom Erik, precis fått en sk smartphone. Så han kan inte bidra med så mycket i just den delen.

När Ryssland invaderar Ukraina ändras förutsättningarna då den före detta underrättelseofficern Carl Hamilton blir inkallad till tjänstgöring igen. Det gör att deras hobbyprojekt får oanade möjligheter till avancerade tekniska lösningar. Vilket dom utnyttjar.

Det här är ett väldigt märkligt universum. Erik Ponti, alias Jan Guillou, är huvudperson. En karaktär som vi fått följa sedan Onskan. Sen har han dykt upp i både Coq Rouge och Brobyggarserien. Inget konstigt med det. I den här boken serien så lägger Guillou in så många detaljer från sitt liv idag i Pontis liv, allt från medverkande i Filip och Fredriks Alla mot alla till krönikor i Aftonbladet. Lägg sen till att Ponti/Guillou umgås med superhjälten Hamilton, som i den här boken blir inkallad för att sätta upp ett avancerat cyberförsvar mot ryska attacker. Men det skruvade är inte slut där. För herrarnas hobbyprojekt går ut på att bekämpa/lösa gängkriminalitet i Sveriges förorter.

I allt så drar firma Ponti/Hamilton en massa smarta slutsatser som att Putin förlorade kriget efter tre dagar mm. Slutsatser som är betydligt lättare att dra efter ett år än efter tre dagar. Men vi som lyssnare ska förstå att dessa slutsatser dras under våren 2022. Allt detta samtidigt som man vill att det hela ska kännas trovärdigt. Jag får inte ihop det.

Med allt detta sagt så måste jag ändå säga att boken är både underhållande och välskriven. Samtidigt så underlättar det om man lyssnar på det mesta Guillou skrivit, då det flyger referenser till både DG och Lauritzen.

Det är tur att vi får Tomas Bolme som ciceron genom allt detta. Det gör mig trygg i all förvirring.

Jag blir inte klok på Jan Guillou nya bok Eventuellt uppsåt. Den är underhållande, tar upp aktuell händelser som jag gillar samtidigt som jag sitter och irriterar mig på hans självgodhet och besserwisser stil. Det får bli en tre i betyg, men jag är långt ifrån säker.

Uppläsare: Tomas Bolme

Betyg

Lena Ebervall, Per E Samulson – IB – som i inhämtning Birger

Ebervall/Samulson är kända för att skriva nutidshistoriska romaner med en levande dialoger. Men förutom det har böckerna en sak till gemensamt, huvudpersonen har drag av att vara rättshaverist. Jag återkommer till det.
Den här gången ger dom sig på en av eller kanske den största politiska skandalen i Sverige, IB affären. Det att det Socialdemokratiska partiet under mer än två årtionden åsiktsregistrerade kommunister i Sverige. När man säger/skriver det idag så låter det helt absurt. Men det är ändå inte handlingen i sig som är det mest absurda, det är arrogansen från hur dom ledande socialdemokratiska politikerna hanterade frågan. Och då är vi tillbaka till huvudpersonen, Olof Palme. Att den kanske mest kända svenska stadsministern genom tiderna kan blåljuga och handla på det sättet han gör saknar ord tycker jag.
Jag gillar deras sätt att kombinera nutidshistoria med den berättande romanformen dom använder sig av. Det gör att det känns som man är på redaktionsmötet eller på polisförhöret. Det i kombination med Tomas Bolme trygga röst så tror jag på varenda ord, även om jag vet att vissa dialoger är uppdiktade.
Ebervall/Samulson tar sig an en av Sveriges största skandaler i IB-som i inhämtning Birger. Trots att man vet hur det slutar är det ruskigt spännande och när verkligheten är skrämmande och ”dikten” är välskriven kan betyget bara bli en femma.
Uppläsare: Tomas Bolme
Betyg:

Jag och Per från Bokmässan 2022

20 bästa uppläsarna

Näst efter frågorna om jordens uppkomst och huruvida gud finns tror jag frågan om vem som är den bästa uppläsaren av ljudböcker kommer.
Jag gjorde en sammanställning av de 15 bästa uppläsarna för 4 år sen så jag tyckte det var dags att göra en ny lista. För att kunna jämföra så har jag gått tillväga på samma sätt. Jag har lyssnat och betygsatt nästan 1400 böcker dom senaste 20 år sen. Så för att få ihop listan nere så har jag räknat ut ett medelvärde på betygen 1-5 för varje uppläsare.
För att det ska bli någorlunda rättvist så har jag dragit gränsen vid att jag måste lyssnat på minst tre böcker. I listan nedan ser ni placering, uppläsare, medelbetyg samt hur många böcker jag lyssnat på. Klicka på länken. Om du vill du se recensionerna till respektive uppläsare
Det ger följande lista.

1 Jonas Malmsjö 4,35 (46)
2 Viktor Åkerblom 4,33 (3)
3 Thomas Hanzon 4,30 (43)
4 Björn Bengtsson 4,11 (9)
5 Peder Falk 4,11 (9)
6 Peter Andersson 4,10 (21)
7 Stefan Sauk 4,05 (64)
8 Niklas Falk 4,00 (8)
9 Björn Granath 4,00 (6)
10 Jacob Nordenson 4,00 (3)
11 Maria Samuelsson 4,00 (3)
12 Ola Rapace 4,00 (3)
13 Shanti Roney 4,00 (3)
14 Christian Fex 3,89 (9)
15 Jan Waldekranz 3,88 (8)
16 Lo Kauppi 3,86 (14)
17 Tomas Bolme 3,84 (58)
18 Karin Alvtegen 3,83 (6)
19 Mattias Linderoth 3,82 (22)
20 Alexandra Rapaport 3,80 (10)

Om jag själv ska analysera listan så är jag inte särskilt förvånad att den även denna gång toppas av Jonas Malmsjö. Det, och listan i sig, speglar vilken typ av böcker jag lyssnar på och det är ju ingen hemlighet att Jonas Malmsjö ofta får dom mest populära böckerna att läsa.
Lite mer förvånad är jag över att Viktor Åkerblom ligger på en andra plats. Men om man tänker tillbaka på hans uppläsning av Shuggie Bain så fattar man det. Att Thomas Hanzon ligger på pallen beror till stor del på att jag är svag för böckerna om Evert Greens som han läser så bra.
Den observanta ser att listan endast innehåller fyra kvinnor. Det är inte bra men betydligt bättre än senaste listan då det bara var en. Det här är en fråga jag börjat tänka på de senaste åren och gör jag en ny lista om några år så hoppas och tror jag att fördelningen är jämnare.
Det här är kanske inte så vetenskapligt som det ser ut. Mina betyg bygger på en helhetsupplevelse av boken och uppläsaren så det gör ju att uppläsare som läser in ”bra” böcker gynnas på listan. Precis som uppläsare som inte läst in så många böcker. Så jag passade på att sammanställa en lista med de uppläsare som jag lyssnat mest på också.

1 Magnus Roosmann (88)
2 Reine Brynolfsson (82)
3 Torsten Wahlund (78)
4 Katarina Ewerlöf (73)
5 Stefan Sauk (64)
6 Tomas Bolme (58)
7 Jonas Malmsjö (46)
8 Anna Maria Käll (23)
9 Mattias Linderoth (22)
10 Peter Andersson (21)

Så dela gärna med dig av din lista eller varför inte skjuta ner min.

Jan Guillou – Den som dödar helvetets änglar

För något år sen gick Guillou i mål med sin serie om det stora århundradet. Så därför var jag lite extra spänd på vad som komma skulle efter det. Och svaret blev någon sorts fortsättning. Vi får en berättelse berättad från Erik Pontis
horisont. Att Ponti har många gemensamma drag Guillou själv har inte varit någon hemlighet och det är något som verkligen förstärks i den här boken. Det gör att boken blir väldigt politiskt. Boken ger känslan att Guillou sitter och berättar om sin samtid med en krydda med Hamilton. Ja det finns en historia om hur Ponti och Hamilton hjälper en gammal dam men annars är det mest lösryckta betraktelser från vår samtid. Allt från pandemin, bokbranschen till storpolitik.
Nja, jag fick inget grepp om den här historien. Det känns som ett desperat försök att krama ut det sista av hans karaktärer. Nu hörde jag att det ska vara början på en serie med Ponti och Hamilton. Vi får väl hoppas att nästa bok får en bättre form, en historia som håller ihop bättre. På plussidan är Tomas Bolmes trygga fina röst i uppläsningen.
Jan Guillou har börjat på en ny serie med sin pensionsmässiga karaktärer Ponti och Hamilton. Tyvärr tycker jag Den som dödar helvetets änglar inte håller måttet med sin rörighet. Blir bara en trea från mig.
Uppläsare: Tomas Bolme

Betyg:

Carl V Andersson – Statsministerns närmaste man

När Storytel original kom för ett antal år sen var serien Deadline en av de första jag lyssnade på. En politisk thriller med tidningen Deadline i centrum. Det har gått några år och jag hade nästan glömt bort den när jag blev påmind att det kommit en uppföljare.
Vi får återigen följa med reporten Alma Engström på hennes jakt på scoop. När hon börjar ställa frågor om han som kallas för stadsministerns närmaste man möts hon av tystnad och märkliga reaktioner. Något som väcker hennes intresse. Jag gillar drivet i den här boken. En av anledningarna är att man bygger historia kring en tidning vilket inte är något nytt. Vi har det ju i Millennium serien och i böckerna om Annika Bengtzon och det är ju serier med bra driv de också.
För er som brukar läsa mina recensioner vet att jag är lite svag för när man blandar in politik i handlingen. Gör man det finess så ger det en trovärdighet. Den här boken gör mig inte besviken.
Historien och driver är bra i boken, sen spritsar vi på lite grädde på anrättningen med Tomas Bolmes underbara uppläsning. Jag hade nästan glömt hur bra han läser.
Carl V Andersson är tillbaka med ännu en Storytel original i Deadline serien. Statsministerns närmaste man rör sig i maktens korridorer och bjuder på driv och spänning. En stark 4 från mig.
Uppläsare: Tomas Bolme
Betyg:

Jan Guillou – Slutet på historien

Efter 10 böcker har Jan Guillou kommit till Slutet på historien. En släktsaga som började med tre bröder i Norge vid förra sekelskiftet och som täcker hela 1900 talet. Vi har fått följa med över hela världen även om Europa varit navet för historien. Det har varit en spännande, lärorik och intressant historia. Så mina förhoppningar på denna sista bok var riktigt höga.
Vem som varit huvudperson i böckerna har skiftat och den här gången är det Eric Letang. Advokaten som vi har mött i andra sammanhang.
Att Guillou har blandat in sina gamla karaktärer och sig själv har vi sett i de senaste böckerna. Att han sen använder sista boken till att tycka till Expressen kan jag tycka är mindre charmigt. Men bortsett från det så är det en välberättad historia.
Jag hade förväntat mig ett något mer storslaget slut, som det blev nu känns det mest som att historien bara rann ut i sanden.
Men det gör inte så mycket när Tomas Bolmes trygga röst för oss i hamn efter den långa seglatsen som började i Bergen. Jan Guillou har nu kommit till Slutet på historien. Det blev inget bombastisk slut men det betyder inte att det inte är värt att lyssna. Historian är värd en fyra i betyg.
Uppläsare: Tomas Bolme
Betyg:

John Kennedy Toole – Dumskallarnas sammansvärjning

Äntligen, äntligen är den här boken slut så jag kan börja med en ny bok. Det är inte den känslan man ska ha när en bok tagit slut. Men den här boken var både lång och tråkig. Jag hade fått tips om den från någon tyckare på TV med orden ”den roligaste boken som någonsin skrivits”. Där kan vi vara överens om att vi inte ser på samma sätt vad det gäller roliga böcker. Själv tycker jag bara boken är tragisk. Bokens huvudperson Ignatius är en lat, dryg och otrevlig person som man bara ogillar. Tomas Bolme ligger på min top 5 lista över bra uppläsare, men i den här boken är han bara för mycket. Storytel har börjar med en funktion som berättar hur många som lyssnar på boken samtidigt, i det här fallet stod det att jag var den enda som lyssnade på boken. Något jag inte är speciellt förvånad över.
John Kennedy Tooles Dumskallarnas sammansvärjning må vara en klassisk humorbok, men jag tycker bara den är tråkig och tragisk. Jag brukar sällan dela ut en 1:a i betyg, men kan inte sätta något annat här.

Uppläsare: Tomas Bolme

Betyg:

Jan Guillou – Den andra dödssynden

Serien om släkten Laurizen har kommit fram till 80-talet. Så 1968 och 70-talets Västtyska terrorism har bytts mot spekulationsekonomi, ubåtsjakt och Palmemord. Det hör att vänsteradvokat Eric Letang går det svårare att navigera dig genom tillvaron. För hur ska en socialist hantera att han blir mångmiljonär på kapitalistisk spekulation. Ja, ni hör den politiska undertonen fortsätter. Något jag uppskattar. Jag tycker att den här serien är en riktigt bra berättelse där författaren på ett snillrikt sätt väver ihop sina olika litterära universum med verkligheten. Med tanke på förra bokens sista mening hade jag hoppats på att Carl Hamilton skulle vara med i den här boken. Jo, han dyker upp men det gäller att inte blinka för då missar man det. För egen del så har ju historien kommit till den tid då man själv känner igen och upplevt händelserna som beskrivs i boken, vilket gör historien än mer intressant. Om jag förstått det hela rätt så återstår det en del till i serien. Ska bli intressant att se hur Guillou tar sitt stora verk i hamn. Slutligen vill jag sätta en fjäder i Tomas Bolmes hatt för hans lugna och behagliga uppläsning.Jan Guillou har kommit fram till 80-talet med sin serie om det stora århundradet. Den andra dödssynden får en fyra för Bolmes uppläsning och den genuint bra historien.

Uppläsare: Tomas Bolme

Betyg:

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑