Det här är den tredje boken om exmilitären Joel Adler. Parallellerna och liknelsens med Jack Reacher känns det som vi är många som redan dragit. Så de hoppar vi över den här gången. Speciellt när Reacher börjar kännas lite trött och gubbig i de senaste böckerna. Och trött och gubbig är verkligen inte Adler. Jag tänkte den här gången mer på en ung Carl Hamilton, speciellt i början när det är en hel del militära inslag. En början som jag först tyckte var lite väl mycket skjutvapen och militärstrategi. Men lugn, det övergår till ren action efter det.
Det är inte alltid jag gillar den här typen av böcker där man skruvar upp tempot till max. Det är lätt att man inte hänger med i alla svängarna. Men charmen i den lite bistra men ändå varma och rättvisa Adler gör att jag i alla fall jag smälter. Så fartfylld action i kombination med en stark huvudkaraktär, i dubbel benämning, så har ni dem här boken.
Boken är filmiskt uppbyggd och jag har inga problem att se Joel Adler susa fram på sin motorcykel. Utseendemässigt så är min Joel Adler en blandning mellan författaren Andreas Ek och uppläsaren Björn Bengtsson. Ja om dom byggde ett antal kilo muskler.
Den enda överlevaren är den tredje boken om supermilitären Joel Adler. Som vanligt bjuder Andreas Ek på actionfylld spänning med med värme i botten. Jag delar ut en fyra.
Sjöäng är ett litet samhälle som de flesta bara passerar och inte fäster något större intresse för. Samtidigt är det en plats där människor bor, dit vissa flyttar tillbaka till och där minst en människa dör.
Sebastian är en man som bor i Sjöäng. Kanske mest för att han inte kan ta sig därifrån. Dels för att han är förlamad från midjan och nedåt efter en bilolycka men även på grund av minnen. Han lever i sitt perfekt inredda hem och har daglig hjälp från hemtjänsten.
Ett minne han har svårt att släppa är vad som egentligen hände när Laura dog. Laura som växte upp i Jehovas vittnen men gjorde allt och lite till för att göra sig fri. En kamp som möjligen slutade på en brygga utanför samhället.
Sen har vi Mikael är fotografen som flyttar hem efter att varit ute i världen. Den sista av de fyra vännerna är Maria som var den av de fyra vännerna som var närmast med Laura.
Det här är en historia om en ung kvinnas död men det är ännu mer en historia om människor i ett mindre samhälle i Sverige. En historia om längtan, åtrå, misstänksamhet osv.
Historien är relativt långsamt berättad. Något jag har börjat uppskatta i tider när tempot ofta skruvas upp så att man knappt hänger med. Men med det sagt så tycker jag den här boken går lite för långsamt. Vi är inne i minsta vrå hos hos personerna och allt för inte handlingen framåt.
Och då kommer vi in på bokens längd, som är nästan 17 timmar. Jag hade en diskussion med Christian Unge för ett tag sedan hur lång en bok får/bör vara. Jag tyckte att det var modigt att låta den första boken i en ny serie vara 17 timmar lång. Som lyssnare vet du inte vad du har att vänta dig och att då ”investera” den tiden är det lätt att i alla fall jag väljer en annan bok. Nu är Christian en etablerad författare, att som debutant är det ännu modigare. I det här fallet tycker jag att boken är för lång.
Det är Björn Bengtsson som står för inläsningen och han gör det bra. När det kommer till spänningsböcker så känner vi igen Björns röst från Andreas Eks Joel Adler serie och Mons Kallentofts Zackserie.
Niclas Albertssons debut är en blandning av småstad, gammal vänskap, hemligheter kryddat med lite frikyrklighet. Jag tycker att Eldflugan är lite i längsta laget och delar ut en trea i betyg.
När jag nu lyssnat på 1600 böcker så kan det vara läge för en summering. Så varför inte en topplista med de bästa ljudboksuppläsarna, enligt min lista. När jag går igenom min lista kan jag konstatera att jag har lyssnat på nästan 700 olika författare och strax över 350 olika inläsare.
Så om man tittar på vilka uppläsare som har fått högst betyg genom åren så har jag sammanställt en lista nedan. Kriteriet för att få vara med på listan är att jag har lyssnat på minst tre böcker av uppläsaren.
Att hitta Jonas Malmsjö överst på en lista när det handlar om uppläsare i Sverige är kanske inte någon superskräll. Men att ha ett snittbetyg på 4,29 på 75 böcker är mer imponerande. Jämför man det med Viktor Åkerblom så har jag ”bara” lyssnat på fyra böcker med honom. Fyra bra böcker ska säga där en av dom är Shuggie Bain. Sen finns det uppläsare på listan som i princip bara läst in en viss serie, som Niklas Falk som läst in böckerna om Sebastian Bergman som jag gillar.
Jag väljer sällan böcker efter uppläsaren, men jag tror att listan nedan speglar mina favoriter bättre. I den hittar vi giganter som Magnus Roosmann, Reine Brynolfsson, Katarina Ewerlöf och inte minst nestorn och i mina öron Mr Ljudbok Torsten Wahlund.
Precis som när jag listade ljudboksförfattare så innehåller listorna få kvinnor. Det är inget medvetet val från min sida. Jag lyssnar på de böcker jag tycker verkar intressant och det är förlagen och författarna som väljer uppläsare. Sen är min erfarenhet att könet på uppläsaren ofta följer med könet på huvudpersonen i boken. Så med det kan vi konsarera att de spänningsromaner, för det är merpareten av det jag lyssnat på genom åren har övervägande manliga huvudpersoner. Vilket inte är så konstig. Skulle det finnas någon där ute med en liknande lista som lyssnat på Feelgoodböcker är jag övertygad att könsfördelningen skulle vara den omvända.
Klicka på länkarna på uppläsarna för att läsa recensioner jag skrivit om böcker de läst in.
Efter att ha suttit inne i nästan ett år efter allt som hände i förra boken så kommer den före detta elitsoldaten Joel Adler ut. Det enda han vill är att åka norr ut på sin motorcykel. Men Adler hinner knappt sätta sin fot på fri mark innan han blir uppfångad av den stenrike mexikanen Louis. Av honom får Adler An offer you can’t refuse då Louis vill att Adler ska agera livvakt åt dottern Izabela. Efter lite om och men så inser Adler att han måste tacka ja till jobbet, dock motvilligt.
Adler gör tidigt klart att det är ett omöjligt uppdrag på en person. Hur stor, stark och erfaren han än är. Så när Izabela kidnappade blir han inte förvånad. Men som det proffs han är så gör han naturligtvis allt han kan för att få tillbaka Izabela. Något som inte blir så enkelt. Speciellt när det visar sig att Izabela inte är den enda unga kvinnan som gått samma öde till mötes.
För mig är det varken Adlers muskler, vapenkunskap eller ens lugn som är det jag uppskattar mest. Nä, det är att han är reko. Ställer sig alltid på den svaga och utsatta människans sida. Det finns en scen när han skäller ut en man som behandlar sin flickvän illa på en restaurang. Det är scener som dom som gör mig varm i bröstet och påminner mig om att det finns värme även i tuffa spänningsromaner. Jag tycker Ek verkligen lyckats skapa en både intressant och likeable huvudperson.
Joel Adler har ibland blivit jämfört med Jack Reacher, något jag inte riktigt håller med om. Han skulle mer kunna vara hans lillebror. Då det är ju Magnus Roosmann som ÄR Reacher i den svenska ljudboksvärlden så skulle det då göra Björn Bengtsson till hans lillebror, det tycker jag stämmer riktigt bra. Inläsningsmässigt. Björn ÄR Adler.
När Joel Adler kommer ut från fängelset övertygas han att ta ett nytt jobb. I Den åtråvärda livvakten fortsätter Andreas Eks hjälte att göra det svårt för dom onda i välden. En spännande fyra delas ut av mig.
Joel Adler är före detta elitsoldat med tjänstgöring i bland annat Somalia bakom sig. Nu mer är an mera av en ensamvarg. Efter att ha fått sin motorcykel stulen blir han tvungen att ta flyget hem. På flyget hamnar han bredvid den attraktiva Tess som han lär känna efter att det tog ett glas mot flygrädslan. Det två nya bekantskaperna fortsatte sitt festande och kvällen slutade med att de hamnade i hennes hotellsäng i Gamla stan. Morgonen efter vaknar Adler upp i en nerblodad säng med en livlös Tess bredvid sig. Innan han hinner fundera ut vad han ska göra så ringer telefonen och erbjuder honom en lösning på problemet om han bara gör som uppringaren säger. Något han nappar på men kommer att få ångra.
Det är lätt att göra många filmreferenser när man ska prata om den här boken. Den första och kanske mest uppenbara kopplingen är den mellan Joel Adler och Lee Childs Jack Reacher. Även om det i just det fallet stämmer bättre överens med bokens Reacher än Tom Cruise. Nästa filmreferens får bli Ocean Eleven filmerna. Exakt hur den referensen passar in kommer jag inte gå in på för att inte spoila bokupplevelsen för någon. Men det går att sammanfatta boken med att man utan problem skulle kunna göra film av den.
I den filmen skulle jag gärna se den suveräna uppläsare Björn Bengtsson i någon av rollerna. Kanske inte som Adler men någon annan. Adler själv skulle nog kunna spelas av författaren själv, om man rufsar till håret lite på honom.
Andeas är en författare som hörde av sig till mig och tipsade om sina första böcker Raseri och Törst. Det har hänt en del sedan dess, både innehållsmässigt och vad det gäller genre. Det här är en riktigt spännande bok.
Joel Adler är en riktig tuffing som verkligen sätts på prov i Den sista marionetten. Andreas Ek har skapat en spännande karaktär och satt honom i en filmisk miljö som tilltalar mig. Det blir en fyra i betyg från mig.
Näst efter frågorna om jordens uppkomst och huruvida gud finns tror jag frågan om vem som är den bästa uppläsaren av ljudböcker kommer. Jag gjorde en sammanställning av de 15 bästa uppläsarna för 4 år sen så jag tyckte det var dags att göra en ny lista. För att kunna jämföra så har jag gått tillväga på samma sätt. Jag har lyssnat och betygsatt nästan 1400 böcker dom senaste 20 år sen. Så för att få ihop listan nere så har jag räknat ut ett medelvärde på betygen 1-5 för varje uppläsare. För att det ska bli någorlunda rättvist så har jag dragit gränsen vid att jag måste lyssnat på minst tre böcker. I listan nedan ser ni placering, uppläsare, medelbetyg samt hur många böcker jag lyssnat på. Klicka på länken. Om du vill du se recensionerna till respektive uppläsare Det ger följande lista.
Om jag själv ska analysera listan så är jag inte särskilt förvånad att den även denna gång toppas av Jonas Malmsjö. Det, och listan i sig, speglar vilken typ av böcker jag lyssnar på och det är ju ingen hemlighet att Jonas Malmsjö ofta får dom mest populära böckerna att läsa. Lite mer förvånad är jag över att Viktor Åkerblom ligger på en andra plats. Men om man tänker tillbaka på hans uppläsning av Shuggie Bain så fattar man det. Att Thomas Hanzon ligger på pallen beror till stor del på att jag är svag för böckerna om Evert Greens som han läser så bra. Den observanta ser att listan endast innehåller fyra kvinnor. Det är inte bra men betydligt bättre än senaste listan då det bara var en. Det här är en fråga jag börjat tänka på de senaste åren och gör jag en ny lista om några år så hoppas och tror jag att fördelningen är jämnare. Det här är kanske inte så vetenskapligt som det ser ut. Mina betyg bygger på en helhetsupplevelse av boken och uppläsaren så det gör ju att uppläsare som läser in ”bra” böcker gynnas på listan. Precis som uppläsare som inte läst in så många böcker. Så jag passade på att sammanställa en lista med de uppläsare som jag lyssnat mest på också.
Den här boken går under Fantasy och SciFi. Något jag normalt inte kastar mig över. Men efter att ha lyssnat på Andy Wiers Ensam på Mars så är det klart man är lite nyfiken på hans nya. Ja, visst utspelar sig handlingen uppe i rymden, någongång i framtiden och således helt påhittat. Men det intressanta är att hanns sätt att skriva gör att det känns helt trovärdigt. När försökte återberätta handlingen för en kompis så gick det inte att få det att låte ett dugg trovärdigt, viket möjligtvis bevisar just det. För inte låter det särskilt trovärdigt att jorden ska gå under på grund av Astrofager och att sedan jorden och hela mänskligheten ska räddas av en ensam man långt långt bort från vårt solsystem. Jag tycker det finns stora likheter med Dan Browns böcker. Det att vissa fakta går att verifiera med annat är påhittat, men eftersom det är så snyggt mixat tror man på allt. Det finns även stora likheter med Daniel Defos berättelse som Robinson Crusoe. Jag blev väldigt fängslad av den här berättelsen. Det var så man satt och försökte hjälpa vår hjälte långt där uppe. Boken är uppbyggd så att vi hela tiden får tillbakablickar som successivt ger oss förståelse varför saker är som dom är. Andy Weir levererar återigen en fängslande berättelse om en ensam man i rymden. Uppdrag Hail Mary är minst lika bra som Ensam på Mars så det måste bli en 5:a i betyg. Uppläsare: Björn Bengtsson Betyg:
Serien om Zack Herry, den moderna versionen Herkules, har kommit fram till halvtid, del sex. Det är den andra boken där Anna Karolina är Mons Kallentofts medförfattare. Jag gillar idéen att bygga en deckare i nutid med influenser från den grekiska mytologin. För i övrigt är upplägget med en grupp med poliser som vi läsare/lyssnare börjar lära känna rätt bra vid det här laget det vanliga. I den här boken är det albiner som står i centrum. Zack, Douglas, Deniz och dom andra i gruppen ställs inför stympade lik och personliga utmaningar. Jag har två personliga favoriter i persongalleriet. Zacks barndomsvän Abdullah och den blinde Rudolf som båda har relativt framskjutna roller i den här boken.
Jag är inte speciellt insatt i om och hur utsatta albiner är i det svenska samhället. Men min gissning är att det inte är ett så stort problem. Så just det temat känns inte som det bästa temat i serien men spänningen och farten i boken gör att man inte tänker på det speciellt mycket.
Jag har nästan bara hört Björn Bengtsson som uppläsare i den här serien, det är synd han är en riktigt bra uppläsare.
I Albino ställs Kallentoft och Karolinas hjälte Zack inför både personliga och polisiära utmaningar. En rå, snabb och framför allt spännande bok i Herkulesserien som får en klar fyra.
Zack Herry är tillbaka i Herkulesseriens femte bok. Även polaren Abdullah och kollegan Deniz är med som vanligt. Men på författarfronten har det hänt en del. Kallentoft har bytt ut Markus Lutteman mot Anna Karolina, känd för sina hårdkokta deckare. Med den utgångspunkten tycker jag hon funkar i Herkulisserien. En serie som jag tycker lyfte med fjärde boken Heroine. I den här boken ställs vår hjälte mot en IS cell, något som ligger lite i tiden. Boken håller ett högt tempo med flera stickspår, men utan att tappa tråden. Precis som med Kallentofts andra polis Malin Fors så kämpar Zack med sitt beroende, en kamp han inte alltid vinner. Jag gillar även hans vänskap med Abdullah, även om den ibland känns lite overklig med tanke på Jacks arbete som polis. Det finns också en tendens att författarna, i sin iver att få till det spektakulära tenderar att tappa lite i trovärdighet. Men det höga tempot och den spännande handlingen gör att man kan bortse från det. En välförtjänt falkfjäder skulle jag också vilja sätta i Björn Bengtsson hatt för hans uppläsning.
FYRA ASIATISKA KVINNOR hittas brutalt avrättade i en lägenhet. En femte dumpas svårt stympad utanför Södersjukhuset. Att döma av hennes sargade kropp har hon blivit attackerad av hundar.
Tjugosjuårige Zack har gjort kometkarriär inom Stockholms-polisen. På dagarna är han en driven kriminalinspektör vid Särskilda enheten. På nätterna flyr han verkligheten med droger på klubbar. Han vet att det inte kommer att hålla, men de blodiga minnena från hans barndom driver honom mot avgrunden.
Jagad av polisens internutredare försöker Zack tillsammans med kollegan Deniz att lösa den värsta mordvågen i Sveriges moderna historia. Handlar det om kvinnohat, rasism eller människohandel? Det enda som är säkert är att fler kvinnor kommer att dö om de inte hittar mördaren.
Min kommentar: Spännande med ett nytt deckarpar. Ett par med lite olika författarbakgrunder. Markus som journalist och med några biografier bakom sig och Mons med sina Linköpingsdeckar i ryggen. Så ger de sig in i den tuffa Stockholmsdjungeln. Boken har ett snabbt tempo med lite drag av Snabba cach. Jag ser redan fram emot den andra delen i deras serie.
ljudboksbloggen.com 